Handikapp och ett mindre exkluderande samhälle
Termerna vi använder i denna artikel är en del av våra dagliga liv, men folk använder dem för det mesta inte korrekt. Anledningen till det är att “handikapp” har förändrats och att vi är på väg mot ett mindre exkluderande samhälle.
Vissa sociala framsteg har hjälpt till att skapa mer sammanhang och synlighet för funktionshindrade personer. Vi skulle därför idag vilja prata om utvecklingen av konceptet handikapp.
Handikapp är inte en fixerad idé. Den förändras hela tiden och beror på en persons funktionella begränsningar och det stöd som han får från omgivningen.
Det har även att göra med hur en person interagerar med sin omgivning. Man kan förminska funktionsmässiga begränsningar för personer med olika handikapp genom anpassningsbeteenden (Badía, 2014).
“Handikapp handlar om uppfattning. Kan du bara göra en sak bra så behöver någon dig.”
-Martina Navratilova-
Ett mindre exkluderande samhälle: utvecklingen av termen “handikapp”
För att förstå hur vi rör oss mot inkludering av handikapp så måste vi känna till dess historia. Vi kommer därför börja med att titta på skillnader mellan WHO:s klassificeringar av handikapp.
Vi kommer också prata om ursprunget till konceptet “funktionell mångsidighet”.
1980 ICDIH
På 80-talet skapade WHO en international klassificering av handikapp som kallades för ICDIH. De ansåg att ett handikapp var ett tillstånd som utgjordes av tre olika nivåer:
- Nedsättning: Permanenta fysiska konsekvenser av sjukdomar och olyckor.
- Funktionsnedsättning: En nedsättning som begränsar en persons aktiviteter.
- Handikapp: En nedsättning eller ett handikapp som begränsar eller helt hindrar en persons möjlighet att delta i eller utföra vissa sociala roller som generellt anses normala.
2001 ICF
2001 skapades den internationella klassificeringen av handikapp och hälsa.
- Handikapp är en övergripande term för hälsoaspekter och andra faktorer som är relaterade till ens välmående.
- Den tog bort termer som exempelvis nedsättning.
- Den föreslog att handikapp var ett hälsotillstånd. Med andra ord var det ett tillstånd som gav upphov till funktionsproblem.
2005 uppstod konceptet “funktionell mångsidighet”. Det fördes fram av Assisted Living Forum.
Som Rodriguez och Ferrera (2010) tog upp så var målet med detta koncept att gå vidare från den negativa terminologin som folk traditionellt hade använt sig av.
Vissa personer och organisationer har dock tagit avstånd från termen “funktionell mångsidighet” för att istället främja andra koncept.
Istället för att säga exempelvis “handikappade personer” så anser de att det är bättre att säga “personer med handikapp”.
Enligt dem har de flesta personer med handikapp tagit avstånd från termen “funktionell mångsidighet”.
De säger att de inte kan identifiera sig med en term som inte har en utbredd social acceptans.
Ett mindre exkluderande samhälle: från exkludering till inkludering av handikapp
Det finns flera saker som man kan ta upp inom ämnet inkludering och exkludering i relation till handikapp och funktionell mångsidighet. Här är några av dem:
Inkludering
Denna rörelser handlar om folks rätt att delta. Denna modell baseras på uppfattningen att vårt samhälle behöver ge samma möjligheter till alla människor.
Med andra ord så är det samhällets ansvar att se till att människor kan leva och utvecklas med samma möjligheter som alla andra.
Om ett samhället inte sätter upp barriärer och istället främjar interaktion mellan olika miljöer, bör det vara lätt att uppnå utveckling och jämlikhet.
Integration och ett mindre exkluderande samhälle
Denna modell handlar om att ta i beaktande personer med speciella behov eller olika förmågor och se dem som våra jämlikar. Nuförtiden “accepterar” vi människor, men vi ser dem fortfarande som annorlunda.
De är en del av vårt samhället, men de måste anpassa sig till olika miljöer. Detta innebär att samhället inte är helt inkluderande.
Segregering
Detta perspektiv har att göra med personer med handikapp som behöver speciell vård eller en speciell levnadsmiljö. Det är en modell som involverar diskriminering mot människor och tar bort en del grundläggande rättigheter.
I det här fallet är de inte ens en del av samhället. De existerar utanför samhället i ett marginaliserat utrymme.
Exkludering
Detta är en modell som anser att vissa personer är normala och andra onormala. Folk med handikapp blir marginaliserade från samhället. De har ingen möjlighet att vara en del av det.
Tack vare sociala framsteg på senare år så rör vi oss alltmer mot en riktig inkludering. Glöm dock inte att det är viktigt att sprida medvetenhet när det gäller att förstå att alla har samma rättigheter.
Vi är alla människor och förtjänar att vara glada och fulländade.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
Badía, M. Psicología de la Discapacidad. Universidad de Salamanca. 2014
Díaz, S. R., & Ferreira, M. A. (2010). Desde la dis-capacidad hacia la diversidad funcional. Un ejercicio de dis-normalización. Revista internacional de sociología, 68(2), 289-309.
García, M. G., Corona, D. G., López, C. B., & Barberá, C. G. (2009). De la exclusión a la inclusión: una forma de entender y atender la diversidad cultural en las instituciones escolares. Revista psicopedagogia, 26(79), 108-123.
Pantano, L. (2014). La palabra ‘discapacidad’ como término abarcativo. Observaciones y comentarios sobre su uso.
Romañach, J., & Lobato, M. (2005). Diversidad funcional, nuevo término para la lucha por la dignidad en la diversidad del ser humano. Foro de vida independiente, 5, 1-8.
