Att vara glad för andra kan göra dig glad också
Att vara glad för andra är en handling som kan säga mycket om dig. Denna typ av personligt fokus gällande andras välmående kan göra dig lyckligare.
Du kan dock träffa på personer som tänker: “Jag vill att du ska vara lycklig, men inte mer än jag själv.” Detta motsäger allt vad de mänskliga relationerna handlar om.
Du har antagligen haft liknande erfarenheter. Något så enkelt som att gå fram till en person för att berätta goda nyheter och dela med dig av vad som har hänt.
Du kände då kanske av en viss spänning, vilket innebär att något saknas i dina relationer. En sorts avgrund mellan känslorna och ömsesidigheten.
Om man känner sig irriterad av andras lycka så kan det innebära något mörkare än bara avundsjuka. Ibland känns det som ett slag mot din självkänsla.
Du märker att andra lyckas och når sina mål samtidigt som du har fastnat i din egen osäkerhet. Det är inte lätt att vara glad för andra när man själv är nedsjunken i frustration.
Att vara glad för andra och glädja sig åt vad andra har uppnått kan ge oss en känsla av välmående. Det har inget att göra med etik och moral.
Det finns faktiskt en intressant psykologisk grund som kan ge en vetenskaplig förklaring till detta.
“Kärleken är det tillstånd där en annan persons lycka är viktig för din egen.”
-Robert A. Heinlein-
Att vara lycklig för andra är osjälviskhet för ett friskt hjärta
Iowa State University släppte tidigare i år en väldigt intressant studie.
Doctor Douglas A. Gentile och hans lag inom psykologifakulteten valde ut en grupp personer som blivit diagnostiserade med ångest och stress.
Under flera dagar lärde de dem en enkel teknik som gav väldigt goda resultat.
De fick promenera 15-20 minuter varje dag. Då de gjorde detta så fick det utöva kinhin och meditera. Då patienterna promenerade så bad psykologerna dem att uttrycka vänlighet, lugn och välmående.
För att uppleva detta så blev de ombedda att lyckoönska de personer det stötte på under promenaden. Att projicera och önska välmående och positiva upplevelser gjorde även dem själv glada. De blev mindre oroliga själva.
Deras inre lugn och faktumet att de fokuserade sig på omtanke gav dem själva en inre trygghet och belåtenhet.
Ha renare tankar som fokuserar sig på vänlighet
Doctor Gentile bevisade tre saker med detta experiment. Först och främst så minskade deras stress- och ångestnivåer, och inte bara för att de tränade.
Det innebar att de förändrade sin inre dialog och sitt emotionella fokus. De gick från inre negativitet till att stimulera sina sinnen genom att projicera vänlighet mot andra.
Genom att vara glada för andra under promenaderna så ökade de sin empati och sina känslor av att vara socialt sammanbundna.
De började plötsligt märka av andras ansikten mer och var mer öppna för den yttre världen.
Att vara glad för andra gör dig friare
Vissa handlingar, ord och tankar har specifika typer av konsekvenser. Inom psykologin så kallas detta bumerang-effekten eller reaktionsprincipen.
Något så enkelt som att vara glad för andra kan också ha en påverkan på ditt liv.
Det finns en emotionell belöning och en form av katarsis. Tänk på det. Föreställ dig exempelvis att en av dina medarbetare är väldigt avundsjuk. Det är en person som känner sig obekväm varje gång du lyckas.
Om du försöker imitera denna person så kommer negativiteten och konfrontationen att få dig att må dåligt och känna dig stressad.
Att säga något snällt till personen kommer å andra sidan att få dig att slappna av. Genom att acceptera att alla är annorlunda så kommer man kunna känna sig glad för personen, och känna frid och lugn.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Douglas A. Gentile, Dawn M. Sweet, Lanmiao He. “Caring for Others Cares for the Self: An Experimental Test of Brief Downward Social Comparison, Loving-Kindness, and Interconnectedness Contemplations.” Journal of Happiness Studies (First published online: March 21, 2019) DOI: 10.1007/s10902-019-00100-2