Hur medveten andning påverkar hjärnan
Att andas är en naturlig process för alla levande varelser. Vissa människor andas genom näsan, andra andas genom munnen och åter andra använder båda samtidigt. Alla andas på olika sätt. Om du tänker på hur du andas inser du att du inte alltid gör det på samma sätt. Med den här artikeln kan du lära dig om effekterna av medveten andning på din hjärna.
Andningen är viktig eftersom den hjälper dig att veta hur det står till med din kropp, både fysiskt och känslomässigt, vid en specifik tidpunkt. Således, om du är andfådd är du förmodligen under stress, eller så är du arg, eller så kanske du är riktigt glad. Och när din andning går djupare, och sker långsamt, så känner du dig förmodligen lugn och avslappnad.
Sättet på vilket diafragman rör sig kan hjälpa dig att identifiera hur du känner dig. Med detta i åtanke ska vi nu ta steget vidare för att förstå hur andningen påverkar hjärnan.
”Andas djupt in för att föra ditt sinne hem till din kropp.”
-Den Nhat Hanh-
Skillnaderna mellan att andas medvetet och omedvetet
Normal andning, även känd som omedveten andning, är en självgående process som fungerar som ett gasutbyte för din kropp. Den se till att den cellulära metabolismen fungerar genom att förse kroppen med syre.
Samtidigt är andningen ansluten till det autonoma nervsystemet, som reglerar kroppens autonoma funktioner.
Å andra sidan är medveten andning – djupandning, diafragmaandning – inte bara något som skyndar på och förbättrar din syreupptagning, utan den påverkar också din hjärna och hjälper till att skapa avkoppling, lugn och känslomässig trygghet.
Den största skillnaden med medveten andning är hur du omedvetet går från thoraxandning till diafragmaandning.
Diafragmaandning ökar syrevolymen och trycket, fyller lungorna, använder alla luftsäckar i lungorna och släpper ut en stor mängd koldioxid från kroppen. Den aktiverar även det parasympatiska nervsystemet, som hanterar kroppens avkopplande och lugna tillstånd.
”Känslor kommer och går som moln i en blåsig himmel. Medveten andning är mitt ankare. ”
-Den Nhat Hanh-
Effekterna av medveten andning på din hjärna
Hur du andas påverkar din hjärna på olika sätt. Medveten andning kan öka andningsförmågan genom att möjliggöra större cellulär syresättning, vävnadssyresättning, reglera vävnadstryck samt stimulera syntesen av adenosintrifosfat vilket möjliggör cellulärt liv.
Detta sker eftersom medveten andning förbättrar ditt blodtryck. Dessutom förbättrar denna typ av andning din cerebrala blodtillförsel samt förbättrar förbindelserna mellan dina nervceller.
Det är värt att notera att flera studier har visat att när medveten andning används som en meditationsteknik ökar hjärnans volym.
Kort sagt, effekterna av andning på din hjärna leder till förändringar i din prefrontala cortex, i områden relaterade till uppmärksamhetsförmåga samt hur du bearbetar sensorisk information.
“Djup andning ger djuptänkande och ytlig andning ger ytligt tänkande.”
-Elsie Lincoln Benedict-
Medveten andning stimulerar också vagusnerven. På samma sätt ökar det parasympatiska nervsystemets aktivitet varje gång du andas in eller ut och minskar det sympatiska nervsystemets aktivitet. Hur leder detta till avkoppling? En liten förändring orsakar en ökning av acetylkolin, en signalsubstans som talar om för din hjärna att slappna av.
Sammanfattningsvis kan medveten andning hjälpa dig att uppnå balans i kroppen. Dessutom kan den förbättra dina matsmältnings-, cirkulations-, nerv-, neurokemiska och neuroendokrina system.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
Baigorri, G., JA., Lorente, B. (2005). Oxigenación tisular y sepsis. Medicina Intensiva, 29(3), 178-184.
Benson, H., & Klipper, M. Z. (1975). The relaxation response. New York: Morrow,1-158
Brassard, P., Ainslie, P. N., & Secher, N. H. (2014). Cerebral oxygenation in health and disease. Frontiers in physiology, 5, 458.
Canet, J. (2006) Fisiología respiratoria. Extraído el 08 de abril, 2049 de http://www.scartd.org/arxius/fisioresp06.pdf
- Everly, G. (1989): A clinical guide to the treatment of the human stress response. Nueva York: Plenum. 3 – 187.
Lara, M. A. (2019). Beneficios de la Respiración consiente contra la ansiedad generalizada y el estrés.
- Lodes, H. (1990). Aprende a respirar. Barcelona: Integral. 56 – 75.
Manoj, K., Bhasin., Jeffery, A., Dusek., Bei-Hung, Chang, Marie, G.,Joseph, John,W., Denninger., Gregory,L., Fricchione, Herbert B.,Towia,A., Libermann. (2013). Relaxation Response Induces Temporal Transcriptome Changes in Energy Metabolism, Insulin Secretion and Inflammatory Pathways. PloS one, 8(5), e62817.
