Social makt – definitioner och typer

Skriven och verifierad av psykologen Roberto Muelas Lobato.

Senaste uppdateringen: 18 december, 2022

Lärare har makt över sina elever. Föräldrar har makt över sina barn. Chefer har makt över sina anställda. Politiker har makt över sina samhällen. Social makt är en påtaglig verklighet inom många av livets områden. Vissa människor och yrken har makt över andra… men vad är makt egentligen? Låt oss definiera det.

Makt är förmågan att göra eller vara något. Kapaciteten att utöva bestämmanderätt över en eller flera människor. Förmågan att influera människor och få sin högre auktoritet bekräftad av samhället.

Som du kan se är definitionen av makt ganska flytande. Det har förekommit många olika definitioner, teorier och typologier av makt under historiens gång. För att förstå den bättre, låt oss se över några av de mest accepterade varianterna.

En av de mest betydande figurerna i tidiga maktteorier var Friedrich Nietzsche. Han introducerade konceptet av viljan till makt, eller ambitionen att uppnå sina önskningar.

Runt samma tid definierade Max Weber makt som en möjlighet eller ett tillfälle för individen att utöva dess egen vilja i sociala förhållanden. Senare har åtskilliga andra författare studerat maktkonceptet genom marxistiska glasögon.

Närmare vår tid publicerade den franske filosofen Michel Foucault en av de bredaste maktanalyserna. Även om det finns väldigt många fler så är dessa de mest betydelsefulla.

Max Weber

Max Weber var en av de viktigaste tänkarna på 1900-talet. Hans arbete må innefatta många olika ämnesområden, men vi kommer att fokusera på hans koncept av makt och dominans.

Han definierade makt som “sannolikheten att en aktör med sociala förhållanden kommer att vara i positionen att få sin vilja igenom trots motstånd, oavsett grunden på vilken den här sannolikheten vilar”.

Så makt antyder en förmåga att pådyvla sin vilja på andra, vilket kan manifestera sig i många olika former. Samtidigt är dominans – med betydelsen “befallning-lydnad” – det ultimata uttrycket för makt.

Det finns flera typer av dominans. En av de viktigaste underkategorierna är legitim dominans. Detta är när det finns en allmän trosuppfattning om den särskilda sociala giltigheten eller förhållningsordningens giltighet. Det finns tre olika former av legitim dominans:

• Laglig dominans: Allmän tro på giltigheten i etablerade lagar och makthavarnas fullmakt och rätt att utöva dominans i enlighet med dessa.
• Traditionell dominans: Allmän tro på heligheten hos existerande traditioner och legitimiteten i att använda dessa traditioner för att utöva auktoritet.
• Karismatisk dominans: Allmän tro på helighet, hjältestatus eller exemplarisk status hos en person eller ett lagligt system utvecklat av någon av dessa.

Marxism och social makt

Enligt Karl Marx “har den politiska rörelsen av arbetarklassen självfallet som mål att erövra den politiska makten till arbetarklassen” (brev till Bolte).

Politiska klasskonflikter är grunden till erhållandet av social makt. Det har mer influens än andra former av klasskonflikter, såsom ekonomiska eller ideologiska. Medan förändringar i ekonomiska förhållanden influerar vem som tar makten, räknas enligt Marx det politiska utövandet mer (Sánchez Vázquez).

Marx artikulerade dock aldrig en maktteori. Men han indikerade att “Politisk makt, korrekt så kallad, är enbart den organiserade makten av en klass för att förtrycka en annan“. Framtida marxister gick in på fler detaljer om deras egna teorier om social makt.

Antonio Gramsci till exempel talade om den i kapitalismens kontext. Den dominerande klassen får inte makten över proletariatet och förtryckta samhällsklasser enbart genom att använda repressiva statsapparater. De erhåller sagd makt genom att ha kulturell hegemoni och kontroll över utbildningssystemet, religiösa institutioner och media.

Michel Foucault

Foucault insisterade att makten finns överallt eftersom den inte kommer från något särskilt ställe. Ur det här perspektivet kan inte makt begränsas till en institution eller stat. Därför är det marxistiska konceptet av att ta makten omöjligt.

Makt är ett förhållande av krafter som uppstår i samhället vid en given tidpunkt. Därför finns makten överallt och kraftfulla agenter kan inte anses vara självständiga från dessa förhållanden.

Foucault omstörtade tidigare uppfattningar om makt när han undersökte hur maktförhållanden kan skapa lagar och regler som i sin tur resulterar i diskussioner om sanning. Medan makt, lag och sanning alla smälter samman, har makt alltid mer influens över lag och sanning.

Även om Foucault analyserade makt i flera kontexter och tidsspektrum, är en av hans mest signifikativa idéer den om biomakt. Biomakt är utövandet som moderna stater använder för att kontrollera befolkningen.

Enligt Foucaults analys vävs modern makt in i social utövning och mänskligt beteende. Det händer när den förtryckta befolkningen gradvis accepterar den subtila regleringen och förväntningarna på den sociala ordningen.

Biomakt banar väg för en biologisk reglering av livet. Ett klassiskt exempel kan ses på mentalsjukhus, i fängelser och i rättssalar. Dessa är disciplinära institutioner som definierar normerna befolkningen bryter mot, och därmed avviker från samhället (Foucault).

Social makt inom psykologin

Inom ämnet socialpsykologi föreslog John French och Bertram Raven (1959) 5 typer av makt:

• Legitim makt härrör från ledarens relativa position och skyldigheter inom samhällets organisation. Folk har legitim makt när de har delegerats någon typ formell auktoritet.
• Referensmakt är kapaciteten av vissa individer för att övertala eller influera andra. Den härrör från personens karisma och interpersonella förmågor. Den förtryckta personen ser makthavaren som en förebild och försöker agera som denne.
• Kunskapsmakt härleds från en persons förmågor eller expertis och hur mycket organisationen eller samhället behöver dem. Till skillnad från andra typer är kunskapsmakten vanligtvis väldigt specifik och begränsad till dess expertområde.
• Belöningsmakt härleds till en ledares förmåga att garantera materiell belöning. Det refererar till hur gärna individen kan ge folk någon typ av förmån. Det kan röra sig om ledighet, presenter, avancemang eller mer ansvar.
• Tvingande makt kommer från makthavarens förmåga att införa sanktioner. I grund och botten är detta förmågan att ge och frånta belöningar samt utföra bestraffningar. De förtrycktas önskan är att få värdefulla belöningar och deras rädsla för att förlora dem är slutligen den huvudsakliga källan till makten.

Som du kan se är uppfattningen om social makt både skiftande och starkt influerad av sin tid i historien. Definitionen av makt kommer från dominansen över folk i en komplex väv av förhållanden.

Den nuvarande uppfattningen av makt anser att vi ständigt navigerar i förhållanden av makt. Varje interaktion vi har karaktäriseras av maktskillnaderna som finns. Därför är medvetenheten om social makt det första steget mot att reducera dess influens och dess utnyttjande.