Fruit Snack Challenge - testet som mäter självkontroll hos barn
De sociala medierna har under den senaste tiden översvämmats med vad som fått namnet “the fruit snack challenge”, vilket är ett test för att mäta självkontroll hos barn. Många människor på nätet har också kallat det “the challenge of patience”, eftersom det är denna grundläggande utvecklingsförmåga (tålamod) som prövas.
Utmaningen består i att fylla en skål med något som barn tycker om att äta, vanligen något sött, som godis. Föräldern eller den som har hand om barnet placerar skålen inom syn- och räckhåll för barnet. Emellertid säger man till barnet att han/hon inte får äta sötsakerna förrän den vuxna personen kommer tillbaka. Under tiden spelar en kamera in vad som händer när barnet är ensamt under några minuter efter att den vuxna personen har lämnat rummet.
Barnens reaktioner är tämligen varierade; en del är förutsägbara, medan andra är mer överraskande. Somliga barn uppvisar stor självkontroll och de tillgriper till och med distraktionstekniker, som att sjunga eller att ge sig själva instruktioner för hur de ska undvika att röra godiset. Andra biter bara av en liten del av godiset, varpå de ångrar sig och lämnar sötsakerna. Sedan finns det också barn som inte alls kan motstå frestelsen utan äter godiset innan den vuxne kommer tillbaka.
En uppföljare till marshmallowtestet
Det nya testet har en föregångare som går tillbaka till 70-talet och var känt under beteckningen “marshmallowtestet”. Det var en forskare vid namn Mischel som tillsammans med sina medarbetare genomförde undersökningen vid Stanford University. Deras målsättning var att lära mer om fördröjd belöning och självkontroll hos barn.
Marshmallowtestet påminner om “the fruit snack challenge”, men det hade ett annorlunda upplägg. Om barnen lyckades motstå frestelsen skulle de få dubbelt så mycket godis som de först blivit erbjudna. I testet fann man att de barn som klarade provet använde sig av distraktionstekniker och självinstruktion.
Men de största upptäckterna gjorde man senare. Intressant nog utvärderade man samma barn när de uppnått tonåren, vilket ledde till andra viktiga observationer.
De som klarade testet hade större sociala färdigheter och högre självaktning. De som däremot misslyckades med att låta bli att äta godiset uppvisade större grad av impulsivitet, aggressivitet och var mer benägna att utveckla beteendestörningar.
Självkontroll hos barn
Självkontroll hos barn är motsatsen till barnslig impulsivitet. I princip förutsätter den att barnet har förmågan att reglera sina egna känslor och impulser. Självkontroll är faktiskt en mycket komplex färdighet, i synnerhet hos barn. Den måste tränas och är särskilt svår att bemästra före fyra- till femårsåldern.
Denna förmåga påverkar alla viktiga aspekter hos ett barn. Av den anledningen är den kopplad till utvecklingen av svårigheter i senare livsstadier. På det sociala området är t.ex. självkontroll hos barn av särskild betydelse när det är fråga om att respektera andra barns tur att tala, att hålla tillbaka raseriutbrott, att dela saker med andra och att respektera andra barns ägodelar mm. På samma sätt leder otillräcklig självkontroll till dålig känsloreglering, något som kan få barnet att överväldigas i vardagliga situationer.
En del barndomsstörningar kan få allvarliga konsekvenser för barnets självkontroll. Ett sådant exempel är ADHD (attention deficit hyperactivity disorder). Ett av de huvudsakliga kännetecknen för denna störning är impulsivitet vilket naturligtvis är något som äventyrar barnets dagliga liv och även dess fysiska hälsa, eftersom olyckor och fall ofta blir följden.
Hur man bedömer självkontroll hos barn
“The fruit snack challenge” har roat användare av sociala medier som kunnat bevittna hur en del barn för en inre kamp för att visa prov på självkontroll. Men det finns också indikationer i vardagslivet som hjälper oss att bedöma denna förmåga. Här är några exempel på dessa:
- Vissa barn uppvisar tålamod i skolan. De väntar tills de hör sitt namn ropas upp, räcker upp handen innan de talar, respekterar allas tur att tala och försöker låta bli att störa under lektionerna.
- På det sociala planet deltar de i dialoger och spel där de inte alltid står i centrum för uppmärksamheten, och där dessa aldrig är någon typ av monolog. Vidare är de öppna inför möjligheten att dela med andra.
- I familjesammanhang märker man att barn som gradvis lär sig självkontroll med tiden utvecklar mer självlugnande beteenden i samband med vredesutbrott. De lär sig också att acceptera de frustrationer de råkar stöta på.
Självkontroll är ett ideal, en förebild som alla, oavsett ålder, bör eftersträva. Barn utvecklar denna förmåga på olika sätt och i olika åldrar. Därför är det inte alla som förvärvar dessa färdigheter. Det är viktigt att komma ihåg att inlärning är en omfattande process.
Som du ser kan “the fruit snack challenge” vara ett roligt experiment. Det hjälper oss att förstå hur barn hanterar situationer som kräver självkontroll. Med hjälp av experimentet kan den vuxna personen observera hur barnet utvecklar denna förmåga.
Ett bra sätt att ingjuta självkontroll hos barn är att visa att man själv besitter just denna förmåga. Tänk på att när det gäller barnuppfostran så fungerar du som en spegel åt ditt barn. Ditt barn kommer alltid försöka göra som du gör. Så föregå med gott exempel!
