Jag är tacksam för dessa brister p.g.a. det överflöd som de leder till

· 2 februari, 2018

Jag var som en insekt som var fångad i bärnsten. Tomheten regerade i mitt hjärta, det var en torka. Du gav mig brödsmulor, med en kärlek gjord av spindelnät, ett hus utan möbler där växterna inte fick vatten. Men i slutändan var jag tacksam för dessa brister eftersom jag sprang iväg från dem för att återupptäcka mitt eget överflöd. Mina styrkor, mitt totala jag…

Från ett emotionellt och även spirituellt perspektiv kan vi definiera överflödet som ett tillstånd som påminner oss om att vi har allt, eller i varje fall det mesta av det som vi behöver.

Det vibrerar vid den perfekta frekvensen där dina känslor stämmer samman med dina tankar.

Brister kontra överflöd

”Överflöd är inte något som vi införskaffar. De är något vi vänjer oss vid.”
Wayne Dyer

Fattigdom och brister är tyvärr ett vanligt tillstånd där det skapas motstånd. Där vi saknar mental och emotionell öppenhet där en positiv och belönande förändring uppstår.

”Fattiga” personer saknar inte bara den där inre, fulländande harmonin utan har även oftast en viss förmåga att projicera sin emotionella fattigdom på dem runt omkring sig.

Du har säkert upplevt detta någon gång. Att gå igenom livet med en auktoritetsfigur med dessa egenskaper (oavsett om det är din partner, en släkting eller till och med en chef) skapar ett klimat av brister.

Utan att inse det blir vi fångade i denna bärnsten, den giftiga kådan utan näringsämnen, till den grad att vi släpper den grundläggande värdigheten…

Fåglar och blommor

Bristernas dynamik, ett väldigt vanligt tillstånd

Om vi nu frågar oss vilket det främsta sättet att leva med överflöd är, så hade svaret inte kunnat vara enklare: emotionell generositet.

Inget är dock svårare att omsätta i praktiken. Inget har fler nyanser och mörka hörn än konceptet ”generositet”.

Anledningen? Vi är vana att bara tänka på våra egna brister och när vi känner att ”något saknas” är det väldigt svårt att erbjuda något.

När vi pratar om emotionell generositet pratar vi inte bara om att öppna upp oss själva för andra, för att ge dem stöd och bära deras börda, eller lägga vår lycka i någon annans hjärta. Vi pratar om att vara ”generösa” med oss själva.

Många av oss har nått det där konstiga och ohälsosamma skiktet av vårt medvetande där vi bara går och tänker på allt vi inte har, allt vi saknar. (Jag känner mig inte uppskattad, jag känner mig inte lika älskad som jag förtjänar, de uppskattar mig inte på jobbet, jag känner mig ensam och missförstådd…)

Om vi bara vidgar dessa hål kommer vi också att plantera frustrationens frön, depression samt bitterhet. Det man faktiskt uppnår med allt detta är att totalt blockera överflödets lag genom att inte vara tacksam för dessa brister.

Vi bör inte endast fokusera på det vi saknar, det som gör ont, det vi inte tycker om… Låt oss vara modiga och ta ett steg för att komma ihåg det som vi förtjänar, för det är där det autentiska överflödet finns.

Kvinna mellan träd

Överflödets lag inom kärleksrelationer

Det finns stunder i våra relationer när vi känner oss fulländade. När, som William Blake sade, vi ser universum i ett sandkorn, himlen i en vild blomma och oändligheten i vår handflata.

Detta är utan tvekan överflöd. Det är den perfekta balansen, där dina känslor är mina, där dina drömmar är mina, dina värderingar är mina, och som rimmar och utgör en vacker poesi, vår poesi.

”Överflöd handlar inte om hur mycket man lyckas införskaffa. Det är att inse att det är tillräckligt.”
-Alan Cohen-

Det idealiska tillståndet är inte enkelt att nå, det är sant. För om det finns något som kan bryta överflödet i en relation så är det emotionell obalans. Speciellt en brist på generositet, både med oss själva och vår partner.

Ibland kastar vi oss i famnen på någon som inte är rätt för oss. Vi gör detta med ett hungrigt hjärta, blinda och längtande efter att bli älskade, men utan att älska oss själva.

Vi slutar vara generösa med oss själva för att nära den andre. Men då faller vi in i en cirkel av fattigdom och bristernas fängelse. Vi börjar tro att det är ok att få brödsmulor. Det är bättre än inget, som man brukar säga…

Vi nöjer oss med så lite att vi till och med glömmer att vi innan ville ha allt. Vi glömmer att kärlek innebär överflöd. Att de personer som älskar dig berikar dig och att de som ”älskar sig själva tar hand om sig”.

Par vid träd

Så låt oss komma ihåg att vi har ansvaret och privilegiet att vara skaparna av vår egen lycka och att den uppstår från insidan.

För överflöd är inget mer än en känsla som uppmanar oss till att vara oss själva, att vara värdiga att känna oss fulländade, balanserade, att vara tacksamma för dessa brister och att ha en kärlek som inte gör ont, utan som hjälper oss att växa.

Alla bilder i denna artikel tillhör Sonia Koch.