Strukturen och funktionerna hos bakhjärnan

Bakhjärnan är en väldigt viktig del av den mänskliga hjärnan. I denna artikel ska vi tala om dess utveckling, funktioner och vad som sker om den drabbas av lesioner.

Skriven och verifierad av psykologen María Alejandra Castro Arbeláez.

Senaste uppdateringen: 30 september, 2022

Under historiens lopp har forskare kategoriserat hjärnan i flera delar för att bättre förstå dess funktion och utveckling. Idag ska vi ta en titt på funktionerna hos bakhjärnan, som är en av hjärnans delar.

Bakhjärnan är precis som namnet antyder den bakersta delen av hjärnan. Dess struktur utgörs av flera understrukturer som har hand om viktiga funktioner.

I denna artikel ska vi visa dig strukturen, differentieringsprocessen och funktionerna hos bakhjärnan.

Differentieringsprocessen för bakhjärnan

Först och främst måste man förstå bakhjärnans ursprung. För det är det viktigt att klargöra exakt vad en differentieringsprocess är för något.

Enligt Bear, Connors och Paradiso – författare till boken Neuroscience: Exploring the Brain – är det processen med vilken strukturer blir mer komplexa och funktionsmässigt specialiserade.

Det första steget i hjärnans differentieringsprocess är utvecklingen av tre primära hjärnvesiklar i nervröret, vars ursprung ligger längst fram i hjärnan.

Den främsta delen av de primära vesiklarna är prosencefalon, kanske mer känd som framhjärnan. Sedan finns det en vesikel bakom framhjärnan som kallas mesencefalon, eller mitthjärnan. 

Avslutningsvis har vi den bakersta av vesiklarna, vilket är bakhjärnan, eller rombencefalon, som ansluter till nervrörets bakre del.

Bakhjärnan bildas under embryots utveckling genom transversala svullnader som låter celler bilda grupper, där alla utvecklas på ett annorlunda sätt. Vidare har de även olika funktioner.

Bakhjärnans strukturer

Bakhjärnan har tre viktiga strukturer:

• Cerebellum: den sammankopplar med hjärnstammen i hjärnbryggan och är ett center för rörelsekontroll som är fundamentalt för organismen. Den utgår från den främre delen.
• Hjärnbryggan: den är också en del av den bakre delen av bakhjärna, framför cerebellum och den fjärde ventrikeln.
• Medulla oblongata: den ligger bakom hjärnbryggan och cerebellum och utgår från den bakre delen av bakhjärnan.

I vesikelstadiet är den främre bakhjärnan formad som ett rör i tvärled. Baktill växer den rombiska läppen framåt och medialt tills den förenas med motsatt sida. Vidare växer vecken som bildas till att utgöra cerebellum.

Rörets ventrala vägg vidgas i sin tur för att bilda hjärnbryggan.

I differentieringen av bakhjärnans bakre hälft sker även vissa förändringar i medulla oblongata. På en nivå vidgas väggarna och lämnar endast “taket” täckt av ependymala celler istället för nervceller.

På en annan nivå finns det längsmed varje sidans ventrala yta system med vit hjärnsubstans.

Angående utrymmet för ryggradsvätskan så blir det till den fjärde ventrikeln, som förlänger mesencefalons cerebrala akvedukt.

Funktionerna hos bakhjärnan

Funktionerna hos bakhjärnan är flera till antalet:

• Det är en fundamental del av hjärnan för att förmedla information, från prosencefalon till benmärgen och vice versa.
• Dess nervceller spelar en viktig del i bearbetningen av sensorisk information.
• Bakhjärnans nervceller bidrar till frivillig muskelkontroll. De hjälper även till att reglera det autonoma nervsystemet.
• Cerebellum, eller lillhjärnan, reglerar rörelser som om den vore ett rörelsecenter. Den mottar även information från benmärgen och hjärnbryggan. Cerebellum ansvara även för att jämföra inkommande information och kalkylera sekvenser av muskelsammandragningar, vilket är vitalt för att utföra rörelser.
• Medulla oblongata har hand om att bära den somatiska informationen från benmärgen till thalamus. Den kontrollerar även tungrörelser och associeras med sensoriska funktioner som känsel och smak.
• Axoner hos ljudneuroner har hand om att bära information från öronen till benmärgens kukleära kärna. Därefter projicerar kärnan axonerna till olika strukturer.

Informationen från benmärgen underrättar om kroppens spatiala position, och bidrag från hjärnbryggan innehåller information från hjärnbarken, och tillsammans specificerar de målet med rörelsen.

Möjliga hälsorisker associerade med bakhjärnan

När hjärnan inte utvecklas som den ska så kan de försämra bakhjärnan och dess funktioner, som är vitala för ens överlevnad.

Här kommer några av hälsoproblemen som associeras med bakhjärnan:

• Lesionerna i bakhjärnan kan orsaka problem med rörelseförmågan, såsom okoordinerade eller oprecisa rörelser, liknande de hos personer med ataxi.
• Skada kan även orsaka dövhet, till exempel om det finns en skada på kukleära kärnan.
• Känsel- och smakrelaterade problem.
• Dandy-Walker-syndrom och Arnold-Chari-syndrom, som grundas i onormal utveckling hos bakhjärnan.
• En skadad bakhjärna kan orsaka kräkningar, svaghet, andningssvårigheter och blodcirkulationsproblem.
• Rombencefalit, eller inflammationssjukdom i bakhjärnan, som kan visa sig i form av många olika symptom.

Funktionerna hos bakhjärnan är många och viktiga. Genom dess motoriska och sensoriska funktioner hjälper den till att reglera människokroppen. Konsekvenserna av fel hos den kan avsevärt påverka en annars frisk patient.