Hjärnan hos barn med autismspektrumtillstånd
Om hjärnan hos ett barn med autismspektrumtillstånd var ett hus så skulle varje rum vara fullt med ljud, och det hade varit fullt med sladdar och väggarna skulle vara väldigt känsliga för varje typ av stimuli. Detta överskott av synapser eller neurala anslutningar ger upphov till speciella förändringar hos varje barn.
Men vetenskapliga framsteg spelar inte en fullt så stor roll som vi kanske tror. Det är lönlöst att fortsätta lära sig om dessa neurologiska åkommor som drabbar en stor del av befolkningen. Bristen på medvetenhet, stereotyper och de felaktiga uppfattningar som vi har rörande de personer som är drabbade av detta gör att vi inte uppskattar dem som de är.
Det problematiska beteende som uppstår hos barn och tonåringar med autismspektrumtillstånd kan sätta ens tålamod på prov. Dessa barn kan vara väldigt duktiga eller lida av intellektuella brister. Trots deras gåtfulla värld så överraskar de oss med sina styrkor, sin känslighet, sina behov och sin omtanke.
Deras familjer förtjänar beröm. De ger dessa barn en sådan energigivande kärlek som inte bara måste hantera stereotyper men som även försöker knyta band med läkare, specialister, lärare, psykologer och alla andra som ägnar sig åt dessa barn.
Vi kan därför hjälpa dem genom att bättre försöka förstå deras inre verklighet. Låt oss dyka djupare in i detta.
Hyperkonnektivitet hos hjärnan hos barn med autismspektrumtillstånd
2014 utförde en grupp forskare en studie vid Columbia University. Resultatet från denna studie publicerades i Neuron Magazine och förklarade två viktiga saker:
- De redan nämnda egenskaperna hos barn med autismspektrumtillstånd: överskottet av synapser eller anslutningar mellan nervceller.
- En experimentell behandling som kan reglera hyperkonnektivitet (en hjärnförändring som uppstår efter tre års ålder).
Vi måste också tänka på att det finns andra relaterade problem, som exempelvis kommunikationsproblem mellan olika delar av hjärnan.
Problemet med synaptisk beskärning vid autismspektrumtillstånd
Från tiden man är ett embryo fram tills två års ålder så pågår det en fantastisk process i hjärnan som kallas synaptogenes. Under detta stadium skapas det upp emot 40 000 nya synapser per sekund.
- Under denna tid har barnen fler nervceller än vad de behöver. Allteftersom hjärnan utvecklas kommer de mest användbara kopplingarna att få myelin medan resten tas bort.
- Synaptisk beskärning uppstår främst i hjärnbarken. Den process som reglerar funktioner som tanke, analys, reflektion och uppmärksamhet kommer då att stärkas.
- Under tonåren tar denna synaptiska beskärning bort nästan hälften av dessa synapser.
- Studien slog fast att denna beskärning endast nådde 16% istället för 50%.
Hjärnbalken och hjärnans kommunikation
Hjärnan hos barn med autismspektrumtillstånd har också problem med en relevant och viktig struktur som kallas hjärnbalken (corpus callosum).
- Denna struktur är viktig för kommunikation mellan hjärnans olika delar.
- Lynn Paul, forskare vid California Institute of Technology, såg olika förändringar i hjärnbalken hos autistiska barn. Detta kan därmed leda till problem vid vardagliga sociala interaktioner, misstolkningar, en oförmåga att förstå olika typer av information etc.
Heterogenitet i hjärnan hos barn med autismspektrumtillstånd
Forskare vid Yonsei University College of Medicine i Seoul utförde en studie där de visade att resultaten från neurobilderna var väldigt heterogena. Det finns tydligen viktiga strukturella och funktionella abnormiteter i hjärnan hos barn med autismspektrumtillstånd. Det är dock väldigt sällsynt att se två identiska hjärnor.
- Varje barn kommer därför uppvisa olika beteenden och brister inom det autistiska spektrumet.
- Det finns också genetiska grunder som kan påverka de neurala anslutningarna och det sätt som hjärnans olika delar kommunicerar. Detta förklarar varför vissa barn har en stor intellektuell potential medan andra har allvarliga problem med kommunikativa processer.
- Hjärnan hos barn med autismspektrumtillstånd har dock ofta svårigheter med att processa sociala och emotionella stimuli.
- Detta innebär inte att dessa barn inte känner känslor. Faktum är att det är raka motsatsen. De behöver känna sig älskade och uppskattade. De vet bara inte hur de ska reagera på sådana stimuli.
Slutsats
mTOR-proteinet håller för närvarande på att utredas. Enligt olika studier kan detta protein hindra den synaptiska beskärningen. Denna process är väldigt viktig eftersom den gör att hjärnan kan skapa starkare neurologiska anslutningar.
Det finns dock för närvarande inga riktiga slutsatser, och vi kan därför bara begränsa oss själva till att lära oss om varje barns specifika behov och hantera detta på bästa sätt.
Som tur är ökar antalet specialister i detta ämne varje dag. Det finns för närvarande många specialister som bryr sig om de där 2 procenten av befolkningen.
Vårt mål är att bättre förstå verkligheten hos denna grupp av individer. Ibland vill de inte att någon ska röra eller ens titta på dem, men vi bör komma ihåg att de behöver oss. Vi bör försöka skaffa oss en bättre förståelse av deras inre värld.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Stephanie H. Ameis, Jason P. Lerch, Margot J. Taylor, A Diffusion Tensor Imaging Study in Children With ADHD, Autism Spectrum Disorder, OCD, and Matched Controls: Distinct and Non-Distinct White Matter Disruption and Dimensional Brain-Behavior Relationships. American Journal of Psychiatry, 2016; appi.ajp.2016.1 DOI: 10.1176/appi.ajp.2016.15111435
