Mag-tarmkanalens nervceller och deras fascinerande värld
Ibland kan det som försiggår i den mänskliga kroppen vara mer intressant än det som händer i universum i stort. Exempelvis förblir hjärnan i många avseenden ett mysterium för forskarna. Ett annat oändligt komplext system är matsmältningssystemet och mag-tarmkanalens nervceller (neuroner), vilka ansvarar för allt från att bestämma ditt humör till att skydda din hälsa.
Du kan få en förståelse för hur viktig denna “andra hjärna” är om du begrundar det faktum att mag-tarmkanalens nervsystem innehåller fem gånger fler nervceller än ryggmärgen. Detta oerhört komplexa nervnätverk rymmer hundratals miljoner nervceller.
Dessutom står tarmsystemet i ständig kontakt med hjärnan och det spelar bl.a. en viktig roll i produktionen av serotonin. Vidare finns det ytterligare en betydande aktör i denna koppling mellan tarm och hjärna, nämligen tarmmikrobiotan. Tarmmikrobiotan har en avgörande betydelse för den fortfarande gåtfulla kommunikation som äger rum mellan magen och hjärnan.
Tack vare modern vetenskap har vi fått svaret på en del av frågorna som rör interaktionen mellan tarmsystemet och hjärnan. Låt oss titta närmare på denna.
Mag-tarmkanalens nervceller inverkar på ditt välbefinnande och din hälsa
Mag-tarmkanalens nervceller är viktiga för kroppens matspjälkning, ämnesomsättning, immunförsvar och hormonbalans. De är också väsentliga för psykisk hälsa. Under senare år har forskare upptäckt ett samband mellan vissa depressiva störningar och rubbningar i det vidsträckta ekosystem som människans tarmsystem utgör.
Bland annat visar en studie utförd vid Üsküdar-universitet i Istanbul att tarmsystemets nervnätverk och mikroorganismer är avgörande för produktionen och fördelningen av neuroaktiva ämnen som serotonin och gammaaminosmörsyra. Därför kan problem som uppstår i dessa system påverka ditt humör.
Efterhand som forskare har fokuserat mer och mer på dessa dolda världar har de gjort fantastiska upptäckter om kroppen. Till exempel har vi alla ett invecklat nervnätverk i tarmarna som samarbetar med hjärnan. Låt oss gräva lite djupare.
Varför har vi nervceller i det enteriska nervsystemet?
Enteriska nervsystemet omfattar bl.a. matstrupen, magsäcken, tunntarmen och tjocktarmen. Vi vet att mag-tarmsystemet innesluter ett stort nervnätverk. Det finns studier, varav en från Harvard University som publicerats i tidskriften Nature, i vilka man lyckats kartlägga dessa nervceller hos människor och djur.
- Forskarna trodde länge att cellerna i detta tarmnervsystem förblev desamma från födsel till död. Idag vet vi emellertid att detta inte är helt sant, för en del av dessa nervceller kan faktiskt nybildas.
- Det är också värt att nämna att det enteriska nervsystemet innefattar många olika typer av nervceller.
Kanske undrar du varför vi människor har så många olika sorters nervceller. Svaret är enkelt. Cellerna i dina tarmar samarbetar med din hjärna för att skydda dig mot sjukdomar, för att utföra viktiga uppgifter som har med matspjälkningen att göra, för att främja metabol hälsa, för att motverka hormonella problem och för att reglera känslor.
Hur fungerar mag-tarmkanalens nervceller?
Det faktum att ditt tarmsystem innehåller mer är 100 miljoner nervceller kan få dig att tro att det fungerar som en andra hjärna. Men här finns emellertid en viktig skillnad. Det enteriska nervsystemet kan inte tänka, resonera, lösa problem eller skriva dikter. Vad det kan göra är däremot att reglera ditt känslotillstånd.
I mag-tarmkanalen finns det motoriska och sensoriska nervceller. De samlas på två ställen: Auerbachs plexus och Meissners plexus.
1. Plexus submucosus eller Meissners plexus, hormon- och enzymstimulering
Detta nervnätverk sträcker sig från matstrupe till anus. Det ansvarar för att underlätta utsöndringen av hormoner, enzymer och alla ämnen som är nödvändiga för matspjälkningsprocessen. Cellerna i detta nätverk har huvudsakligen stimulerande uppgifter.
2. Plexus myentericus eller Auerbachs plexus, hjärnans kemilaboratorium
Auerbachs plexus är det viktigaste för detta system, eftersom det är denna grupp av nervceller som har en direkt förbindning med centrala nervsystemet. Följaktligen inkluderar detta område afferenta eller sensoriska neuroner, interneuroner och motoriska neuroner.
Detta nervnätverk har följande funktioner:
- Reglering av gastrointestinala rörelser.
- Koppling till gallblåsan, bukspottkörteln och även lymfkörtlarna i blodomloppet.
- Mag-tarmkanalens nervceller är riktiga kemilaboratorier. De stimulerar produktionen av bl.a. serotonin, dopamin och opiater mot smärta.
- Detta nervcellsnätverk kan också detektera närvaron av bakterier och utlösa processer för att avlägsna dessa, såsom diarré. Dessa reaktioner är inte beroende av instruktioner från hjärnan.
- 70 procent av dina immunceller finns i tarmarna.
- Vi vet att mag-tarmkanalens nervceller reagerar på inflammation i tarmvävnaderna genom att aktivera immunceller.
Kopplingen mellan hjärnan och mag-tarmkanalens nervceller
Kommunikationen mellan hjärnan och tarmcellerna är dubbelriktad. Med andra ord finns det ett direkt och konstant informationsutbyte som sker med hjälp av ett bestämt nervnätverk, vilket innebär att meddelandena når fram nästan omedelbart.
I en nylig studie ledd av Dr. Diego Bohorquez upptäckte forskarna att kommunikationen sker via vagusnerven, som är förbunden med hjärnstammen. Signalsubstansen glutaminsyra (glutamat) hjälper till i processen genom att optimera kommunikationen mellan tarm och hjärna.
Dessutom har forskare upptäckt att denna information överförs med en hastighet av 100 millisekunder, vilket är fortare än man kan blinka. Tack vare detta supersnabba kommunikationsnätverk kan hjärnan reglera matspjälkning, ämnesomsättning och hormonella processer.
Tarmcellerna sänder upp till 90 procent mer information till hjärnan än hjärnan sänder till tarmarna. Intuitivt tyder detta på att det enteriska nervsystemet fattar många oberoende beslut. Tillsammans med vårt mikrobiom är mag-tarmkanalens nervceller avgörande för att skydda oss mot sjukdomar och för att reglera våra sinnesstämningar genom att de producerar serotonin.
Avslutningsvis är det fortfarande mycket vi inte förstår om kopplingen mellan tarm och hjärna. Exempelvis har vi inga klara bevis på hur tarmmikrobiota styr vårt beteende. Emellertid lär vi oss mer för varje dag, vilket gör att vi kan ta allt bättre hand om oss själva och varandra.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Calvani, R., Picca, A., Lo Monaco, M. R., Landi, F., Bernabei, R., & Marzetti, E. (2018, March 1). Of microbes and minds: A narrative review on the second brain aging. Frontiers in Medicine. Frontiers Media S.A. https://doi.org/10.3389/fmed.2018.00053
- Ridaura, V., & Belkaid, Y. (2015, April 9). Gut microbiota: The link to your second brain. Cell. Cell Press. https://doi.org/10.1016/j.cell.2015.03.033
- Muller, P. A., Schneeberger, M., Matheis, F., Wang, P., Kerner, Z., Ilanges, A., … Mucida, D. (2020). Microbiota modulate sympathetic neurons via a gut–brain circuit. Nature, 583(7816), 441–446. https://doi.org/10.1038/s41586-020-2474-7
- A gut-brain neural circuit for nutrient sensory transduction. Melanie Maya Kaelberer et al. Science 21 Sep 2018: Vol. 361, Issue 6408, eaat5236. DOI: 10.1126/science.aat5236
- Whalley, K. (2020). Mapping gut neurons. Nature Reviews Neuroscience, 21(11), 593. https://doi.org/10.1038/s41583-020-00386-9