Att uttrycka din åsikt är bra för den mentala hälsan

9 april, 2019
Under en flygning mellan New York och Portland 1978 höll sig en besättningsmedlem från att påpeka vissa fel med planet. Han ville inte motsäga piloten och andrepiloten. Dessvärre resulterade detta i en tragedi.

Att inte hålla med andra eller tänka annorlunda gör oss stressade på grund av det faktum att vi är sociala varelser som känner oss bekväma när vi tillhör en grupp. Det är därför det ibland kan vara läskigt att uttrycka din åsikt. Vi vill inte stötas bort, kränka någon eller uppmuntra instabilitet i omgivningen.

Men att inte uttrycka vår personliga åsikt av rädsla för att folk ska stöta bort eller exkludera oss gör att vi avviker från vilka vi är. Detta kan även leda till stillastående i gruppen eller samhället. En grupp kan inte utvecklas om alla dess medlemmar hela tiden är överens.

”Vår usla art är gjord på det sätt att de som vandrar på väl upptrampade stigar kastar stenar på de som visar dem en ny väg.”

-Voltaire-

De stora genombrotten i världen var möjliga tack vare personerna som beslutade sig för att höja rösten och uttrycka sin åsikt, även när andra inte höll med dem. Om Martin Luther King inte hade uttryckt sin åsikt om diskriminering baserat på hudfärg, hade de medborgerliga rättigheterna aldrig ändrats. Ett annat perfekt exempel är Nelson Mandela och många andra under historiens gång.

Att uttrycka din åsikt är modigt

Det krävs mod att uttrycka din åsikt, speciellt när den motsäger andras. Människor söker efter ömsesidig identifiering genom konsensus. De som sätter gruppen i riskzonen stötts ofta ut, åtminstone inledningsvis. Sådan uteslutning inkluderar allt från små gester av ogillande till exkludering från gruppen.

Se till att uttrycka din åsikt

Majoriteten tenderar oftast att tvinga på sig, och när vi yttrar en åsikt som skiljer sig från dess, sätter vi oss själva i rampljuset. Och när vi känner oss överbemannade känner vi garanterat psykologisk press. Det är därför du måste vara modig när du uttrycker din åsikt.

Detta är en nästan instinktiv fråga. Människor behöver andra människor för att överleva. Din fysiska och psykologiska överlevnad hänger på det, eftersom det blir svårt för dig att överleva om du är helt ensam. För att gå mot majoriteten måste du trotsa denna överlevnadsinstinkt. Och det är inte lätt.

Några studier om denna fråga

På 50-talet utförde Solomon Asch – en amerikansk psykolog – diverse experiment om grupptryck och dess effekter. Han demonstrerade att det var väldigt svårt att avvika från majoriteten.

I hans experiment tvingade forskare under täckmantel på felaktiga svar på andra. Resultatet? Mindre än 37% av de studerade individerna valde majoritetens felaktiga svar, trots att de trodde att de var felaktiga.

Solomon Asch

Några år senare studerade neuroekonomen Gregory Berns hur hjärnan förändrades när någon isolerade sig från majoriteten. Han drog slutsatsen att man genom att inte hålla med ökar aktiviteten i amygdala, som bearbetar känslor som rädsla. Men de som följde gruppen visade lägre stressnivåer.

Vikten av att inte hålla med

Det är emotionellt enklare att anpassa sig till en grupp än att uttrycka en åsikt som går mot majoriteten. Men om vi alla beter oss som en skock får som endast följer efter andra, kommer vi förmodligen bidra till cementeringen av totalitarianism, och det skulle inte finnas några kollektiva framsteg.

Forskaren Charlan Nemeth från University of California, Berkeley, bevisade att jurydomar var mycket mer rättvisa när en av medlemmarna inte höll med majoriteten. Dessa meningsskiljaktigheter tenderar att uppmuntra till omvärdering av fakta och omständigheter.

När någon ifrågasätter majoritetens åsikt kommer de som håller med den känna sig manade att samla mer bevis för att bevisa sitt synsätt. Och det är positivt.

Person förklarar

Att uttrycka din åsikt är väldigt viktigt. Du måste vara lojal mot dig själv. Du kanske har fel, men det gör inget. Det mest fundamentala är att låta ditt samvete vägleda dig och återta din rätt att tänka annorlunda.

Som en social art är det viktigt att lära oss att lyssna på de som tänker annorlunda, och fokusera på de mest giltiga argumenten utan att tänka på hur många som håller med eller inte håller med.

  • Delgado Herrera, O. (2006). El grupo de referencia y su influencia en el comportamiento del consumidor. Saberes. Revista de estudios jurídicos, económicos y sociales (2003-2014), 4, 20.