Motoriska hjärnbarken: egenskaper och funktioner

Hjärnbarken består av tre frontallober som ger upphov till rörelser i olika kroppsdelar när de stimuleras.
Motoriska hjärnbarken: egenskaper och funktioner
María Alejandra Castro Arbeláez

Skriven och verifierad av psykologen María Alejandra Castro Arbeláez.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Vår hjärna låter oss planera, äta, springa och även le. Det är genom de komplexa men fascinerande funktionerna hos den motoriska hjärnbarken som vi kan utföra våra dagliga uppgifter. Det är en del av vår hjärna som hjälper oss att kontrollera, utföra och planera rörelser.

Den låter oss också reagera på stimuli, vilket är nödvändigt för vår överlevnad. Det är viktigt att påpeka att denna del av vår hjärna inte utför sina processer endast av sig själv. Vi kan röra oss tack vare de olika anslutningar som den har med andra områden i hjärnan.

I den här artikeln kommer vi prata om den motoriska hjärnbarkens plats, struktur och funktion samt relaterade patologier när det föreligger en skada eller när den inte fungerar som den borde.

Motoriska hjärnbarken: var finns den?

Motoriska hjärnbarken är en del av ändhjärnan och hanterar rörelser. Det är genom den som vi utför frivilliga rörelser. Detta område av hjärnan finns i frontalloben, ovanför det somatosensoriska området.

Olika delar av hjärnan

Motoriska hjärnbarkens olika områden

  • Primära motoriska hjärnbarken: Detta är huvudområdet som genererar de nervimpulser som behövs för att skapa frivilliga rörelser. Den sänder dessutom kommandon till kroppens frivilliga muskler.
  • Det supplementära motoriska området: Detta område koordinerar hållningen. Det är relaterat till rörelsesekvenserna i stora muskelgrupper.
  • Premotoriska barken: Lagrar rörelser som kommer från tidigare erfarenheter. Den koordinerar rörelsesekvenserna och aktiviteterna hos den primära motoriska hjärnbarken. Den finns belägen framför den primära motoriska barken och nära sidofåran. Den är också relaterad till de rörelser som behövs för att man ska kunna tala.
  • Brocas område: Det är ett område som hanterar det talade språket.
  • Posterior parietal cortex: Detta område omvandlar visuell information till motorisk information.

Patologier hos den motoriska hjärnbarken

En skada på denna del av hjärnan kan ha allvarliga konsekvenser. Anledningen till detta är att vi behöver den motoriska barken för att utföra de flesta av våra dagliga handlingar.

Här är några möjliga konsekvenser vid skador på denna del:

  • Paralys: Total eller partiell brist på rörelseförmåga i en eller flera kroppsdelar. När skadan uppstår i ena hjärnhalvan så kommer den manifestera sig på den andra sidan. En skada på den motoriska hjärnbarken i den vänstra hjärnhalvan kommer exempelvis att påverka den högra sidan.
  • Apraxi: Personen kan inte utföra rörelser med vilja.
  • Dysartri: Detta är ett talproblem där personen har problem med att artikulera ljud eller ord.
  • Agrafi: Oförmåga att uttrycka idéer och tankar i skrift.
  • Brocas afasi: I detta fall har personen problem med att uttala ord, skriva samt komma ihåg ord.

Vidare undersökningar

Forskarna försöker hittar svar som kan hjälpa oss att reda ut hur man behandlar en skada på den motoriska barken. Detta förklarar varför det finns så många studier rörande detta. I Februari 2018 publicerade exempelvis Lina Bunketorp och hennes kolleger en artikel i tidningen Restorative Neurology and Neuroscience rörande detta ämne.

I denna artikel visade de hur viktig den motoriska hjärnbarken är för att man ska kunna röra sig, vilket hjälper oss att bättre förstå hur hjärnbarken reagerar vid skador och behandlingar.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Bear, M. F. Connors, B. W., Paradiso, M.A., Nuin, X. U., Guillén, X. V. & Sol Jaquotot, M. J. (2008). Neurociencias: la exploración del cerebro. Wolters Kluwer/Lippincott Williams & Wikins.
  • Bunketorp Käll, L., Cooper, R.J. Wangedell, J., Fridén, J., & BjöRNSDOTTER, m. (2018). Adaptative motor cortex plasticity following grip reconstruction in individuals with tetraplegia. Restorative neurology and neuroscience, 36 (1), 73-82.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.