Heuristik: användbara genvägar i sinnet

4 minuter

Granskad och godkänd av psykologen Sergio De Dios González.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Under lång tid har människor ansetts vara ett rationellt djur som utvärderar omgivningen noggrant och pricksäkert. Men enligt S. E. Taylor använder vi en kognitiv strategi som skapar genvägar i sinnet.

Denna process kallas för heuristik och används för att lösa komplexa kognitiva problem. De är undermedvetna regler för att omformulera problem och omvandla dem till enklare och nästa automatiska operationer.

Tack vare dessa genvägar i sinnet behöver vi inte använda massor av resonemang varje gång ett problem uppstår. De är dock inte alltid pricksäkra och får oss ibland att begå misstag.

Vi hittar flera typer av heuristik i de kognitiva processer vi utför på daglig basis.

I denna artikel ska vi tala om de vi använder oftast: representativ heuristik, tillgänglighetsheuristik, förankrings- och justeringsheuristik samt simuleringsheuristik.

Representativ heuristik

Denna mentala genväg handlar om att dra slutsatser om möjligheten att ett stimulus (en person, en händelse, ett föremål) tillhör en viss kategori.

Genom ytliga kännetecken och med hjälp av riktlinjer vi skapat utför vi denna kategorisering. Det faktum att den tillgängliga informationen passar i dessa riktlinjer innebär dock inte att det är sant.

Som vi sade tidigare kan dessa genvägar i sinnet leda till misstag.

Ett exempel på representativ heuristik är följande situation: föreställ dig att någon presenterar dig för tre nya personer. Innan du träffar dem har du fått höra att en är lågstadielärare.

Efter en kort konversation nämner två av dem att de inte gillar barn medan den tredje säger att han gör det. Om du använder representativ heuristik kommer du, kanske felaktigt, dra slutsatsen att han är den som är lärare.

Tillgänglighetsheuristik

Denna heuristik används för att uppskatta chansen för en händelse – frekvensen hos en kategori eller kopplingen mellan två fenomen.

Uppskattningen görs genom tillgängligheten eller frekvensen hos fall man har erfarenhet av. Det nuvarande fallet skulle vara likvärdigt med ett intuitivt statistiskt antagande, med våra minnen som grund.

Ett exempel på detta kan inträffa när vi ställer frågor som: finns det fler psykologer eller terapeuter? För att svara på frågan kan vi använda denna heuristik och se hur många av varje variabel vi kan komma på.

Om vi kommer på fler psykologer än terapeuter så kommer vi svara att det finns fler psykologer.

Förankrings- och justeringsheuristik

När vi är i en situation av ovisshet och inte har någon erfarenhet av en händelse kan vi ta en referenspunkt. Om vi gör det kommer vi använda förankrings- och justeringsheuristiken.

Referenspunkten är det ankare vi utgår från, och utifrån det använder vi olika intuitiva justeringar för att lösa en oviss situation.

Vi använder vanligtvis denna heuristik när vi till exempel frågar oss vad snittinkomsten i vårt land är. I det här fallet tänker vi troligen på vår egen årliga inkomst och överväger huruvida vi är under eller över snittvärdet.

Ett fel som sker med denna heuristik är falsk konsensus-effekt. Detta är ett kognitivt bias som får oss att överskatta hur mycket andra har gemensamt med oss.

Vi gör slutsatsen att deras övertygelser, åsikter och tankar är i linje med våra egna och skapar därför en falsk konsensus. I detta fall agerar vår åsikt som vårt ankare.

Simuleringsheuristik

Detta är tendensen att uppskatta chansen för en händelse baserat på hur lätt vi kan föreställa oss att den inträffar. Ju enklare det är att skapa en mental bild av det, desto troligare att händelsen inträffar.

Denna heuristik är starkt kopplad till tänkande som går stick i stäv med fakta.

Detta är ett sätt att tänka där vi letar efter alternativ till tidigare eller nuvarande fakta eller nuvarande omständigheter, allt i syfte att minska vår smärta. Men vad som ofta sker är att vi bara ökar den.

Ett exempel på detta tänkande är de typiska “tänk om”-frågorna. Dessa är våra typiska kommentarer om vad som kunde ha hänt om något skett på ett annorlunda sätt.

Ett annat exempel är att man inte är lika nöjd över andraplatsen på podiet som med tredjeplatsen. Hur kan det vara så? För personen på andra plats är det väldigt lätt att föreställa sig på förstaplatsen.

För personen på tredje plats är det dock lätt att föreställa sig ett litet misstag som hade lett till att hon inte placerade sig på podiet överhuvudtaget.

Därmed är tredjeplatstagaren ibland nöjdare än andraplatstagaren.

Nu när du vet lite mer om dessa genvägar i sinnet kan du säkert komma på fler tillfällen när du använder dem i det dagliga livet.

Även om det inte är exakt utan istället baseras på intuition, är de evolutionsmässiga “vapen” för att tackla problem snabbt och effektivt.

Vi får givetvis inte falla för att ta dessa genvägar i sinnet när vi tar viktiga beslut i våra liv. I dessa fall måste vi vara mycket försiktiga.