Mina drömmar har ingen ålder, bara önskningar

· 14 oktober, 2016

Jag mäter inte längre mina drömmar baserat på ålder. För genom att mäta saker baserat på ålder nådde jag platser som var för torra för min känslighet. Jag rusade igenom fält där jag kunde ha skördat lärdomar om jag bara tagit mig tid att stanna ett tag.

Jag nådde övergivna stationer där det inte längre fanns något tåg som var redo för avgång. Det fanns inget där för mig. Genom att försöka agera i enlighet med min ålder störtade jag in i en grov och linjär serie av händelser jag inte ville slutföra utan att åtminstone ha upplevt dem eftersom jag inte var förberedd på det.

Genom att agera i enlighet med min ålder lät jag passioner försvinna förbi eftersom jag ansåg dem vara tillfälliga, i tron att dessa expanderade och drog ihop sig efter mina framtida önskningar. Jag lämnade slutsatser halvförstådda som hade tjänat mig väl hela livet. Jag drog mig ur upplevelser endast på grund av skulden jag kände över att uppleva något ”vid fel tillfälle i mitt liv”.

Mina drömmar har ingen ålder

Jag trodde att lärdomar kom i stadier eller faser, inte upplevelser. Men nu har jag lärt mig att mina drömmar inte har någon ålder, bara önskningar. De har en önskan att utfodras med beständighet, tacksamhet, hopp och beslutsamhet. Jag lägger inte längre märke till poängtavlan, för jag vet var jag står. Och jag vet att jag är den som kastar tärningarna.

Tärningen har många sidor, men den landar alltid stabilt och sant, precis som min nuvarande attityd mot drömmen jag för tillfället jagar. Jag är inte rädd för att fortsätta spela mina drömmar, för jag tar det på större allvar än en förpliktelse.

Leende kvinna

Mina drömmar kan inte mätas

Mina drömmar har ingen ålder, endast en önskan att uppnås. Något som inte kan mätas på ett ID-kort, ett CV eller en policyskala. De mäts av den önskan jag känner att berätta för resten av världen att jag inte längre bryr mig om huruvida jag bör förverkliga dem efter året jag föddes. De mäts i tomheten jag kände när jag gjorde något ”det var meningen” att jag skulle göra, utan att egentligen vilja, och i lidandet över att inte vilja att det ska ske igen.

Jag avsäger mig traditioner jag inte gillar, de subtila påbud jag innerst inne hatar. Jag omfamnar dem när jag finner dem tillfredsställande att utföra, och inte bara för att jag tvingas. För det enda som spelar roll är min lycka. Min själs lycka.

Mina drömmar är inte högtflygande, de svävar för min njutning

Mina drömmar baseras inte på opålitliga grunder bara för att jag har drömt dem istället för att uppleva dem på ett påtagligt sätt. Jag har gjort en mental träning av mina drömmars njutning även om de inte är närvarande i mitt liv, för jag är en hedonist. Jag gillar att njuta av de av livets njutningar som min fantasi kan tillhandahålla mig med.

Mitt sinne är så ovänligt mot mig att när det visar mig en fantastisk väg, ger jag det näring så att det inte ska sluta skicka upp gnistor. Det är så jag förblir i ett tillstånd av glädje och hopp. Det är en överlevnadsteknik som inte antyder uppfinningsrikedom, utan snarare mognad att sluta vara bitter över livet, även om det bara är för en kort stund om dagen.

”Om du har byggt luftslott så var ditt arbete inte bortkastat; bygg nu bara grunden under dem.”

-George Bernard Shaw-

Mina drömmar kommer aldrig vara skadliga, men de kan generera avund

Jag vet inte varför andra personers drömmar gör vissa irriterade. De vill knuffa ned dig från ditt moln trots att det är den mest fantastiska delen av allt. Jag är besluten att uppnå dem, men jag vill inte missa några av deras stadier. Jag är övertygad om att vi på samma sätt som vi bör njuta av oskuldsfullheten i vår barndom, bör njuta av aromen från drömmarna som omger våra liv. Utan att påskyndas eller tvingas.

Men var försiktig med personer som saknar längtan och hopp. De tenderar att skaka dig och ligga i bakhåll tills de får dig att känna den karga verklighetens slag i ansiktet. Tills de får dig att falla så hårt att det verkar som att allt som finns kvar är skrik, räkningar och dagar som staplas fulla av elände och rutin. Jag vill förbättra dem med något annat; det är ett privilegium från mitt sinne jag inte vill att någon ska ta ifrån mig.

Det är inte så att jag inte har kämpat för mina drömmar, men jag vägrar låta det bara bli till en strid

Du vill inte göra din dröm till en mardröm. Därför måste du kontrollera tiderna; de som är relativa till din mognad och sättet som världen mognar med dig. Det är viktigt att uppnå den, men det är inte värt att göra det med tärd uppsyn och skyndande steg. Då är det inte din dröm, utan ditt ego som försöker tvinga dig att slå alla andra istället för att uppnå din dröm på dina egna villkor.

Det går inte en dag i livet hos någon som verkligen vill uppnå något när denne inte har tvivel om hur han eller hon ska uppnå det: ovisshet, besvikelse, sorg. Men tomhet kommer endast när man överger striden trots att man fortfarande har styrkan att fortsätta.

”När våra drömmar uppnås, det är då vi förstår rikedomen hos vår fantasi och fattigdomen hos verkligheten.”

-Ninon de Lenclos-

Leende kvinna i gräs

Samhället snor åt sig drömmar, låt det inte ta din

Samhället vill inte ha personer med drömmar som skiljer sig från dess egna, och ibland vänder det sig till din ålder för att försöka avskräcka och få dig att ge upp. Men i verkligheten är den fattigaste åldern den som saknar självkännedom. Du kan känna ett stort existentiellt tomrum vid 16 års ålder som du inte ens kan föreställa dig när du är 63.

Sluta lyssna på personer som säger att du inte längre kan åstadkomma något ”vid din ålder”, att det hör hemma i ett annat kapitel av ditt liv. Visa dem att människor inte är uppdelade i stadier, utan snarare önskningar som får oss att gilla vissa mer än andra, beroende på huruvida vi är redo för dem eller inte. Om du gör vad du vill göra kommer du lämna dem utan solida argument.

Om du ger upp kommer du ge argumenten makt så att de kan fortsätta uppfylla sin egen dröm: att utrota de autentiska och levande drömmar de ser hos andra. De är verklighetens offer. Eftersom de aldrig lärde sig hur man drömmer så vet de heller inte hur man lever.