Galenskapen som är svartsjuka i relationer
Fråga dig själv om du någonsin varit rädd för att förlora personen du älskar till någon annan. Rädsla är en annan sida av kärlek. Vi är rädda för att förlora vad vi har och är, vilket kan leda till svartsjuka i relationer om vi inte är försiktiga.
Hur agerar svartsjuka personer?
Svartsjuka personer är alltid uppmärksamma på varje steg som partnern tar. De bevakar och kontrollerar dem för att begränsa deras handlingar. De tror att de genom att göra det kan förebygga eller upptäcka en partners otrohet.
De uppfattar hot från alla som partnern interagerar med: medarbetare, klasskamrater, familj, vänner och till och med bekanta. Vissa personer är till och med svartsjuka mot upplevelser partnern haft i det förflutna, innan de ens kände varandra.
Det finns två typer av svartsjuka: besatt och inbillad. En person kan uppleva en eller båda på samma gång.
Vad är besatt svartsjuka i relationer?
Besatt svartsjuka karaktäriseras av att utföra ritualer för att verifiera, kolla upp och kontrollera en partners beteende. Här kommer några nyckelexempel:
- De läser sina partners SMS, e-postmeddelanden och allt på sociala medier.
- De konfronterar sin partner varje gång de är skeptiska om ett foto, meddelande eller telefonsamtal.
- De ringer konstant sina partners och gör överraskande besök för att verifiera att de verkligen är där de sagt.
- De hindrar dem från att bära smink, fixa håret, klä sig som de vill, etc., eftersom de tror att det kommer leda till otrohet.
- De försöker skapa avstånd mellan partnern och dennes familj eftersom de tror att dessa potentiellt skickar meddelanden från älskare.
- De skapar avstånd mellan partnern och vänner av det motsatta könet för att förebygga otrohet.
- De skapar avstånd till vänner av samma kön eftersom dessa kan vara homosexuella.
När personer ägnar sig åt dessa beteenden så ger det bränsle till deras ångest, oro och misstro. Deras förvrängda tänkande orsakar emotionell ångest.
- De känner sig oattraktiva
- De är rädda för att vara ensamma
- De tror att alla kan vara bättre än dem
- De hyser osäkerhet och projicerar detta på andra
Vad är inbillad svartsjuka?
Personer vars svartsjuka är inbillad är övertygade om sin partners otrohet trots att det inte finns något som tyder på det. Deras svartsjuka är överdriven och blir till en ond cirkel (minsta lilla detalj kan vara bevis på att svartsjukan är giltig). De är extremt ägande.
Dessa personer letar efter hemliga älskare i tron att de existerar, trots att så inte är fallet.
De anammar en attityd av bevakning och misstro, vilket får partnern att bli reserverad och förbittrad. Båda får varandra att lida, och båda förstärker den andras beteende. Den svartsjuka blir mer och mer vaksam, och partner blir mer och mer reserverad.
De mår dåligt för att partnern lider, men det hindrar inte svartsjukan från att agera utlösande. Vanligtvis leder denna svartsjuka i relationer till aggression, antingen verbal, fysisk eller psykologisk. När de väl lugnat ned sig går de tillbaka till början av cykeln och ber om ursäkt.
Kan svartsjuka personer förändras?
Givetvis kan svartsjuka personer förändras. Kognitiv beteendeterapi har faktiskt visat sig vara ett av de bästa verktygen för att åstadkomma dessa förändringar. Med behandling kan svartsjuka personer lära sig att lita på andra och tro på sin partners lojalitet och önskan att vara tillsammans.
De kan förändras när de förstår att de har dygder som är värda att älskas, när de accepterar att de är kapabla att förändra sina svagheter och när de inser att de kan ge sin partner lite utrymme. Förändringen kommer vara stabil när de får en känsla av värde och kontroll.
Detta kanske intresserar digSamtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
-
Batinic, B., Duisin, D., & Barisic, J. (2013). Obsessive versus delusional jealousy. Psychiatria Danubina, 25(3), 334–339. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24048408/Frampton, J. R., & Fox, J. (2018). Social Media’s Role in Romantic Partners’ Retroactive Jealousy: Social Comparison, Uncertainty, and Information Seeking. Social Media + Society, 4(3). https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/2056305118800317
-
Carlen, A. M., Kasanzew, A., & López, A. F. (2009). Tratamiento cognitivo conductual de los celos en la pareja. Revista Electrónica de Psicología Iztacala, 12(3), 173-186. http://www.journals.unam.mx/index.php/repi/article/view/15482
-
Curling, L., Kellett, S., Totterdell, P., Parry, G., Hardy, G., & Berry, K. (2018). Treatment of obsessive morbid jealousy with cognitive analytic therapy: An adjudicated hermeneutic single-case efficacy design evaluation. Psychology and psychotherapy, 91(1), 95–116. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28990738/
- Marín-Cortés, A., & Daniel Gutiérrez, J. (2019). Emociones relacionadas con los celos de pareja producidos por el uso de Facebook. Global Media Journal México, 16(31), 4. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=7707870
- Monroy Hernández, E., Amador Velázquez, R., & Rodríguez García, C. (2014). Tipos de celos en una comunidad universitaria. Revista de Ciencias Sociales, 5(8). https://www.researchgate.net/publication/357131114_Tipos_de_Celos_en_una_Comunidad_Universitaria
- Ortigue, S., & Bianchi-Demicheli, F. (2011). Intention, false beliefs, and delusional jealousy: insights into the right hemisphere from neurological patients and neuroimaging studies. Medical science monitor : international medical journal of experimental and clinical research, 17(1), 1–11. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3524690/