Ataxi: symptom, orsaker och behandling

· 22 mars, 2019
Att ha ataxi är påfrestande och utmattande. Detta kliniska tillstånd stör den normala utvecklingen i dagliga aktiviteter.

Det finns mycket kan influera vår hälsa och därmed vår livskvalitet. Vår rörelseförmåga kan också påverkas. Faktum är att det finns ett väldigt karaktäristiskt symptom som kallas ataxi, som karaktäriseras av problem med koordination, hållning och den frivilliga kontrollen.

Detta kliniska symptom består av brist på muskelkontroll för att utföra rörelser. Det kan manifesteras av olika anledningar. I den här artikeln, diskuterar vi orsaker, diagnoser och behandling.

Vad är ataxi?

Ordet ataxi kommer från den antika grekiskan och betyder ”utan ordning”. Det är en förändring i koordinationen av alla typer av rörelser under frånvaron av förlamning. Ataxi kan påverka gången, överkroppen, ben och armar eller kombinationer av dessa. Dessutom kan det bevisas genom följande symptom:

  • Nystagmys (ögondarrning): Ofrivilliga, okontrollerbara ögonrörelser.
  • Dysatri: Svårigheter att artikulera ljud och ord.
  • Hypotoni: Onormalt lågt blodtryck.
  • Dysetremi: Tillstånd som förhindrar individen att utföra  motoriska handlingar som anpassar sig till angivet avstånd.
  • Dysdiadokokinesi: Skadad förmåga att snabbt göra alternerande rörelser.
  • Svårt att svälja.
  • Svårigheter att gå eller till och med total förlust av förmågan att gå.
  • Brist på koordination och precision.
  • Kognitiva alterationer (vad gäller tankeprocesser).
  • Emotionella alterationer: Det orsakar emotionell instabilitet eftersom det är ett väldigt påfrestande tillstånd.

Ataxi kan manifestera sig med andra sjukdomar såsom multipel skleros. Det kan också uppstå ensamt, även om detta är väldigt ovanligt. Båda barn och vuxna kan lida av det här tillståndet. Faktum är att Salman och andra (2013) utförde en studier där de analyserade epidemiologin av kronisk ataxi hos barn. Nämnd studie publicerades i tidskriften Developmental Medicine and Child Neurology.

Del av hjärnan

Vad orsakar ataxi?

Förvärvad ataxi: Manifesteras på grund av en annan sjukdom som patienten lider av.

  • Giftig: till exempel på grund av kolmonoxid- eller alkoholrelaterad försämring av hjärnan.
  • Autoimmun: såsom ataxi orsakad av gluten och den relaterad till subakut paraneoplastisk försämring av hjärnan.
  • Näringsbrist: Såsom brist på vitamin E, Wernicke-Korsakoff syndrom och subakut kombinerad försämring.
  • Nervdegenererande sjukdomar: såsom multipel skleros och spinocerebellar ataxi.
  • Tumörer: Tumörer såsom medullablastoma, astrocytom och hemangioblastom kan orsaka ataxi.

Genetisk ataxi: de är ärvda och kan vara autosomal recessiv eller dominant.

  • Recessiv: Friedreichs ataxi är den vanligaste. Den orsakas av en nervdegeneration i nervknutscellerna i ryggslutet, spinocerebellar och pyramidbanorna och i dentate nucleus.
  • Dominant: Beroende på sjukdomens utveckling kan den vara episodisk eller progressiv. Inom den dominanta ataxin finner vi bland andra spinocerebellar ataxi, medfödd cerebellär ataxi och cerebellar vermis aplasia.

Som du kan se finns det flera olika typer av ataxi. För närvarande finns det inget botemedel för det här tillståndet. Det finns dock behandlingar som kan hjälpa patienterna som lider av det.

Diagnosticering av ataxi

Det finns olika test som kan diagnosticera ataxi:

  • Finger-näsa: Patienten ombeds att vidröra sin näsa med toppen av pekfingret. Sedan ombeds personen att röra vid doktorns pekfinger.
  • Häl-knä: Patienten måste vara i ryggläge. Undersökaren ber personen att placera sin häl på motsatt bens knä och sedan låta det glida ned längs smalbenet. Patienten utför detta test med öppna och stängda ögon på båda sidorna.
  • Snabba alternerande övningar: Läkaren ber patienten att rotera båda händerna samtidigt åt båda hållen.
  • Elektromyogram: Ett test som mäter elektriskt aktivitet i musklerna.
  • Psykodiagnos: Neuropsykologiska studier som utvärderar patientens exekutiva funktioner.
Patient med läkare

Behandling av denna tillstånd

Behandlingarna för det här tillståndet är begränsade och inte specifikt för symptomet. Behandlingarna har en tendens att sträva mot rehabilitering.

Tilläggsvis är psykologiskt ingripande viktigt. Först och främst är det viktigt att hjälpa patienterna att förstå vad som händer med dem. De måste även lära sig hantera känslor och tankar om sitt tillstånd. Sist men inte minst måste deras närstående eller vårdnadshavare delta i den psykologiska interventionen så att de kan lära sig hur man bäst tar hand om dem.

  • Salman, M. S., Lee, E. J., Tjahjadi, A., & Chodirker, B. N. (2013). The epidemiology of intermittent and chronic ataxia in children in Manitoba, Canada. Developmental Medicine and Child Neurology. https://doi.org/10.1111/dmcn.12081