Mänskligt våld: varför vi inte kan utplåna det
Den huvudsakliga funktionen hos mänskliga rättigheter är att skydda fundamentala rättigheter som vi är medfött berättigade till i egenskap av människor. Men mänskligt våld sätter käppar i hjulet.
Dessa rättigheter ska garantera respekt för våra liv, vår frihet och vår jakt efter lycka, men de skjuts snabbt åt sidan när krig eller andra situationer av mänskligt våld bryter ut.
Det är svårt för någon i dessa situationer att hålla sig säker, bibehålla hälsan och inte bli kränkt av andra.
Hegels “historieteori” har uppfattningen att principerna om tes och antites (händelser i historien) löstes med vad vi idag kallar för syntes som bas. Syntesen balanserade motsatta parter.
Det verkar dock som att Hegel, både i sin teori om historia och i sin “dialektik om mästare och slav“, var för optimistisk.
Det är inte galet att postulera att historian rör sig framåt på sin dåliga sida. Detta givetvis sett ur den nuvarande prisman genom vilken vi ser tidigare och nuvarande händelser, såväl som förutser framtiden baserat på erfarenhet.
Även i Skapelseboken kan vi se att de abrahamiska religionernas gud använder våld när han kastar ut människan från paradiset. Allt för att de vågade smaka på den förbjudna kunskapen. Enligt dem får bara Gud besitta kunskap.
Eva syndade genom att äta ett äpple från vishetens träd. Vad som följer är smärta och våld när bröderna Kain och Abel avslöjar mysteriet bakom alla tragedier genom sina handlingar.
Habegäret och lusten efter makt (Kain betyder “besittning” och Abel representerar “oskuld”).
Andan av dominans och dödens drivkraft
Vi kan utan rädsla för att ha fel säga att habegäret är en önskan om dominans. När någon inte besitter vad han vill så måste han leta efter det på annat håll.
Det är här vi märker att det människan vill är att besitta någon annan. Och han kan bara få det genom att ta tag i det och inte släppa taget.
Det är just denna drivkraft att besitta som leder till mänskligt våld och manar oss att döda. Det är därför Freud konceptualiserade det som “dödens drivkraft”.
Besittning är inget annat än önskan att dominera andra för att besitta vad de besitter. Om bäraren av det eftertraktade föremålet vägrar att ge den dominerande vad denne vill ha, kommer han dö i en våldsam handling.
Nietzsche sade även: “Det finns en vilja till makt där det finns liv. Och även de starkaste levande varelserna kommer riskera sina liv för mer makt. Detta föreslår att viljan till makt är starkare än viljan att överleva.”
För att bevara vad man har måste man alltså expandera.
Vem vinner i ett våldsamt krig?
För Adolf Hitler representerade bara Tyskland kultur och styrka. Hans land hade viljan till makt och att inte ha någon herre. Inget land hade trots allt vad Tyskland hade.
Det var ur denna uppfattning som hans behov att expandera och döda för att öka riket kom.
Som vi sade tidigare så måste man dominera andra som har ett föremål du vill ha om du vill ha det. I detta fall, och som Hegel redan poserat, är det den med minst rädsla för att dö som segrar.
Önskan att härska är spirituell och därför motiverande. Rädslan för att dö är dock av köttet och gör människor till simpla däggdjur. De som fortsätter slåss bibehåller sitt tillstånd som tänkande människor.
Världen tillhör herrarna. De har kriget och den mediala makten att erövra världen. De kan härska över världen eftersom människor är rädda. Och de som är rädda gör inte uppror.
“Bara hans om äger ungdomen får framtiden.”
-Adolf Hitler-
Mänskligt våld och jakten på makt
För Nietzsche lever viljan till makt kvar hos människor, och det är både positivt och vitalt. Viljan till makt kastar in människor i ett en värld av liv, inte arbete. Viljan till makt existerar eftersom den är i konstant utveckling.
Vi älskar oss själva och vill inte bara behålla vad vi redan har, utan även kämpa för att få mer.
Det är just denna konfrontation mellan vad du redan har och vad du vill ha. Mellan herren och slaven, där slaven kuvas eftersom han är rädd för att dö, och det är så denna blir undergiven och förminskad till ingenting.
Endast de som är mindre rädda, som önskar sig mer saker och som inte tvekar att skada andra och slåss för att få vad de vill ha kan kvarhålla sin mänskliga värdighet.
Denna teori om mänskligt våld poserar att det existerar eftersom det alltid existerat och alltid kommer att existera. Det är medfött hos människor och, på gott och ont, en del av vår framtid.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- De Zan, J. 2009: La Filosofía social y política de Hegel. Buenos Aires: Ediciones del Signo.
