Monsignore Óscar Romero: en biografi över ett helgon
Monsignore Óscar Arnulfo Romero y Galdámez är den första salvadoran och centralamerikan som helgonförklarats av den katolska kyrkan. Han var också den första katoliken som kröntes till martyr efter det andra vatikankonciliet. Det är inte bara katoliker som hedrar honom, utan även anglikaner, lutheraner och till och med icke-troende.
Det brittiska parlamentet nominerade Monsignore Óscar Romeros namn för Nobels fredspris år 1979. Priset det året gick emellertid till Moder Teresa från Calcutta. Prästen kanoniserades (helgonförklarades) år 2018 av påven Francis.
Monsignore Óscar Romero var en legend redan under sin livstid och fortsätter att vara det efter sin död. Han blev välkänd för sin godhet och sitt mod. Han försvarade starkt de mänskliga rättigheterna och fördömde de som missbrukade dem. Maktfulla förtryckare namngav och fördömde han direkt från predikstolen. Mordet på honom, mitt under en söndagsmassa, anses ha varit en av de utlösande faktorerna till de grymmaste faserna av inbördeskriget i El Salvador.
Monsignore Óscar Romero: en tidig kallelse
Monsignore Óscar Romero föddes i Ciudad Barrios, ett mindre bemedlat område i San Miguel, El Salvador, den 15 augusti 1917. Han kom från en enkel familj, hans far var telegrafist och hans mor en hushållsarbetare. Hans barndomsvänner uppger att hans religiösa hängivenhet började när han var mycket ung. Han började alltid dagen med att gå in i kapellet för att be för sin familj.
När han avslutade grundskolan blev han snickare och musiker. Redan som 13 år gammal pratade han med en präst och uttryckte sitt intresse för börja på seminariet. Hans familjs låga inkomst var ett hinder, inte för att utbildningen var dyr, utan för att han då skulle sakna inkomst att hjälpa dem med. Men tack vare hjälp från prästsamfundet Claretianerna kunde han snart låta sin dröm att gå i uppfyllelse.
Även om det inte var lätt att fortsätta på seminariet på grund av familjens fattigdom, blev han framstående för sitt engagemang och sin intelligens. Som ett resultat valdes han ut för att resa till Rom och fortsatte sina studier där. I Italien var hans lärare mannen som senare skulle bli påve Paulus VI.
Ett liv fullt av upp- och nedgångar
Det finns ett relativt okänt avsnitt i Monsignore Óscar Romeros liv, som ägde rum under hans resa tillbaka till sitt hemland. Han lämnade Spanien på ett fartyg som hette Marqués de Comillas. Det var 1943, och Europa befann sig mitt under det andra världskriget.
När fartyget stannade på Kuba blev han gripen och förd till koncentrationsläger. Befolkningen litade inte på honom, eftersom han kom från Mussolinis Italien och Francos Spanien. Han förblev i fångenskap i 127 dagar, tills de var säkra på att han inte var en spion för Axelmakterna.
1944 återvände han äntligen till El Salvador, efter en vistelse i Mexiko. Väl tillbaka i sitt hemland ägnade han sig åt att arbeta för de mest utsatta människorna. Han inledde också en framgångsrik kyrklig karriär, i vilken han blev ärkebiskop av San Salvador den 3 februari 1977. Vid denna tid upplevde hans land redan en stor intern politisk spänning.
En martyr för Latinamerika
En del anser att Monsignore Óscar Romero var för religiöst konservativ. Men liksom så många andra orubbliga sinnen var han också en verkligen engagerad katolik, som inte tystnade inför de orättvisor som begicks i hans land. Därför förvandlade han sin predikstol till en plattform för att fördöma kränkningar av mänskliga rättigheter.
Under denna tid blev många religiösa människor mördade i El Salvador, och nästan alltid av samma anledning: då de tog de fattigas sida. Morden straffades aldrig från statligt håll men Romero, från sin kyrka, fördömde om och om igen vad som hände. Han fick audiens med påven Paulus VI för att be honom fördöma situationen, och påven gav honom stöd i saken.
Några år senare åkte han emellertid för att prata med den nya påven, Johannes Paulus II, som dock inte gav honom samma tillmötesgående stöd som sin föregångare. Romero ville att den Heliga Stolen skulle fördöma regimen i El Salvador för dess brott mot mänskliga rättigheter. Han uttryckte även sin frustration över att behöva arbeta tillsammans med biskopar som stödde regimen. Påven lyssnade på honom, men meddelande att episkopal sammanhållning var prioritet i det läget.
Martyrdöden
Efter denna händelse återvände Monsignore Romero till El Salvador i ett väldigt nedstämt tillstånd. Den 24 mars 1980, medan han höll mässa i sin församling, sköt en beväpnad man honom till döds.
Fler än 250 000 människor kom till hans begravning, men tillställningen blev attackerad med rökbomber och av krypskyttar. Fler än 30 människor blev rapporterade som avlidna av skottskador eller krossade under den panikslagna folkmassan.
Händelsen chockade landet och är betraktad som början på ett inbördeskrig som resulterade i över 75 000 döda och ungefär 7 000 saknade.
Det var Påven Johannes Paulus II som gav Romero titeln Guds tjänare år 1990, vilket inledde hans väg till helgonförklaringen år 2018.
Idag förblir Sankt Óscar Romero en av Latinamerikas stora hjältar.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
SALCEDO, J. E. (2000). El martirio de monseñor Oscar Arnulfo Romero. Theologica Xaveriana, (133), 115-118.
