Vikten av språkets psykologi inom samhället

28 augusti, 2019
Forskningen om språkets psykologi, eller psykolingvistiken, har hjälpt forskarna att bättre förstå språkets mentala aspekter.

Hur ofta tänker du på vikten av språkets psykologi och varför det är viktigt att upprätta en bra kommunikation med människorna runt omkring?

När språket fallerar så påverkar det dig på en kognitiv och emotionell nivå. Det är anledningen till varför många discipliner studerar språket och försöker förstå det bättre.

En av dessa discipliner är språkets psykologi, eller psykolingvistik.

I den här artikeln kommer vi utforska fältet psykolingvistik. Vi kommer gå igenom hur den skiljer sig från andra grenar av psykologin, vad detta ämne studerar och vad psykolingvistiska förmågor är för något.

Vad är språkets psykologi?

Först och främst är det viktigt att man klargör att psykolingvistiken grundar sig på två specifika discipliner: psykologi och lingvistik.

Den första studerar människans tankar, känslor och beteende och det andra studerar språket och dess manifestationer. Tillsammans så studerar dessa fält det mänskliga språket.

Psykolingvistiken är dock inte bara summan av sina delar. Istället använder den teorier och tillvägagångssätt från båda fälten och studerar även nya saker.

Jacob Robert Kantor är psykolingvistikens fader. Han var den förste som använde termen i sin bok Grammatikens objektiva psykologi.

Inom forskningsvärlden började man dock använda termen mer frekvent efter att författaren NH Pronko publicerade sin artikel ”En genomgång av Språk och Psykolingvistik”.

Psykolingvistiken är en vetenskap som studerar hur människor tar till sig, förstår och producerar språk.

Den studerar dessutom sjukdomar och problem relaterade till språket och betonar de kognitiva mekanismer som ingriper då hjärnan hanterar lingvistisk information.

Psykolingvistiken studerar både de psykologiska och neurologiska faktorer som påverkar språket. Det är en teoretisk och experimentell vetenskap.

Röd bild av hjärnan.

Hur skiljer sig vikten av språkets psykologi från andra discipliner?

Språkets psykologi skiljer sig från hur andra discipliner hanterar språket. Psykolingvistikens tillvägagångssätt består av att:

  • Studera hur språket används. Psykolingvistiken fokuserar sig på användningen av kunskap och de psykologiska processer som är involverade i detta.
  • Handling. Psykolingvistiken utvärderar en uppsättning procedurer där kunskap appliceras vid produktionen och förståelsen av lingvistiska uttryck.
  • Handlingsprocesser. Den fokuserar alltid på de som omsätter den lingvistiska instinkten i handling.

Andra discipliner studerar också språket, men från ett annat perspektiv. Inom sociolingvistiken studerar man exempelvis relationen mellan sociokulturella och lingvistiska fenomen.

Lingvistiken i sig studerar språkets ursprung, utveckling och struktur.

Det är enkelt att blanda ihop lingvistik med psykolingvistik. Xavier Frías Conde gör det enkelt att förstå denna skillnad i hans artikel ”Introduktion till psykolingvistik”. Här följer några av skillnaderna:

  • Förståelse. Inom lingvistiken så är det fonemet som är den minsta akustiska enheten. Inom psykolingvistiken så är det stavelsen.
  • Studieobjekt. När det gäller språkanvändningen så försöker man komma fram till en elegant, formell språkanvändning. Psykolingvistiken studerar operationsprinciper.

Då du nu känner till de grundläggande delarna så kanske du undrar hur forskarna utför en psykolingvistisk studie. De använder generellt sett två metoder:

  • Observation. Forskarna baseras sina metoder på lingvistiska beteendetest. De samlar också in data vid relevanta vardagliga situationer.
  • Experiment. Forskarna använder vetenskapliga metoder för att utföra labbexperiment.

Psykolingvistiken använder sig av en noggrann metodologi, som de flesta andra generationens principer. Experiment inom detta fält tenderar att vara både väldesignade och väl genomförda.

Psykolingvistisk forskning genererar dessutom konstant nya frågor, vilket ger upphov till nya studier. Det är en väldigt aktiv disciplin.

Träd som ser ut som huvuden.

Psykolingvistiska förmågor

Psykolingvistiska förmågor är viktiga för den mänskliga kommunikationen eftersom folk använder dem för att kommunicera:

  • Språk
  • Tanke
  • Skrift
  • Hörförståelse
  • Sekventiellt hörselminne
  • Visuell förståelse
  • Visuell associering
  • Verbala uttryck
  • Motoriska uttryck
  • Visuell integration
  • Hörselintegration
  • Visuellt-motoriskt sekventiellt minne

För att utvärdera dessa psykolingvistisk förmågor så förlitar sig forskarna på ett paradigm inom den kognitiva psykologiska forskningen som är baserad på mentala, funktionalistiska, beräkningsmässiga och restriktiva teorier.

Psykolingvistiken är en modern disciplin. Tack vare denna disciplin så kommer vi gradvis närmare en förståelse av det mänskliga språkets komplexitet.

Varje dag förstår vi mer och mer rörande hur människan producerar, kodar och använder språket som ett kommunikationsredskap.

  • Zanón, J, (2007). Psicolingüística y didáctica de las lenguas: una aproximación histórica conceptual. REvista de didáctica español lengua extranjera, (5), 1-30.
  • Frías Conde, X. (2002). Introducción a la psicolingüística. Revista Phiologica Romanica.