Hur påverkas vi av musik i klädbutiker?
Har du någonsin gått in i en klädbutik och fått en känsla av att du snarare är på en nattklubb? Du är inte ensam. Musik i klädbutiker är ofta rytmisk, funkig och högljudd. Varför? Detta är kopplat till sensorisk neuromarknadsföring.
Så påverkas vi egentligen av musik i klädbutiker? Får det oss att köpa mer? På vilket sätt? Har det någonting att göra med typen av musik? Vilken typ av musik är det som vanligtvis spelas? Fortsätt läsa så ska vi avslöja mysterierna med denna allt vanligare praxis bland modeföretag, särskilt inom ungdomsmode.
Hur påverkar musik vårt köpbeteende i klädbutiker?
Enligt Sánchez (2015): “Musik är en del av alla element i den mänskliga och sociala dimensionen, ibland utan att vi är medvetna om det”. Sanningen är att musik i butiker påverkar vårt humör, vilket i sin tur påverkar våra köpbeslut.
Företagen förlitar sig alltmer på sensorisk marknadsföring (eller sensorisk neuromarknadsföring), vilket är marknadsföring som direkt påverkar våra sinnen och stimulerar lusten att köpa. Inom denna typ av marknadsföring hittar vi tekniker som syftar till att stimulera vår hörsel, i detta fall genom musik.
Något som är tydligt är att musik i butiker vanligtvis inte väljs slumpmässigt. Detta beror på att typen av musik (till exempel snabb musik) stimulerar köpimpulsivitet.
Hur influerar då musik i klädbutiker oss i praktiken? Tja, den gör det genom att begränsa vår självkontroll, påverka våra känslor och vårt sinnestillstånd och kort sagt få oss att shoppa på impuls.
Bara hög musik i klädbutiker?
Hög och livlig musik är inte den enda typen som spelas i klädbutiker. Beroende på målgrupp är det olika typer av musik som man spelar i olika butiker.
Man använder sig av hög och exalterande musik i butiker som riktar sig till den yngre publiken. Däremot väljer man mer avslappnande och lågmäld musik om butiken riktar sig mot äldre generationer, med andra ord musik som skapar en känsla av lugn och avkoppling.
Logiskt sett beror musikvalet på typen av kundklientel, typ av kläder osv. Vad vi menar är att butiken anpassar sig till kunden för att försöka öka försäljningen.
Mättnad av sinnena
Hög musik överbelastar våra sinnen och får oss att tänka mindre när vi fattar beslut (i detta fall köper). Hög och snabb musik kan göra oss mer impulsiva när det kommer till shopping. Eftersom våra sinnen är mer överbelastade så har vi inte lika mycket utrymme till att tänka eller resonera. Vårt uppmärksamma kognitiva system är mättat och det finns inget utrymme för något annat.
I klädbutiker specifikt riktar sig musiken särskilt till ungdomar som tenderar att vara mer impulsiva än äldre. Så för en person som redan är impulsiv till sin natur, har musiken ännu större effekter på hans eller hennes tendens att köpa på impuls.
Musik påverkar olika personer på olika sätt, men sist och slutligen finns det stora likheter i effekterna på alla.
Behaglig stimulering
Utöver att stimulera köpimpulsivitet skapar musik också en behaglig sensorisk upplevelse i en butik. Som ett resultat mår vi bra i butiken vilket gör att vi sannolikt spenderar mer tid i den, vilket i sin tur ökar sannolikheten att vi köper något.
Musik i butiker kan förbättra vårt humör, skingra bekymmer och få oss att känna oss uppmuntrade att köpa (och köpa mer). Utöver detta associerar vi omedvetet klädbutiken (eller någon annan typ av butik) med en positiv upplevelse. Det goda humöret den skapar i oss gör oss mer lojala som kunder och gör att vi kommer tillbaka.
Sensorisk neuromarknadsföring: konst eller manipulation?
Nu har vi tittat på hur typen av musik påverkar köpbeteendet. Vi kanske går in i en butik med en känsla av att vara avskräckta, obeslutsamma eller distraherade – och då kan musiken hjälpa oss att skapa en ny känsla, en impulsiv reaktion eller ett “behov” att köpa. Som ett resultat leder det oss till att shoppa.
Detta är vad sensorisk neuromarknadsföring handlar om – en vetenskap som studerar, utökar och tillämpar kunskapen om sinnets neurobiologi. För detta ändamål gör den djupgående undersökningar av sensorisk uppfattning och analyserar hur stimulering av sinnena påverkar köpbeslut.
Faktum är att vi blir “manipulerade”. Det är inget olagligt med vad butikerna gör, men att vara medveten om de strategier de använder kan hjälpa oss att vara mer eftertänksamma innan vi köper saker vi inte behöver.
Med andra ord behöver vi lära oss att vara mer ansvarsfulla när det kommer till våra inköp. Är det konst eller manipulation? Var går gränserna för marknadsföring? I vilket fall som helst är marknadsföringens kraft obestridlig.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Chebat, J.C. y Michon, R. (2003). Impact of ambient odors on mall shoppers emotions, cognition, and spending, a test of competitive causal theories. Journal of Business Research, 56: 529-539
- Morena, A. (2016). Neuromarketing y nuevas estrategias de la mercadotecnia: análisis de la eficiencia publicitaria en la diferenciación de género y la influencia del marketing sensorial y experiencial en la decisión de compra. Universidad Complutense de Madrid.
- Valencia, J.P. (2016). Influencia de la música publicitaria en la experiencia de compra. Trabajo de grado de pregrado (Publicista). Universidad Católica de Manizales, Facultad de Ciencias Sociales, Humanidades y Teología.
