Kopplingen mellan otrygg anknytning och övergrepp mot barn
I den här artikeln tittar vi närmare på kopplingen mellan otrygg anknytning och övergrepp mot barn och varför det är så viktigt att känna till den.
Om barn tidigt lär sig att relatera till våld, är det troligt att de kommer att bli våldsamma i vuxen ålder. Våld är en kanal som vissa vuxna använder för att relatera till andra. Barn lär sig av sina föräldrar. Om de ser våld som ett giltigt sätt att bete sig, imiterar de därför detta.
Dessutom kan övergrepp mot barn leda till att de själva begår övergrepp som vuxna. I själva verket kan våld, såväl som anknytningsstil, överföras från generation till generation.
Enligt anknytningsteorin är människor “förprogrammerade” för att etablera kontakt med andra människor. Syftet med dessa beteenden är att hitta sociala källor som ger dem skydd och säkerhet. Människor utvecklar anknytningar från en tidig ålder. Faktum är att det första bindningsbandet ofta upprättas under det första levnadsåret.
“Förtroende för anknytningsfiguren är grunden för en stabil och trygg personlighet.”
-John Bowlby-
Interna arbetsmodeller (IWM)
Interna arbetsmodeller är de olika riktlinjer, normer och modeller som styr vårt beteende. De pendlar mellan två dimensioner: ångest och undvikande beteenden. Dessa dimensioner kan ha två laddningar, en positiv och en negativ. Därmed har vi totalt fyra dimensioner. Dessa är negativ ångest och positiv ångest samt negativa undvikande och positiva undvikande beteenden.
Enligt en forskningsstudie utförd av Iria de la Osa Subtil och kollegor är de olika anknytningsstilarna: trygg, upptagen, avvisande och rädd (Subtil et al., 2022):
- Trygg anknytning kännetecknar personer med låg ångest och lågt undvikande.
- Upptagen anknytning kännetecknar personer med hög ångest och lågt undvikande.
- Avvisande anknytning representerar personer med låg ångest och högt undvikande.
- Rädd anknytning representerar personer med hög ångest och högt undvikande.
Resultaten av studien visar på ett samband mellan otrygg anknytningsstil (det vill säga ängslig, avvisande eller rädd stil) och aggressiva beteenden i allmänhet. Närmare bestämt övergrepp mot barn. Å andra sidan spelar en trygg anknytningsstil en skyddande roll mot våld.
“Otrygg anknytning har kopplats till en högre sannolikhet för aggression mot en intim partner.”
-Megan Oka-
Otrygg anknytning och övergrepp mot barn: en ny koppling
En ängslig anknytningsstil omfattar den upptagna och den rädda stilen, som vi diskuterade ovan. Människor med dessa anknytningsstilar uppvisar en mer uttalad tendens till psykiskt våld. Däremot löper personer med mycket undvikande anknytningsstilar, såsom den rädda stilen, högre risk att bli utsatta för fysiskt våld och sexuella övergrepp.
Individer med rädda anknytningsstilar har mest sannolikt drabbats av traumatiska händelser i sin barndom. De kan till exempel ha blivit avvisade som barn eller utsatta för fysiska eller psykiska övergrepp. Följaktligen lärde de sig att detta är normala sätt att förhålla sig på. Av denna anledning har de en tendens att relatera aggressivt, speciellt när de känner sig övergivna.
“Rädd anknytning har också kopplats till borderline personlighetssyndrom.”
-Amy Holtzworth-Munroe-
Otrygg anknytning till följd av övergrepp ärvs och förs vidare till nästa generation
Övergrepp mot barn och anknytningsstil överförs från generation till generation. Faktum är att sättet som individer lär sig att relatera till sina vårdnadshavare (vanligtvis föräldrarna) lägger grunden för hur de förhåller sig som vuxna. Följaktligen är barn som växer upp mitt i våldets kaos mer benägna att reagera våldsamt i sina interaktioner som vuxna.
“En förändring i anknytningsstil kan förbättra interaktioner i intima relationer.”
-Rachael A. Dansby Olufowote-
Teorier
Bland teorierna som stöder denna överföring finns (Subtil et al., 2022):
- Social inlärningsteori. Baserat på denna hypotes lär sig spädbarn att interagera våldsamt genom att efterlikna föräldrarnas beteende. Därmed fungerar föräldrar som “modeller”.
- Anknytningsteori. Enligt Bowlby söker spädbarn skydd och trygghet i sin miljö men nekas dessa behov av sina föräldrar. Som ett resultat utvecklar de anknytningsband baserat på ångest, rädsla och undvikande av smärta.
- Evolutionär-kontextuella modellen. Enligt dess författare, Capaldi, lägger en uppväxt baserad på rädsla, försummelse (beträffande övervakningen av den minderåriga) och tvång, grunden för att spädbarn, när de blir vuxna, kan komma att interagera med andra människor på ett våldsamt sätt.
“Individuella idiosynkrasier, i samspel med andra kontextuella upplevelser, kan främja eller hämma överföringen mellan generationerna av användningen av våld i nära relationer i vuxenlivet.”
-Inmaculada Teva-
Subtil et al., (2022) upptäckte ett tydligt samband mellan att ha en otrygg anknytningsstil och tendensen att begå övergrepp. Faktum är att individer med otrygga anknytningsstilar tenderar att misshandla och attackera nästan 18 procent mer än de med trygga anknytningsstilar. Bland otrygga anknytningsstilar är den rädda typen kopplad till övergrepp på ett tydligare sätt.
Ytterligare forskning krävs
Även om dessa resultat är extremt intressanta för att förstå överföringen av våld och anknytning mellan generationerna, förklarar de långt ifrån fullt ut dessa fenomen.
Men det verkar som om övergrepp mot barn ökar sannolikheten för aggression i framtiden med nästan nio procent. Av denna anledning måste vi fortsätta att forska i ämnet. Det kommer att hjälpa oss att utveckla interventionsprotokoll som minskar vikten av traumat av övergrepp hos barn och hjälper dem att utveckla hälsosammare anknytningsstilar.
“Rädd anknytningsstil har kopplats till kontroll över intima partners beteende hos våldsamma män.”
-James R. Mahalik-
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
-
de la Osa Subtil, I., Fernándezc, P. V. M., & Astraya, A. A. (2022). Insecure attachment style and child maltreatment: relations to aggression in men convicted of intimate partner violence. Ansiedad y Estrés, 28(3), 207-213.
- Bowlby, J. (1973). Attachment and loss: separation, anxiety and anger. Basic Books.
- Oka, M., Sandberg, J. G., Bradford, A. B., & Brown, A. (2014). Insecure attachment behavior and partner violence: Incorporating couple perceptions of insecure attachment and relational aggression. Journal of Marital and Family Therapy, 40(4), 412–429. https://doi.org/10.1111/jmft.12079
- Holtzworth-Munroe, A., & Meehan, J. C. (2004). Typologies of men who are maritally violent: Scientific and clinical implications. Journal of Interpersonal Violence, 19, 1369-1389. https://doi.org/10.1177/0886260504269693
- Olufowote, R. A. D., Fife, S. T., Schleiden, C., & Whiting, J. B. (2020). How can I become more secure? A grounded theory of earning secure attachment. Journal of Marital and Family Therapy, 46(3), 489–506. https://doi.org/10.1111/jmft.12409
- Capaldi, D. M., & Gorman-Smith, D. (2003). The development of aggression in young male/female couples. In P. Florsheim (Ed.), Adolescent romantic relations and sexual behavior: Theory, research, and practical implications (pp. 243–278). Lawrence Erlbaum Associates Publishers.
- Teva, I., Hidalgo-Ruzzante, N., Pérez-García, M., & Bueso-Izquierdo, N. (2021). Characteristics of Childhood Family Violence Experiences in Spanish Batterers. Journal of interpersonal violence, 36(23-24), 11212–11235. https://doi.org/10.1177/0886260519898436
- Mahalik, J. R., Aldarondo, E., Gilbert-Gokhale, S., & Shore, E. (2005). The role of insecure attachment and gender role stress in predicting controlling behaviors in men who batter. Journal of interpersonal violence, 20(5), 617-631. https://doi.org/10.1177/0886260504269688
