Vad innebär egentligen yttrandefrihet?

Yttrandefrihet innebär att alla människor har rätten att uttrycka sig utan att trakasseras. Denna rättighet kommer dock med många begränsningar, speciellt när den går stick i stäv med andra personers rättigheter.

Granskad och godkänd av psykologen Sergio De Dios González.

Skriven av Patricia Grande Yeves

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

För att demokrati, dialog och utveckling ska kunna råd behöver samhället ett kritiskt inslag: yttrandefrihet. Detta eftersom det är en universell rättighet som alla måste åtnjuta.

Alla människor måste kunna uttrycka sina åsikter på ett fritt sätt.

Enligt FN är yttrandefrihet en mänsklig rättighet, och i artikel 19 av den universella förklaringen av mänskliga rättigheter etablerar man följande:

Målet med denna artikel är att analysera och hävda att yttrandefrihet är basen för varje demokratiskt samhälle. Utöver deklarationen ovan är den även inkluderad i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter.

Vad är egentligen yttrandefrihet?

Yttrandefrihet innebär att alla människor har rätt att uttrycka sig utan att trakasseras. De måste även ha åtkomst till information och kunna överföra den utan barriärer.

Denna rättighet handlar alltså även om tryckfriheten, som definieras som “överföringen av information genom media utan att Staten utövar kontroll innan utfärdandet”.

Därmed skyddar yttrandefrihet:

• Politiska, religiösa, vetenskapliga, moraliska och historiska åsikter.
• Alla former av uttryck, vare sig det är muntligt, skriftligt, bildligt, teckenspråk eller konstnärligt.
• Alla former av informationsspridning, som tidningar, affischer, kläder, juridiska anklagelser, etc.
• Alla åsikter eller idéer av intresse för folket angående deras egna och allmänna frågor, mänskliga rättigheter, journalism, kulturellt och konstnärligt uttryck samt religiösa och politiska tankar.

Vilka är de nödvändiga omständigheterna för att utöva denna rättighet?

För att sann och effektiv yttrandefrihet ska råda måste folk kunna:

• Uttrycka sig om och kommentera alla frågor, hur de än väljer att göra det.
• Söka, motta och sprida information. Detta eftersom man utan information inte kan använda rätten att uttrycka sig fritt.
• Tillgå information från Staten eftersom det är viktigt för att få effektiva policyer, försvara mänskliga rättigheter och bekämpa korruption.
• Ha tillgång till mångsidig och oberoende media, eftersom monopol eller oligopol på information motverkar jämställdhet, mångfald och pluralitet.
• Att ha effektiva skydd för journalister och undvika alla direkta eller indirekta påtryckningar.
• Akademisk frihet så att studenter, lärare och forskare fritt kan söka, överföra och utveckla kunskap. Att försvara en fritänkande modell motverkar indoktrinering.

Vidare ska vi betona att yttrandefrihet även skyddar rätten att göra samvetsgranna invändningar när någon annan talar. Till exempel i koppling till “officiell” lagstiftad ideologi eller olika förpliktelser, som militärtjänst.

Konceptet censur

Antidemokratiska regimer hotar ofta yttrandefriheten med olika redskap för censur. Censur kan vara explicit (lagstadgad) eller mindre uppenbara (till exempel sociala tabun).

Därför är ett av de mest radikala sätten att begränsa yttrandefriheten att göra det i förväg, såsom censur innan ett verk ens har publicerats.

Även om uttrycket inte censureras i förväg så kan det regleras i form av böter efter att verket har publicerats.

Begränsningar i vår yttrandefrihet

Men yttrandefriheten är inte en absolut rättighet. Lagstiftning kan även förbjuda en person från att uppmana till brott eller våld. Yttrandefriheten ger en inte rätten att inskränka på andra personers rättigheter.

Var gränsen går för legitimt och icke-legitimt nyttjande av yttrandefriheten är dock inte alltid lätt att identifiera.