Lärdomar vi kan dra från filmen A Beautiful Mind

John Nash, det matematiska geniet som inspirerade den fantastiska filmen A Beautiful Mind, dog tidigare i år.

Filmen baserad på romanen med samma namn av Sylvia Nasar som producerades 2001 gjorde succé. Den vann 4 Oscars och även oräkneliga människors hjärtan. I huvudrollen ser vi Russell Crowe. Filmen A Beautiful Mind har ett fantastiskt budskap som på ett enkelt sätt bjuder in oss till att söka efter sätt att överkomma våra begränsningar, oavsett vilka de kan vara.

För dem som inte är bekanta med John Nashs historia och filmen A Beautiful Mind

John Nash var 30 år gammal när läkarna diagnostiserade honom med paranoid schizofreni – en allvarlig sjukdom som hade svåra negativa effekter på honom.

Han var en briljant, utomordentlig, lovande individ när det skedde. Men ingenting kunde hindra honom från att följa sina drömmar. Efter många år med hemska behandlingsmetoder för att få bukt med sin mentala sjukdom lyckades John Nash hålla sina symtom i schack.

Han lärde sig leva med sina hallucinationer. John hörde röster, och såg saker… Men han kunde hantera dem.

Men självklart var han tvungen att kämpa livet ut. Det är väldigt svårt och komplicerat att leva utan att kunna avgöra vad som är verkligt och vad som inte är det. Men Nashs fantastiska sinne klarade det.

Nash vann Nobels ekonomipris 1994 för sin spelteori, som än idag är användbar inom strategiska områden. John kämpade mot sin sjukdom hela livet. Och han vann. Han lyckades styra sitt liv åt ett helt annat håll än vad hans sjukdom ville.

Hans död var, precis som hans liv, oförutsägbar. Den 23 Maj 2015 omkom Nash och hans fru i en trafikolycka.

Ett praktexempel inom uthållighet och hopp

Vi har mycket att tacka honom för. Inte bara för att han bidrog till vetenskapen, utan även för att han delade med sig av sin historia med oss. Han kämpade sig tillbaka till god mental hälsa för att lära oss att varje sinne verkligen är fantastiskt.

John höll sig fast vid sin intelligens och lärde sig samexistera med rösterna i sitt huvud trots deras försök att kväva honom. Hans kamp var långt ifrån lätt. Trots det kom han att förstå att den sanna vägen i hans liv byggde på acceptans. Och det syntes.

Han slogs av inspiration. Han lyckades skapa sin egen stabila värld i en värld som ständigt förändras. Och det som var en kamp i början slutade med att bli ett hem för hans utveckling. Trots sina begränsningar lyckades Nash få en position som professor vid MIT. Han kunde då dela med sig av sin otroliga intelligens som hans sjukdom en gång försökte kväva.

John Forbes Nash, Jr. lärde sig att leva med schizofreni genom livet genom att tillämpa regeln “varje problem har en lösning”. Det här är en regel som, även fast den inte går att tillämpa på varje individ med en mental sjukdom, kan användas inom varje aspekt av livet på något sätt.

Att kunna leva med vetskapen att större delen av den smärta man har är ofrånkomlig borde vara en förutsättning för alla. Utan tvekan gav John oss nyckeln till att njuta av livet: acceptera, flyt med och handla.

Så, kan man bota schizofreni eller inte?

Ibland är vi inte i behov av att en intelligent person talar, utan att en tålmodig person lyssnar.

Den undersökande journalisten Robert Whitaker fann att västra Lappland i Finland under en lång tid haft flest antal fall av schizofreni i proportion till befolkningen. Ungefär 70.000 människor lever där, och under loppet av 1970-talet till tidigt 1980-tal uppkom det 25 eller fler nya fall av schizofreni varje år. Det är dubbelt, eller i vissa fall tre gånger så många, som i resten av Finland och Europa.

Men 1969 kom Yrjö Alanen till det psykiatriska sjukhuset i Åbo. Vid den här tiden var det få psykiatriker som trodde på möjligheten att psykos kunde behandlas med hjälp av psykoterapi.

Men Alanen ansåg att hallucinationer och paranoida vanföreställningar som associerades med patienter med tendenser till schizofreni, visade meningsfulla berättelser vid noggranna undersökningar.

Därför började de arbeta efter metoden att lyssna på patienterna och deras familjer.

Behovsanpassad behandlingsmodell (NATM)

Genom den här processen utvecklade de ett nytt behandlingssätt som de kallade “Behovsanpassad behandlingsmodell (NATM)”. Den här behandlingen tar hänsyn till att varje person är unik, och därför behöver specifik behandling som är individuellt anpassad.

Till exempel behövde vissa patienter bli inskrivna på sjukhus medan andra inte behövde det. Dessutom fanns det patienter som visade ett förbättrat resultat när de fick låga doser av psykiatriska läkemedel (till exempel anxiolytiska eller antipsykotiska) medan andra inte fick det.

Så psykiatrikerna anpassade sig och arbetade med varje fall från en unik synvinkel. De blev mer och mer medvetna om behoven hos varje enskild patient och deras familjer. Naturligtvis tog de beslut kring behandlingar tillsammans, och tittade på vilka alternativ som passade bäst.

Målet med terapin

Terapisessioner fokuserade inte på reduceringen av de psykotiska symtomen, utan istället på de framgångar och prestationer patienterna åstadkommit för att försöka stärka deras kontroll över sina egna liv.

Genom att göra detta förlorar inte patienterna hoppet om att kunna leva som andra eller vara “normala”. Dessutom kan de blicka framåt istället för att isolera sig själva.

De senaste åren har familjeterapi förvandlat situationen i västra Lappland. De ekonomiska utgifterna för psykiatriska tjänster i området har minskats radikalt och har, procentuellt, blivit den sektor med lägst kostnader för mental hälsa i hela Finland. 25 nya fall per år har sjunkit till två till tre nya fall per år.

Så det är uppenbart att saker och ting kan göras på ett annorlunda sätt. Det finns alternativa behandlingssätt för dem med schizofreni eller andra psykotiska sjukdomar som garanterar ett annat slags liv än det som de annars hade kunnat vänta sig.

Så kom ihåg: Det finns alltid bättre sätt att göra saker på. Om vi som civilisation inte prövar nya vägar kommer vi aldrig att kunna se att det finns ett underbart ljus i slutet av tunneln för oss alla.