Det enteriska nervsystemet: den andra hjärnan

Det enteriska nervsystemet: den andra hjärnan
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 28 april, 2023

Det enteriska nervsystemet anses ofta vara vår “andra hjärna”. Det är ett komplext nätverk med över hundra miljoner nervceller som täcker specifika områden som tunntarmen och tjocktarmen. Detta system kan också verka oberoende av själva hjärnan.

Vi kan utan tvekan säga att denna del av det autonoma nervsystemet, som har som uppgift att reglera matsmältningsprocesserna, är en av de mest intressanta delarna av kroppen. På senare år har det förekommit publikationer som säger att det enteriska nervsystemet är vår andra hjärna.

Vi bör dock nämna att en del av det vetenskapliga samfundet inte håller med om detta. Dr. Michael D. Gershons arbete rörande detta ämne har blivit väldigt berömt. Han är ordförande för Patologi- och cellbiologifakulteten vid Columbia University. I hans bok The Second Brain tar han upp viktiga upptäckter. Exempelvis så kommer 95% av allt serotonin och 50% av allt dopamin från det gastrointestinala systemet.

Flinders University i Australien har upptäckt något ännu mer intressant, vilket publicerades i The Journal of Neuroscience. Man upptäckte att det enteriska nervsystemet kan generera elektrisk aktivitet. Det gör detta med ett mönster som är väldigt unikt och som skiljer sig från hjärnans.

Om man lär sig mer om denna struktur så kan man upptäcka aspekter av sig själv som man inte kände till.

“Den kunskap vi har om funktionerna hos det enteriska nervsystemet är densamma som vi hade under medeltiden. Det är dags att upptäcka allt som det gör för oss.”

-Dr. Michael D. Gershon-

Det enteriska nervsystemet – en 2:a hjärna

Det enteriska nervsystemet: plats och funktion

Det enteriska nervsystemet är väldigt stort. Faktum är att det börjar vid matstrupen och slutar vid anus. Det täcker hela matsmältningssystemet. Som vi redan har nämnt så finns det många neuroner inuti detta organ, precis som det finns i tarmarna.

En annan intressant aspekt är att denna del av kroppen inte bara är väldigt specialiserad. Det utför även sina funktioner autonomt, eller självständigt. Det kommunicerar dessutom med hjälp av det centrala nervsystemet. Låt oss nu titta på några fakta och egenskaper hos detta system.

Mer än bara matsmältningsprocesser

  • I det enteriska nervsystemet hittar du miljontals nervceller, signalsubstanser, virus och bakterier. Alla dessa element reglerar vårt välmående och vår hälsa.
  • Det finns tre typer av nervceller i denna region: efferenta nervceller, afferenta nervceller och interneuroner.
  • De signalsubstanser som reglerar processerna hos dessa nervfibrer är acetylkolin, noradrenalin och adrenalin.
  • Precis som själva nervsystemet så syntetiserar det enteriska nervsystemet serotonin, dopamin, opioider för smärta etc. Det är därför som vi kallar det kroppens kemiska labb.
  • Professor Gary Mawe vid University of Vermont menar att inget är lika komplext som själva matsmältningen. Vi måste därför komma ihåg att det enteriska nervsystemet avgör vilka matsmältningsenzymer som är bäst för att bryta ner varje typ av livsmedel.
  • Det hjälper även magens syraprocess, främjar tarmrörelserna och förbättrar immunförsvaret.
  • Man har upptäckt att det kan upptäcka om det finns bakterier i den mat som man har ätit. Det kommer då att påbörjas processer som kräkningar och diarré.
Bakterier i kroppen.

Hjärnan, vagusnerven och det enteriska nervsystemet

Vi har redan nämnt att det enteriska nervsystemet kan arbeta oberoende av det centrala nervsystemet. Detta är speciellt fascinerande för precis som Dr. Michael D. Gershon poängterade så är tarmarna det enda organ i kroppen som kan fungera autonomt.

Det behöver dock ibland kommunicera med hjärnan, och det kommunicerar då med hjälp av vagusnerven.

Emotionell kommunikation mellan hjärnan och det enteriska nervsystemet

Duke Biomedical Engineering School utförde en studie som fann att nio av tio kommunikationer mellan hjärnan och tarmarna börjar i hjärnan.

  • Ett av budskapen mellan det enteriska nervsystemet och hjärnan har som syfte att meddela den senare när vi är hungriga och när vi är mätta. Det gör så genom att reglera en serie med hormoner som producerar en känsla av välmående och belåtenhet.
  • Dessa nerver ger också hjärnan en känsla av välbehag när vi äter mat som vi tycker om.
  • När vi upplever stress så är det enteriska nervsystemet väldigt känsligt för detta tillstånd och genererar förändringar. De så kallade “magknutorna” gör att systemet ökar blodflödet i detta område.
  • Under de senaste åren har det utförts en serie med undersökningar för att undersöka hur tarmarnas mikrober påverkar vårt beteende och våra känslor. Vi vet att en dålig bakterieflora kan påverka vårt humör. Empirin stödjer dock fortfarande inte en enda hypotes.
Kvinna som äter glass.

Vi bör dock påpeka en viktig aspekt. Det finns vissa forskare som anser att det är ett misstag att se det enteriska nervsystemet som “den andra hjärnan”. Vissa anser att de neurobiologiska argumenten inte är helt klara, medan andra anser att de är det.

Det är dock viktigt att nämna en detalj. Detta set med nervfibrer “tänker” inte, men de känner. Det enteriska nervsystemet är känsligt för stress och känslor och kan reglera många olika funktioner i kroppen. Det enteriska nervsystemet är helt enkelt en sorts styrenhet.


Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.