Följderna av överbeskydd
Vi får inte blanda ihop beskydd med överbeskydd. Att skydda våra barn är vitalt för dem. När de är små lär de sig att de behöver och beror på oss för nästan allt.
Alla djur skyddar och vårdar instinktivt sina unga under en viss period. När avkomman sedan kan ta hand om sig själv börjar den sin resa i världen ensam. Den lämnar föräldrarna bakom sig.
I fallet människor är detta skydd utdraget. Och inte bara det. Ofta kan nämligen det skydd som inledningsvis ska ta hand om våra barn och hålla dem säkra bli till något skadligt för deras psykiska hälsa. Vi talar om överbeskydd.
Vad innebär överbeskydd av barn?
Man kan säga att överbeskydd av ett barn är att gå bortom dess behov och grundläggande krav om omvårdnad. Det är att tänka åt barnet, ta beslut åt barnet och lösa alla problem åt barnet. Det är att leva åt barnet istället för att låta det utveckla sina personliga färdigheter för att fungera i världen.
Det finns typiska föräldrar som upprepar följande till sina barn dagen lång: “Gör inte så, du kan göra dig illa”, “du får inte sova över hos din vän för jag känner inte till det huset”, “åk inte på utflykten, för djuren kan vara farliga” och så vidare. Logiskt sett kommer vi med denna attityd endast ingjuta rädsla i våra barn, samt den falska uppfattningen att världen är en farlig plats.
Å andra sidan är dessa föräldrar väldigt tillåtande när det kommer till att inte sätta gränser och tydliga regler som barnen kan förstå och internalisera. Utöver det etablerar de inte tydliga konsekvenser för när barnen bryter mot dessa oklara regler. De gör det av rädsla att såra sina barn, trots att konsekvenser är till för att utbilda, inte skada.
De kräver heller inga förpliktelser eller ansvar från barnen, trots att de är kapabla till det. Istället hävdar de att barnet “inte vill”, “inte kan göra det rätt” eller “stackarn, han är så liten”.
Dessa är de dysfunktionella övertygelserna hos föräldrar som utövar överbeskydd. De tror att de genom att överbeskydda sina barn kommer ta hand om deras självkänsla. De är övertygade om att de kommer vara lyckliga barn eftersom “de inte kommer sakna något”.
Vad är konsekvenserna av överbeskydd?
Rädda människor
Det är logiskt. Om vi har spenderat livet med att varna våra barn om alla “faror”, hur otroliga eller obetydliga de än är, kommer de gå genom livet med rädsla för vad som “kan hända”.
Om vi dessutom aldrig ger dem verktygen för att konfrontera och lösa sina problem själva, kommer de inte kunna tackla dem. De kan till och med bli beroende av att någon hjälper dem ut ur knipan varje gång de hamnar i en svår situation.
Beroende människor
Som vi nämnde tidigare så kommer de alltid vara beroende av att någon annan ska lösa deras problem om vi aldrig lär dem att hantera sina liv och tackla svårigheter själva.
Detta skapar i sin tur problem med självkänslan. Om en person tror att denne inte kan hantera sitt liv på egen hand kommer denne känna sig värdelös och i konstant behov av att ha någon vid sin sida.
Låg tolerans för frustration
Deras föräldrar har alltid sett till att de inte utsätts för lidande eller frustration genom att konstant ge dem vad de vill ha. De har inte lärt sig att tolerera att saker i livet inte alltid går som man vill.
I skydd av familjer som utövar överbeskydd kommer barnet känna att det har allt och att föräldrarna är betjänter som ska lyda minsta vink.
Men förr eller senare kommer livet och samhället säga åt dem att så inte är fallet. De kommer inse att det finns saker som kommer såra oss och förr eller senare orsaka frustration. De kommer troligtvis reagera med ilska och till och med aggression.
Brist på utveckling av personliga färdigheter
Om vi inte låter våra barn begå misstag för att lära sig och om vi gör allt åt dem, kommer vi begränsa deras förmåga att lära sig.
Om vi inte låter dem misslyckas kommer de aldrig lära sig att resa sig upp. Människor lär sig av negativa och positiva konsekvenser av sina handlingar. Därmed måste barn uppleva världen för att lära sig att tackla problem i framtiden på ett bättre sätt.
Om du var överbeskyddad som barn är det ditt ansvar att lära dig att växa som person och bättra dig.
Och om du är en förälder som precis känt igen dig i denna artikel så har du fortfarande tid att ändra på dig. Det är bara så du kan hjälpa ditt barn att bli mer självgående, självständigt och lyckligt. Att inte använda sig av överbeskydd är den bästa gåvan du kan ge.