Hawthorneeffekten: vi förändras när vi observeras

Har du någonsin känt dig skrämd eller obekväm när folk ser dig? Ändrar du din attityd på grund av den uppfattade pressen från dina åskådare? Hawthorneeffekten förklarar varför.

Hawthorneeffekten är vad vi kallar förändringen hos människor när de vet att någon tittar på dem. Folk började prata om Hawthorneeffekten efter en studie som gjordes 1955 av forskaren Henry A. Landsberger. Landsberger analyserade experiment gjorda av Elton Mayo under 1924 och 1932 i en fabrik som heter Hawthorne Works.

I sina experiment ville Mayo ta reda på om det fanns några förändringar i arbetarnas produktivitet beroende på belysning. Till sist insåg han att belysningen inte hade någon effekt på arbetarnas effektivitet, så länge den var över en viss nivå.

Samtidigt märkte han en ökning i produktivitet bland vissa arbetare. Men det hade ingenting med ljuset att göra. Det var helt enkelt för att människorna som trodde att de blev observerade började bli mer produktiva. Effektiviteten ökade automatiskt när anställda märkte att de ständigt observerades.

Mayos första slutsats var att arbetarna kände sig speciella för att ha blivit utvalda för studien. Han trodde att det var det som gjorde dem mer effektiva. De andra faktorerna som ljus, ventilation och infrastruktur hade inte ens den minsta effekt på dem. Detta är vad han kallade för Hawthorneeffekten.

Arbetarnas åsikter om Hawthorneeffekten

För att verifiera Hawthorneeffektens existens intervjuade forskarna arbetarna. De ville undersöka vilka faktorer som arbetarna tyckte hade orsakat deras ökade produktivitet. Vad arbetarna svarade kom att bli en stor överraskning för forskningsledarna.

Enligt arbetarna var den avgörande faktorn som gjorde dem mer produktiva en märkbar förbättring av relationerna mellan dem. Utan att forskarna insåg det verkade det som om de hade förbättrat arbetsmiljön för att få anställda att delta i experimentet.

En ny gren av psykologi kom till på grund av dessa resultat: organisationspsykologi. De antog att mänskliga relationer var ett element som spelade en avgörande roll i produktiviteten. Men frågan om arbetarna förändrades endast på grund av att de blev observerade förblev obesvarad.

Hawthorneeffekten i dagens värld

Människor har gjort andra studier om detta ämne sedan det första försöket. Existensen av Hawthorneeffekten accepteras fortfarande som en positiv psykologisk reaktion på att bli observerad under ett experiment.

Effekten är särskilt positiv när uppgiften vi hanterar inte är särskilt komplex. Annars kan “observationseffekten” vara mycket kontraproduktiv för arbetarnas effektivitet.

Det verkar som att människorna föreställer sig vad forskarna förväntar sig av dem. De ser inte poängen i att agera normalt som de skulle göra i sin vanliga rutin. De tror att de borde förbättra sitt beteende till den nivån forskarna kan tänkas vilja se. Med andra ord anpassar de sitt beteende efter hur de tror att det ska vara.

Det gäller förstås inte bara experiment utförda i arbetsmiljöer. Vi kan också utvidga det till alla slags former av experiment med människor. Hawthorneeffekten introducerar sålunda ett forskningsperspektiv som alla forskare måste ha i åtanke. 

Andra aspekter av denna effekt

Hawthorneeffekten anses vara en särskilt problematisk faktor inom medicinsk forskning. Vissa patienter säger sig ha upplevt förbättringar trots att testerna visar något annat – men bara när de blivit övervakade. Objektiva kliniska resultat bevisar detta. Patienterna säger att de mår bättre, men de medicinska proverna visar att inga förändringar skett.

Hawthorneeffekten eller beteendeförbättringar inträffar inte bara när människor vet om att de är övervakade. De visar sig också under andra omständigheter, som när:

• Det finns en ny situation som ändrar en persons rutin.
• Människor känner sig som en del av en artificiell situation. Till exempel när de är i ett labb.
• Experimentet pågår en tid och sedan gör forskarna en förändring av det.
• Personen tror att denne befinner sig i en situation som denne kan få ut något av om denne presterar bättre.
• Det dyker upp nya faktorer som påverkar personens känsla av tristess.

Många har tvivlat på hur korrekt vår information om Hawthorneeffekten verkligen är. Det är ett koncept som människor fortfarande studerar. Många frågor kvarstår.

Men det är ett ganska intressant psykologiskt fenomen som vi kan använda för att förbättra människors prestationsförmåga i olika situationer. Och som vi nämner är detta särskilt sant när människor utför enkla, repetitiva uppgifter.