Multipel skleros: orsaker, symptom och behandling
Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom i det centrala nervsystemet. Den existerar över hela världen och är den vanligaste orsaken till neurologiska förändringar hos ungdomar och medelålders vuxna, speciellt kvinnor.
Myelin består av proteiner och fetter. Det skyddar och täcker nervfibrerna i det centrala nervsystemet. Det främjar även ledning av elektriska impulser mellan fibrerna. Personer med multipel skleros har försämrat myelin. Denna försämring kan lämna ärr (skleros). Forskare kallar även dess skadade områden för demyeliniseringsplack.
Myelinet skyddar inte bara nervfibrerna, utan hjälper dem även att fungera som de ska. Skada på myelinet minskar drastiskt nervens förmåga att leda impulser. Som tur är går skadan på myelinet ofta att motverka.
Multipel skleros är en inflammatorisk sjukdom i det centrala nervsystemets vita substans. Det karaktäriseras av flerfokusområden med demyelinisering, förlust av oligodendrocyter, astroglios och relativ axonal skada.
Vad orsakar multipel skleros?
Etiologin hos multipel skleros är okänd. Orsaken till detta tillstånd är inte tydlig, men vi vet att sjukdomen involverar flera system. Bland dessa orsaker hittar vi immunproblem och ärftliga faktorer såväl som infektioner.
Den exakta rollen som virala infektioner spelar i starten och utvecklingen hos denna sjukdom är okänd. Forskare har dock studerat flera virus i relation till sjukdomen. De kopplade Epstein-Barr-viruset till demyelinisering (försämring av myelinet). Det finns även bevis för att barn som utsatts för viruset är mer sårbara för sjukdomen.
Forskare har studerat virus mest av alla miljömässiga faktorer. De tror att det är en av de utlösande eller avgörande faktorerna hos sjukdomen. Experter misstänker att virus modifierar oligodendrocyterna under barndomen. Virusen drabbar dem, vilket gör att de drabbade senare får onormala immunsvar. Detta ändrar därefter den korrekta myeliniseringen.
Genetisk predisposition för sjukdomen är relativt tydlig. Studier med enäggstvillingar visar faktiskt att risken för att drabbas av multipel skleros är 31% när syskonet är drabbat. Med tvåäggstvillingar är risken nära 5%.
Hos familjer med multipel skleros är risken att drabbas 2-5%. Risken för allmänheten rent generellt är endast 0,1%.”
Symptom på multipel skleros
Starten på symptomen kan vara så milda att patienten inte ser någon anledning att uppsöka en läkare. De mest frekventa tidiga symptomen är:
- Svaghet i en eller flera lemmar
- Suddig syn
- Förändringar i känsligheten
- Dubbelsyn
- Svårighet att koordinera rörelser (ataxi)
Svaghet i extremiteterna är också vanligt. Många personer med multipel skleros upplever trötthet när de tränar och har svårt för att gå upp i trappor. De förlorar även sin fingerfärdighet och muskelton. Dessa symptom tenderar att dyka upp gradvis.
Trötthet: det vanligaste symptomet
Trötthet är det vanligaste symptomet på multipel skleros och drabbar 2/3 av alla patienter. Hälften av dessa beskriver det som det värsta symptomet eftersom det påverkar deras livskvalitet.
Denna åkomma är kopplad till depression och andra faktorer som bidrar till trötthet. Några av dessa är fel på motorik, det limbiska systemet, basala ganglierna och hypotalamus.
Trötthet minskar dramatiskt och avsevärt livskvaliteten för personer med multipel skleros. Därför är det så viktigt att hålla koll på denna aspekt. Det är dock svårt att hantera och tolka eftersom uppfattningen av trötthet är subjektiv.
Energiförlust påverkar motoriken såväl som de kognitiva färdigheterna. Vi måste även skilja på svaghet, energiförlust och koncentrationssvårigheter. Av denna anledning måste läkare ställa en diagnos som särskiljer trötthet orsakad av multipel skleros från andra tillstånd.
Depression, motoriska åkommor, sköldkörtelproblem och biverkningar av läkemedel mot epileptiska anfall och immunsuppressiva läkemedel kan ha liknande kliniska effekter.
Utbrott
Utbrott (återfall, upprepning, förvärring) är väldigt typiska för multipel skleros. De är symptom på neurologisk dysfunktion som varar i över 24 timmar.
Dessa återfall är episoder som påverkar distinkta delar av det centrala nervsystemet och separeras av mer än en månad. När symptomen å andra sidan försvinner så klassas det som remission. Remission är en förbättring eller ett försvinnande av tecken och symptom i minst 24 timmar.
Perifera symptom
Följande symptom stödjer diagnosen av multipel skleros när de presenteras kliniskt. De är:
- L’hermittes tecken: patienten känner vad som upplevs som en elektrisk laddning färdas längsmed ryggraden. Ibland går den hela vägen ut i armar och ben. Att böja nacken framåt utlöser känslan.
- Känslighet för värme
- Uhthoffs fenomen: ökad kroppstemperatur. Externa faktorer (sommar, en varm dusch, rökning) eller interna faktorer (feber, intensiv träning, menstruation) kan båda utlösa detta symptom.
- Paroxysmala attacker: paroxysmala rörelsestörningar sker plötsligt och stötvis. De varar inte särskilt länge men kan dyka upp flera gånger under en dag eller i korta omgångar. Den vanligaste typen av paroxysmala symptom är paraxysmal dystoni.
Utvecklingen av multipel skleros är omöjlig att förutse. Tendensen är dock mot försämring av ens fysiska förmågor och sämre psykiska samt kognitiva prestationer.
Behandling av multipel skleros
I dagsläget finns det inget botemedel för MS. Det finns heller ingen behandling som positivt kan påverka sjukdomens kliniska utveckling. I det långa loppet är målet att minska antalet utbrott. Läkare hjälper även sina patienter att lindra sjukdomens effekter.
För att göra det använder de immunsuppressiva läkemedel (azatioprin, cyklofosfamid, metotrexat) och interferoner (alfa). Läkare använder höga doser av kortikoider under korta perioder (3-5 dagar) för att behandla utbrott. Att korrekt identifiera utbrotten är nyckeln till att ställa en diagnos och finna rätt behandling.
Symptomologin hos ett utbrott är en eller flera lesioner som orsakas av en inflammatorisk process. Denna process ligger i det centrala nervsystemet. Kortikoider är det föredragna läkemedlet för utbrott eftersom de riktar in sig på inflammationen.
Behandling av symptom på MS
Vi kan summera symptomatiska behandlingar enligt följande:
- Spasticitet: baclofen, diazepam, dantrolennatrium…
- Trötthet: amantadin, modafinil, metylfenidat…
- Smärta: karbamazepin, fenytoin, gabapentin, pregabalin…
- Kognitiv brist: donepezil, interferon beta, memantin…
Rehabilitering
Rehabilitering är extremt viktigt. Det fundamentala målet är att förebygga handikapp hos patienten, eller åtminstone minska dem så mycket som möjligt.
Terapeuter lär patienter att lära sig nya färdigheter och maximera sina hälsosystem. På så sätt kommer de kunna bibehålla en viss självständighet. Det är även vitalt att anamma eller modifiera sina sociala och arbetsmässiga omgivningar. Vidare är det viktigt med psykologiskt stöd för patient, familj och vårdnadsgivare.
Experter rekommenderar multidisciplinär rehabilitering som skräddarsys för patienten. Personer som lider av MS kan förbättra sin livskvalitet när det kommer till hälsa och förmåga att utföra dagliga aktiviteter. Många organisationer för personer med MS erbjuder faktiskt behandlingar baserade på holistisk rehabilitering.