Ilska gör oss sjuka, men det går att undvika

Ilska är en av de kraftfullaste känslorna en människa kan uppleva. Den kommer i många former: förbittring, hat, intolerans, irritation etc. Vad alla dessa har gemensamt är obehag och en önskan att konfrontera den andra personen. Och tro det eller ej, men ilska gör oss sjuka.

Det är en känsla vi alla upplever. Först är den positiv; ilska är trots allt en reaktion på något vi tolkar som ett hot. Den bekräftar vår identitet, så pass att den leder till att vi uttrycker våra behov och våra önskningar. Det är även en självförsvarskänsla. Ibland behöver vi hetlevrad beslutsamhet för att konfrontera aggression.

Men alla vet vi att ilska även har en väldigt negativ sida. Den är negativ för oss såväl som människorna omkring oss. Det handlar inte direkt om huruvida vi upplever ilska eller inte, utan varför vi är arga, hur intensiv vår ilska är och vad konsekvenserna blir.

Denna känsla kan genomsyra oss så djupt att den blir till ett permanent tillstånd. Detta kan verkligen störa vårt liv. En av de värsta delarna med ilska är att den utlöser en kedjereaktion i kroppen. Ilska gör oss sjuka om vi upplever den ofta, både fysiskt och emotionellt.

Varför ilska gör oss sjuka

Ilska har överraskande effekter på kroppen. Det finns tre typer av reaktioner: kroppslig, kognitiv och beteendemässig. De aktiveras när vi känner oss hotade och förbereder oss på att attackera. Dess fysiologiska reaktioner är:

• Ökad hjärtrytm
• Accelererad andning
• Toppar i blodtrycket
• Spända muskler
• Nivåerna av adrenalin, noradrenalin och kortisol skjuter i höjden

Vad som därefter sker är att vår förmåga att bearbeta extern och intern information (kognitivt svar) försämras. Avslutningsvis resulterar allt detta i beteende, inklusive verbal eller fysisk aggression. Med andra ord: möjligt våld.

Det är värt att nämna att tre typer av ilska har identifierats:

• Snabb eller plötslig ilska när vi känner oss attackerade eller fångade.
• Stabil och medveten ilska, vilket är samma sak som förbittring; kommer ut i omgångar och varar över tid.
• Återkommande ilska, som uttrycks frekvent och blir till en del av personens personlighet.

Hur ilska gör oss sjuka

Många studier demonstrerar de skadliga effekterna av ilska på vår fysiska hälsa. En studie från Center for Disease Control and Prevention i Atlanta, USA, visar att personer som upplever återkommande ilska löper högre risk för stroke.

Experter studerade fler än 14 000 individer och slog fast att personer som spenderar mer tid arga var mer sårbara för att drabbas av stroke.

De visade även att de mest irritabla personerna har ett mer ömtåligt immunförsvar, och därför är mer benägna att drabbas av infektionssjukdomar. De fann även bevis för att hormontopparna (bland annat adrenalin) orsakar blodproppar och försvagar blodkärlsväggarna.

John Hopkins Medical School utförde en liknande studie med 1000 studenter under 16 år, i syfte att jämföra resultaten med deras medicinska historik under de kommande decennierna. I slutänden slog de fast att de som lättare blev arga löpte tre gånger högre risk att drabbas av en hjärtattack.

En annan studie visade att ilska ökar nivån av kroppsfett såväl som känsligheten mot smärta till avsevärda grader.

En giftig känsla

Det är lätt att se att ilska praktiskt taget förgiftar kroppen. Vi kanske inte märker av de fysiska effekterna direkt, men om vi förblir i detta tillstånd för länge KOMMER vi känna av dem.

Det är inte nödvändigtvis dåligt att bli arg: det är en instinkt vars primära positiva eller anpassningsbara funktion är självbevarelse. Den negativa sidan av ilska är när vi låter all denna energi uttrycka sig själv utan kontroll. Det verkliga problemet uppstår när vi inte kontrollerar den.

Utöver att inte hantera allt detta finns det även ett negativt sätt att göra det på. Alltså att undertrycka din ilska helt och hållet. I det fallet blir du en tryckkokare, redo att explodera närsomhelst.

När vi känner ilska är det bästa vi kan göra att frivilligt avlägsna oss från situationen. Att räkna till tio hjälper, eller ibland 15-20. Ta ett steg åt sidan en stund och ta några djupa andetag. När du känner dig lugn igen kan du tala tydligt utan att hetsa upp dig över det som gjorde dig arg.

I dessa situationer är det avslutningsvis viktigt att försöka identifiera underliggande faktorer som kanske inte har något att göra med den nuvarande situationen, men som gör dig arg.