Filosofen Friedrich Nietzsche och viljan till makt

Läs allt om Nietzsche och viljan till makt i den här artikeln!

Skriven och verifierad av filosofen Laura Llorente.

Senaste uppdateringen: 20 december, 2022

Filosofen Friedrich Nietzsche var en av de viktigaste filosoferna under 1800-talet, tillsammans med andra figurer som Sigmund Freud och Karl Marx.

Många kallar dessa tänkare “misstänksamhetens filosofer” p.g.a. deras önskan att undanröja den falskhet som döljer sig under värderingar som rationalitet och sanning.

Nietzsche pratade speciellt om folks önskan att uppnå makt, och vi kommer börja med att prata om detta i den här artikeln.

Enligt Nietzsche är den västerländska kulturen fördärvad över att ha försökt etablera rationalitet inom livets alla områden.

Ända sedan starten på den västerländska kulturen i Grekland så har rationaliteten alltid representerat ett tecken på dekadens. Allt som går emot människans instinktiva och biologiska existens är dekadent.

För att förstå filosofen Friedrich Nietzsche och hans tankar så måste vi ta i beaktande hans hårda kritik av Platon för att denne postulerat idéernas värld.

Hans filosofi går emot dessa metafysiska fällor: den rationella världen, den moraliska världen och den religiösa världen. Den fundamentala principen i hans teori är livskonceptet.

För att förstå vad denna tänkare menade med “livet” så kan man ta i beaktande det totala motståndet mot den platonska världen.

Filosofen Friedrich Nietzsche och livskonceptet

För denna tyska filosof så var livet baserat på två grundläggande principer: principen om konservering och principen om ökning.

Han stipulerade att livet bara existerar om det konserverar sig självt. Denna konserveringsförmåga beror på att allt ständigt rör sig och behöver expanderas.

Om man inte expanderar det som man bevarar som kommer det att dö. Livet kan expandera sig själv tack vare allt det som håller oss vid liv. Vi utgörs av allt detta vitala utrymme och dess principer.

Detta är vad Nietzsche kallar viljan till makt.

Viljan till makt hos filosofen Friedrich Nietzsche

Viljan till makt refererar till livets evolution. Man kan säga att livet självt är viljan till makt eftersom livet erövrar det som vi längtar efter.

Livet försöker även att ta det som vi vill ha och dominera det som vi äger.

Viljan till makt är livet som skickas ut mot en horisont där vi kan hitta och få vad vi vill ha. Det vill därför expandera vad det redan har.

Det är dock viktigt att vara medveten om att viljan till makt måste älska sig själv över allt annat. Det är bara då den kan öka vad den har för att behålla vad den redan besitter.

Föreställ dig att du vill köpa en bil. Du har dock inte tillräckligt med pengar just nu.

Konserveringen av denna önska kommer bara bli möjligt om du anstränger dig och försöker expandera dina sparade pengar för att kunna köpa den önskade bilen.

Om du inte gör något för att uppnå det målet så kommer önskan att försvinna. Längtan och motivationen kommer inte längre att finnas.

Viljan till makt vill ha sig själv

Då viljan till makt väljer att konservera sig själv så kommer den automatiskt att förstå att den inte kommer kunna bibehålla allt som den har erövrat bara genom denna konservering.

För att verkligen kunna konservera det så måste den expandera mot nya horisonter och erövra nya områden.

Viljan till makt är avsiktlig och projiceras mot livets värld, och det är bara där som du kan få vad du vill. Själva naturen hos denna vilja innebär rörelse; den vill inte stanna, den vill fortsätta expandera.

Nietzsche menar att om vi nöjer oss med det vi har för tillfället och inte försöker expandera så kommer vi att dö (på ett metaforiskt sätt).

Var finns då sanningen? För filosofen Friedrich Nietzsche stod det klart att sanningen finns i viljan till makt hos varje individ. Enligt Nietzsche så finns det en väldigt nära relation mellan sanning och makt.

Den riktiga sanningen

Föreställ dig att en nyhetskanal går ut med en nyhet på morgonen. Alla andra medieplattformar följer efter och var och en av dem berättar historien utifrån sina egna ideologiska ramverk.

Varje individ kommer då anse att “sanningen” är det som bäst passar in på deras förutfattade idéer och uppfattningar.

Tänk dig nu att dessa olika versioner av nyheten gör att kontrovers uppstår. Personer från de olika kanalerna sätter sig sedan ned tillsammans för att gå igenom vad som verkligen hände.

Sanningarna kommer kollidera eftersom de helt enkelt endast är tolkningar av fakta. Det är då det kritiska sinnet kommer förstå att sanningen är maktens dotter.

Med det sagt så är det uppenbart att makten alltid kommer stötta den hegemoniska sanningen, givet att det är ett kraftfullt uttryck av den vilja som vill expanderas för att kunna bevara sig själv.

För att förstå detta så kan man tänka på de totalitära regimer vars sanning var själva sanningen.

Om en vilja till makt inte försöker expandera så är det ett liv utan mening: det som vi för närvarande kallar nihilism (ordet nihilism kommer från det latinska nihil, vilket betyder ingenting).