Förhållandet mellan känslomässigt lidande och nätmobbning

Idag är det ett ökande antal barn och ungdomar som utsätts för nätmobbning. Men vilka typer av nätmobbning finns det? Och vilka är de känslomässiga symtomen som uppstår som en konsekvens av detta?

Skriven och verifierad av psykologen Gorka Jiménez Pajares.

Senaste uppdateringen: 17 april, 2024

Nätmobbning är en handling med potential att skada människor djupt. I själva verket utvecklar drabbade följaktligen symtom på känslomässigt lidande som ångest, depression eller posttraumatisk stress. Dessutom har man observerat att nära 60 procent av ungdomarna kan bli offer för nätmobbning. Denna ökning av dess prevalens har fått forskare att undersöka orsakerna.

Du kanske tror att begreppet mobbning är nytt. Denna term nämndes dock först för mer än 50 år sedan. Det beskrev “en typ av fientligt och våldsamt beteende som upprepas över tid och vars syfte är att skada ett offer, som uppfattas som mindre kraftfullt och starkt” (Olweus, 1978).

Nätmobbning

Det är ett obestridligt faktum att tekniska framsteg har lett till nya sätt att interagera på ett socialt plan. Det betyder också att traditionell mobbning (ansikte mot ansikte) har genomgått en förvandling.

Dessa nya former av trakasserier är kända som nätmobbning. De utspelar sig i den digitala världen och låter förövaren gömma sig bakom anonymiteten som sociala medier ger. Detta tenderar att skapa större känslor av hjälplöshet hos offren.

Nätmobbning är en ny form av trakasserier och skiljer sig i vissa aspekter från traditionell mobbning (Moleroa et al., 2020):

• Traditionell mobbning är tydligt förknippad med skillnaderna i status och makt mellan mobbaren och dess offer. Å andra sidan tenderar nätmobbning att vara kopplat till anonymitetens morbiditet. Dessutom kan offret ha svårare att försvara sig.
• Vid traditionell mobbning kan offret välja att lämna situationen, eller åtminstone undvika den i så stor utsträckning som möjligt. Men vid nätmobbning är det svårare att göra det eftersom offren ständigt är exponerade för sociala medier.

Dessa två delar utgör skillnaden mellan traditionell och digital mobbning. De har fått en del forskare att fördjupa sig i fenomenet nätmobbning. Faktum är att enligt en rapport från Rädda barnen (2019), har nästan 80 procent av ungdomarna upp till 20 års ålder lidit av nätmobbning någon gång i livet.

De olika typerna av nätmobbning

Det finns många typer av nätmobbning (Álvarez-García et al., 2017):

• Typen som man utövar genom det skrivna ordet. Till exempel med nedvärderande språkbruk, förolämpningar, kränkningar, utskällningar eller anonyma samtal vars syfte är att skrämma offret.
• Typen som man utövar visuellt. Till exempel genom stöld av intima foton eller videor. Dessa delas senare på sociala medier och har en enorm inverkan på offrens sociala liv. Det är känt, ironiskt nog, som happy slapping.
• Osynliggörande. Till exempel utesluter nätmobbaren medvetet och illvilligt offret från och inom sociala sammankomster. Dessutom gör personen narr av offret inför dennes kamrater.
• Typen som involverar identitetsstöld (Moleroa et al., 2022). Detta är extremt vanligt inom det digitala universumet.

Det verkar som om nätmobbning som utövas genom ord och typen som uppstår på grund av osynliggörande eller exkludering av offret i sociala interaktioner är de två vanligaste typerna.

Dessutom blir fall av visuell nätmobbning allt vanligare. De kännetecknas av att förövaren tvingar offret att se på extremt förödmjukande scener, videor och fotografier (Barragan et al., 2021).

Känslomässigt lidande och nätmobbning hos ungdomar

Frånvaron av en solid och konsoliderad självkänsla eller känslomässiga symptom på lidande som rädsla och skam, rapporteras ofta bland offer för nätmobbning. Dessutom känner offren en intensiv ångest över det faktum att de öppnar sig för människorna omkring dem. Följaktligen upplever de en form av ensamhet som paralyserar dem.

Depression är en av de vanligaste konsekvenserna av mobbning på nätet. Faktum är att man har upptäckt ett växande antal fall av unga offer för digital mobbning som lider av detta kliniska tillstånd. Nätmobbning ökar risken för både depression och ångestsyndrom. Samtidigt gör det att offren isolerar sig från sin omgivning och känner sig väldigt ensamma.

Man har upptäckt att konsekvenserna av nätmobbning beror på den kompetens offret har när det kommer till att hantera de negativa effekterna av detta beteende. Till exempel att offret är medvetet om sin självförmåga och har adaptiva strategier för emotionell reglering. Socialt stöd (att offret anförtror sig till sina vänner och sin familj) är en variabel som hjälper till att minska de känslomässiga symtomen på nätmobbning.

Förlust av meningen med livet

Ofta förlorar ungdomar meningen med livet som ett resultat av nätmobbning. Självmordstankar är faktiskt vanliga. Detta är en aspekt som har oroat forskarna. Dessutom har man kopplat specifika känslor, såsom ilska, att känna sig förvirrad eller att känna sig konstant spänd, med en högre sannolikhet för att bli offer för nätmobbning.

Som ett resultat av detta har olika experter påpekat att vi bör utveckla interventioner inriktade på att främja bättre hantering av känslor bland ungdomar (Pasquale et al., 2021). Detta skulle utan tvekan främja den psykiska hälsan hos ungdomar som blir utsatta för den här typen av digitala trakasserier.