Insomni: ett nattligt monster

Många barn är rädda för mörkret och monstren som kan gömma sig i det. Monster som gömmer sig under sängen, kidnappar dig när du sover eller vrålar mot dig om du går upp på natten och stöter på dem. Dessa barndomsmonster är som tur är inte riktiga, men det finns ett verkligt nattligt monster som dyker upp för både barn och vuxna: insomni, eller sömnlöshet som det även kallas.

Insomni är en sömnstörning. Det finns två olika typer av sömnstörningar: dyssomnier och parasomnier. Vid dyssomnier påverkas kvaliteten och schemat hos sömnen. Vid parasomnier sker onormala saker medan du sover, såsom mardrömmar. Insomni bör därför kategoriseras som dyssomni.

Vad är insomni och hur visar det sig?

Även om de flesta känner till idén om “bra och dåliga sovare” samt olika sömnmönster (att vara en kvälls- eller morgonperson), finns det tydliga indikatorer på insomni. Det vanligaste och tydligaste tecknet är obehagen personen upplever i livet på grund av sömnbrist, vilket inträffar av olika faktorer, vanligtvis relaterade till dennes egna vanor.

Insomni är en sömnstörning som faller under kategorin dyssomnier, där det finns en ihållande svårighet eller oförmåga att somna och förbli sovande. Dessa personer tenderar även att vakna tidigt efter att de somnat sent.

Hur man skiljer mellan sömnlöshet och andra sömnstörningar

Eftersom insomni är en dyssomni upplever personerna ifråga inte konstiga fenomen när de faktiskt sover, utan kämpar med mängden, kvaliteten och schemat för sömnen.

För att skilja mellan insomni och andra liknande åkommor måste du först lära känna dem. Även om alla sömnstörningar delar samma huvudsakliga problem, delar de inte orsaker och lösningar. Låt oss lista ett fåtal sömnstörningar:

• Störningar kopplade till andning medan du sover, inklusive apné och alveolär hypoventilation.
• Hypersomnier såsom Kleine-Levins syndrom.
• Narkolepsi.
• Problem i relation till ens dygnsrytm, såsom försenad sömn, jet-lag, skiftarbete etc.
• Ospecificerade åkommor, såsom rastlöst ben-syndrom och nattlig myoklonus.
• Åkommor kopplade till konsumtionen av substanser som påverkar kvantiteten och kvaliteten hos sömnen (koffein, läkemedel, droger etc.).
• Sekundära sömnstörningar kopplade till andra åkommor eller sjukdomar.

När du har avfärdat alla dessa andra orsaker kan du vara säker på att du lider av insomni som inte är orsakad av några andra organiska orsaker eller psykologiska störningar. Detta är ett nattligt monster som ibland utvecklas som ett resultat av depression, vilket därför bör behandlas på ett annorlunda sätt än isolerad sömnlöshet.

Effekterna av insomni

Brist på sömn kan vara extremt jobbigt. Inte bara för att du är trött hela tiden, utan för att tröttheten även resulterar i apati, koncentrationsbrist och irritabilitet. Att få otillräckligt med sömn har en direkt påverkan på dina energinivåer av uppenbara anledningar, vilket kan påverka ditt arbete och dina relationer.

Brist på sömn kan även påverka din reaktionstid, din inlärning och ditt minne. Även om många hyllade människor beskrivit sig själva som nattmänniskor, ska du inte låta detta vilseleda dig. Även om de inte sover på natten så kan de få tillräckligt med sömn under dagen, även om det inte är vanligt bland befolkningen.

Kom även ihåg att vissa jobb har flexibla scheman: att hänge dig åt att skriva är inte samma sak som att köra buss. I ett av fallen är det inte så illa att gå miste om sömn, medan det i det andra kan få dödliga konsekvenser.

De bästa behandlingarna för insomni

Om du genomgår en serie episoder av insomni där du inte kan sova på dagar, kan din vanliga läkare skriva ut bensodiazepiner eller sömnpiller. De senare är att föredra eftersom de varar i runt fem timmar, vilket resulterar i mindre risk för beroende.

Men dessa läkemedel är bara plåster för insomni eftersom den är orsakad av många olika miljömässiga och beteendemässiga faktorer. Därför är det bäst att tala med en klinisk psykolog med erfarenhet av kognitiv beteendebehandling av insomni. De vanligaste teknikerna de använder är:

• Stimuluskontroll: detta involverar att kontrollera temperaturen och oljudsnivåerna på platsen du sover på, samt att undvika att spendera mycket tid här med andra aktiviteter, såsom att plugga eller se på film. Det är dock rekommenderat att läsa innan läggdags eftersom det är en aktivitet som främjar sömn. Läs dock inte i sängen.
• Sömnbegränsning: detta är en teknik som skapades av Spielman, och som går ut på att begränsa antalet sömntimmar under några dagar, tills personen blir utmattad och somnar vid en bättre tid. Sömnen bör inte vara begränsad till mindre än fyra timmar.

• Paradoxal avsikt: detta involverar att motsäga dina önskningar. Om du tycker att du bör sova ska du istället tänka att du måste hålla dig vaken. Man har demonstrerat att denna paradoxala kognitiva kamp i slutänden kommer inducera sömn.
• Avslappningstekniker: såsom autogen träning och progressiv avslappning.
• Sömnhygien: att förbättra utbildningen angående bra sömnvanor (minska koffeinintaget, sporta, få i sig näring, undvika alkohol etc.).