När man övervärderar det man saknar
Ett av våra största problem är att vi inte uppskattar det vi har och att vi övervärderar det vi saknar. Det är vanligt att vi tar personer och situationer för givet, och att vi senare saknar dem när vi inte har dem. Våra mål uppstår såklart från det som vi saknar, men det är ett misstag att skapa ett behov för något som vi egentligen inte behöver.
Ibland gör vi misstaget att hänvisa till nästan allt vi inte har som ett behov och till det som vi verkligen skulle kunna njuta av, som människor, känslor eller situationer, som en skyldighet. Därför missar vi verkliga tillfällen eftersom vi föredrar att fantisera, möjligen för att det vi fantiserar om ofta är lättare än det verkliga livet.
Vi uppskattar generellt inte det som vi har. Detta är ett mönster som många tyvärr upplever ofta. Vissa experter på området har även pratat om “syndromet med den saknade biten”, vilket refererar till en konstant fixering mot det som man inte har.
Vänta inte på att ha allt i livet. Du måste leva för att njuta av allt.
När man inte övervärderar det man saknar och istället njuter av livet
Det är både bra och logiskt att uppnå ett mål och börja tänka på ett annat. Det uppstår dock ett problem när vi inte njuter av det som vi har. Det är där problemet ligger. Nuet är, oavsett om vi tycker om det eller inte, det enda som vi har och det är hemligheten till att verkligen leva.
Att inte nöja sig är en inneboende egenskap hos människor, men det är inte något som måste ge dig ett bittert liv. Motivation är å andra sidan vitalt och dessutom något instinktivt. Detta behöver därmed inte vara något negativt, men om vi kombinerar kronisk nonkonformism med idealiseringen av det som vi inte har, så kan det sluta med att vi blir missnöjda och skapar parallella verkligheter.
Det slutar med att denna idealisering lurar oss. Vi längtar efter något eftersom vi tror att vi kommer må bättre när vi har uppnått detta. Vi kan dock inte verkligen veta hur en situation kommer bli förrän vi har genomlevt den. När man idealiserar någonting så ger man det ett blint värde. Att vara medveten om allt detta är det första steget för att njuta av varje dag i livet.
Vi måste bli medvetna om det vi har och vad vi är för att kunna njuta av det som livet erbjuder oss. Vi måste vara försiktiga med vad vi söker och vad vi vill ha. Det finns inte några perfekta situationer, utan bara de som vi har i våra sinnen. Och det är där idealiseringen av det som vi inte har uppstår.
Ibland lämnar vi i vår egen verklighet för något som inte existerar. Att idealisera är första steget mot att bli besviken.
Var uppmärksam
Vi njuter inte av det vi har eftersom vi inte är uppmärksamma. Att veta vad vi bör uppskatta är första steget mot att verkligen uppskatta det. Att uppmärksamma de rätta sakerna öppnar ett fönster till vårt välmående. Någon som vet hur man njuter av det man har runt omkring sig har lärt sig livets verkliga essens.
Det är viktigt att uppskatta det man har för att man ska kunna uppfylla både sina egna och andras behov.
Följande historia lär oss anledningen till att vi ofta övervärderar det vi saknar samtidigt som vi missar de positiva aspekterna av vår existens.
I ett engelskt slott fanns det en regel som sade att turister inte behövde betala inträde. Det var vad som attraherade de flesta turisterna. När de befann sig i slottet fanns det endast ett villkor för att inte behöva betala. Turisterna var tvungna att gå runt i slottet med en sked full med sand i munnen. Om de inte spillde sand så behövde de inte betala. Alla besökarna antog utmaningen.
Som ett resultat av detta behövde de flesta besökarna inte betala inträde. De betalade dock ett betydligt högre pris: att inte kunna uppskatta något inuti slottet. Ingen av besökarna såg insidan av slottet, dess målningar eller arkitektur eftersom de bara koncentrerade sig på skeden som de hade i munnen.
Var inte som dessa besökare. Det är viktigt att man inte övervärderar det man saknar, och att man istället njuter av det man har!