Mamma och pappa: Jag vill lära mig att vara oberoende

Mamma och pappa: Jag vill lära mig att vara oberoende

Senaste uppdateringen: 28 mars, 2024

För många personer är det en väldigt svår utmaning att vara oberoende, som kräver mycket möda. Att vara psykologiskt oberoende är att ha en attityd mot livet som är fylld med mod, kärlek och tillit till ens egen potential.

Men trots alla fördelarna med att ha denna attityd mot livet, är det inte så enkelt för många eftersom de inte har lärt sig att vara oberoende. Vissa personer lär sig inte att ha denna attityd som barn, något som senare i livet hindrar dem från att gå framåt.

“Det idealiska är inte att barn ackumulerar kunskap, utan att de utvecklar färdigheter.”

-John Dewey-

Att lära sig att vara oberoende innebär inte att man är hänsynslös

När vi uppmuntrar barn till att göra saker för dem själva, skickar vi ett klart meddelande. Vi säger till dem att de kan klara sig i världen och att vi tror på att de kan göra det. På det sättet kommer de att sluta leta efter andra och istället börja utforska de resurser som finns till hands för dem. “Om andra tror att det är nyckeln så måste jag börja leta efter den.”

Men vi bör klargöra ett par saker. När vi säger “oberoende” så uppmuntrar vi inte till att man är hänsynslös. Vi pratar om rimliga utmaningar som är nödvändiga för en hälsosam personlig utveckling. Barn kan lära sig att bli psykologiskt oberoende till den nivån där deras föräldrar litar på att de kan lösa vissa problem för sig själva.

Pojke som lärt sig att vara oberoende

“Barnets utveckling följer en stig med stadier av oberoende, och vår kunskap om detta måste guida vårt beteende mot honom eller henne. Vi måste hjälpa barnet att handla, vilja och tänka för sig självt.”

-Maria Montessori-

Om vi inte låter dem göra misstag så kan de inte lära sig och därmed inte vara oberoende

Här är ett exempel för att hjälpa dig förstå detta lite bättre: att barn lär sig division. De fick lära sig detta i skolan och nu är det dags att öva. Vid detta laget så ser föräldrarna att barnen har det svårt med uppgiften.

Att se barnen gå igenom detta kan göra det frestande att göra det åt dem. Faktum är att vissa väldigt skickliga barn får föräldrarna till att göra läxan åt dem eftersom de vet hur man övertygar dem. Men att ge efter för denna frestelse är inte vad som är bäst för dem. Föräldrarna kan bidra till att lugna barnens ångest över utmaningen eller försöka rikta deras uppmärksamhet, men de kan inte göra deras läxa åt dem.

För barn är vår tillit en stor gåva

I exemplet ovan kunde föräldrarna ta en annan rutt. De kan sitta vid barnens sida och låta dem göra divisionen själva. Barnen kommer att försöka sitt bästa och kommer att göra misstag. Föräldrarna kan hjälpa dem genom denna process och poängtera saker utan att ge dem direkta svar.

Far och son

Vi måste lära dem att göra misstag, för på det sättet kommer de att lära sig att dividera på rätt sätt. Ge dem utrymme till att bekanta sig själva med processen, tveka och lösa uppgifterna själva.

De kommer att förstå var det gick fel och fixa sina misstag. Att lära sig detta kommer att få dem att känna sig kompetenta och kapabla. Denna nya vy av dem själva kommer att låta dem bemöta sina små problem med större självförtroende.

“Min far gav mig den största gåvan någon kunde ha gett mig, han trodde på mig.”

-Jim Valvano-

Genom att hjälpa dem på detta sätt låter man dem inte möta svårigheterna själva, utan man hjälper dem att utveckla intellektuella förmågor. Du hjälper dem att skapa möjliga lösningar, att bevisa att de kan. Detta kommer att skapa nya kopplingar i sina hjärnor. Det är därför rollen med familjen är så viktig när det kommer till att uppnå detta mål.

Att vara överbeskyddande motverkar deras möjligheter för att utvecklas

Att vara överbeskyddande involverar en typ av direkt assistans där den vuxne ingriper snabbt när det gäller varje liten svårighet som barnen stöter på. Barnen kommer att lära sig att det alltid finns någon som kommer att lösa deras problem åt dem. De kommer att sluta göra saker själva eftersom det alltid kommer att finnas någon som gör det åt dem. Allt de behöver göra är att sitta, le och vänta.

“Även den största kärleken behöver luft för att utvecklas.”

-Daniel Glattauer-

Denna snabba assistans är menad att skicka ett meddelande av omtanke och kärlek till barnet: “Jag gör allt för dig eftersom jag älskar dig.” Men under allt detta finns meddelandet att “Jag gör allt åt dig eftersom jag inte tror att du kan klara av det.” och detta kommer att ge barnet idén att han eller hon inte kan klara av saker själv.

Konsekvenserna av att vara överbeskyddande mot sina barn

De kommer då att sluta försöka, experimentera och bemöda sig, och de kommer inte att utvecklas. De kommer att förlita sig mer och mer på sina föräldrar. Men detta kommer inte utan ett pris eftersom det kommer att resultera i en serie av konsekvenser. De kommer:

  • Väldigt ofta att be om deras föräldrars hjälp med att läsa läxan
  • Att ge upp vid första svårighet
  • Inte att tolerera frustration bra
  • Att bli osäkra och beroende av andra
  • Att ha en låg självkänsla

Det är därför viktigt att man låter barn upptäcka saker själva, göra misstag, testa saker och tolerera frustration. På detta sätt kommer de att lära sig att de har resurserna och förmågorna till att lösa de flesta, om inte alla, problem som de stöter på i sina liv.

Att vara oberoende

Vi kommer att avsluta denna reflektion med ett kinesiskt ordspråk som du säkert har hört många gånger: “Ge en man en fisk och han får mat för dagen; lär honom att fiska och han har mat under en livstid.” Så därför uppmuntrar vi alla föräldrar att lära sina barn att fiska istället för att ge dem en fisk vid första tecken på svårigheter, att låta dem prova saker själva. Detta kommer att bli en väldigt användbar och nödvändig läxa som de bär med sig i framtiden.


Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.