Hur man hanterar upproriska tonåringar
Vad menar man då man talar om upproriska tonåringar? Vad betyder denna term egentligen? Är det något som föräldrar kan påverka? Det finns många typer av barn- och tonårstrots, så som lättja och retsamhet. Det finns dock bara två typer av verkliga uppror, grovt talat.
Den första typen av upproriskhet dyker upp runt förskoleåldern och ökar gradvis under de första utvecklingsstadierna. Den andra typen dyker vanligtvis upp efter tio års ålder och är ofta relaterad till starten vid gymnasiet. I det sista fallet kan vissa miljövariabler eller hormonella förändringar förklara tonåringarnas motstridiga attityd.
Vad du borde veta om upproriska tonåringar
Dagens artikel kommer att erbjuda några riktlinjer som hjälper dig att interagera med barn och tonåringar. Slutligen beskriver en specifik terapi som uppvisar lovande resultat inom denna demografi.
Beteendeproblem
Låt oss besvara några frågor innan vi går in på riktlinjerna. Hur beter sig upproriska tonåringar? Ovan har du fått läsa om trots , vilket kan manifestera sig som aggression, lögner och respektlöshet bland andra beteenden.
Tänk på att tonåringar befinner sig i ett komplicerat stadium på emotionell nivå, som ett tillskott till de hormonförändringar som ankomsten till det nya stadiet innebär. Allt detta kan skapa en stark identitetskris.
Försök därför vara försiktig och empatisk när du interagerar med dem, även om det inte alltid är lätt. Tänk på att allvarliga fall kan kräva professionell hjälp. Fortsätt läsa för att ta reda på hur du känner igen dessa.
Hur man upptäcker detta beteende
Föräldrar är ofta de som upptäcker en förändring i beteendet hos sina barn. Det kan vara att de plötsligt tar avstånd från vissa aktiviteter eller mål som tidigare motiverade dem. Sedan finns det tillfällen då konflikten går över till en stark aversion från tonåringens sida. Det är relativt enkelt att upptäcka förändringar genom att analysera deras beteende.
När det gäller de kraftigare konfliktkänslorna, kan dessa leda till att vissa tonåringar orsakar problem både hemma och utanför hemmet. Dessa känslor kan göra att de hamnar i bekymmer, att de känner sig vilsna eller att de hamnar i en allvarlig identitetskris.
Man kan också upptäcka dessa motstridiga attityder genom att de ljuger, har tappat hoppet eller upplever en ökande sorg. Det är viktigt att föräldrar upptäcker detta tidigt. Detta eftersom att ungdomarna kan dölja andra känslor som rädsla, osäkerhet, ensamhet eller sorg genom deras aggressivitet och trots.
Hur man interagerar med upproriska tonåringar
Hur ska en förälder interagera med upproriska tonåringar? Det beror på vilken roll de har i deras liv. Det vill säga, det är inte samma sak att vara deras far, mor, bror eller syster, eller deras psykolog eller lärare.
Följande är endast allmänna riktlinjer:
- Ta initiativ till att skapa utrymmen för kommunikation med dem.
- Arbeta med din anknytning till dem.
- Ta reda på vad som händer i deras liv (ofta ligger sorg bakom aggressivt beteende).
- Ägna tid åt dem.
- Förhandla med dem.
- Döm dem inte.
- Sätt gränser men var flexibel.
- Använd tekniker för beteendemodifikation (detta är viktigt för att förstärka lämpligt beteende).
- Stärk deras självkänsla, visa dem att du värdesätter dem.
- Prata med dem med empati (ställ dig själv i deras skor).
- Kontakta en specialist (särskilt i allvarligare fall).
- Var konsekvent.
- Föregå med gott exempel.
En del guider angående tonåringars beteende föreslår dessutom olika strategier som fokuserar på att ge dem omfattade vård under terapin. Främst medicinsk, men den kan också vara psykoterapeutisk.
Exempel på dessa:
- Respekt för privat information. Allt som händer under en konsultation bör stanna där (utom i de fall tonåringen är en risk för sig själv eller för andra).
- Ge tonåringen ett intimt och säkert utrymme där han eller hon fritt kan ställa frågor och uttrycka tvivel.
- Ge information om hälsoresurser och tjänster som är tillgängliga för dem.
- Var uppmärksam och visa intresse och respekt för vad de säger för att främja en terapeutisk allians.
- Berätta om deras utveckling och prestationer, både för dem och för deras föräldrar; främja tonåringens ansvar för vården av sin egen hälsa.
- Slutligen; skapa ett samarbete med familj och lärare för att tillhandahålla tvärvetenskaplig vård.
Familjens psykodramabehandling baserad på scener
Scenbaserad psykodramatisk familjeterapi (SB-PFT) är en innovativ intervention som börjat visa positiva resultat hos oroliga ungdomar. Specifikt använder yrkesverksamma den för att förbättra personliga relationer mellan oroliga ungdomar och deras föräldrar. Det är en typ av terapi som integrerar principerna för systemisk familjeterapi och psykodrama genom en gruppsession med flera familjer.
En studie publicerad i tidskriften Family Process som utvecklats av Barbara Lorence, forskare vid University of Huelva, bevisade effektiviteten av denna sorts intervention.
En av nycklarna till denna metod är att se att tonåringens tankar och åsikter är mycket viktiga. Därtill inbegriper man olika familjära system i sessionerna. Så vad bearbetar man med denna terapi? I grund och botten följande två huvudteman:
- Konflikten mellan föräldrar och motstridiga tonåringar.
- Möjliga lösningar på konflikterna.
Slutlig reflektion över upproriska tonåringar
Den här artikeln har bara bidragit med några grundläggande idéer om hur man interagerar med upproriska tonåringar ur ett perspektiv av empati och förståelse. Emellertid är frågan ofta mycket mer komplex än att den låter sig behandlas genom några rader som vi kan fastställa. Som du kanske redan vet är tonåren ett komplicerat stadium i livet. Människor håller fortfarande på att lära sig hur man hanterar det, och beteendestörningar eller förändringar, substansrelaterade störningar (t.ex. droger), humörsjukdomar etc. kan förekomma som ett resultat av detta och andra faktorer.
Varje störning eller problem kräver specialbehandling. Att vara där för dessa individer som föräldrar eller lärare är således både en utmaning och en nödvändighet. Så närma dig din tonåring som en vän, som en hjälpande hand och som en motivation för att hjälpa dem att flyga. Det kommer att vara till stor hjälp i den här processen. Glöm inte att det här viktiga stadiet i livet kommer att definiera deras framtida identitet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Araújo de Vanegas, A. M. (1998): La aventura de educar: Pubertad, Universidad de La Sabana, Santafé de Bogotá.
- Erikson, E. H. (2000): El ciclo vital completado, Paidós, Barcelona.
- Guía del adolescente. (2015). Grupo de Estudio del Adolescente Sociedad Andaluza de Medicina Familiar y Comunitaria. (Coord. Pérez Milena, A.).