Johanna Arendt – en pluralistisk tänkare

Johanna Arendt – en pluralistisk tänkare

Senaste uppdateringen: 20 september, 2019

Johanna Arendt var en av de största tänkarna under 1900-talet och räknas även som en pluralistisk tänkare.

Även om vissa såg henne som filosof så tyckte hon själv inte om att placer sig i en sådan kategori. Kanske för att det är alltför begränsande för en intellektuell person och en pluralistisk tänkare med breda intressen.

Man skulle kunna säga att Johanna Arendt var en av de främsta experterna på “den judiska frågan”. Till skillnad från andra tänkare så var hon väldigt bred och kritisk då hon närmade sig ämnet.

“Den mest radikala revolutionären kommer bli konservativ dagen efter revolutionen.”
-Hannah Arendt-

Hennes verk Totalitarismens ursprung är en riktig klassiker inom den politiska teorin. I den uttrycker hon den historiska utvecklingen hos antisemitismen, rasismen och imperialismen.

I slutet så beskriver hon det hon kallar för “total dominans”, som exemplifieras inom nazismen och stalinismen.

En intelligent ung kvinna och pluralistisk tänkare

En tänkare vid katedern.

Hannah Arendt föddes den 14 oktober 1906 i Linder-Limmen, Tyskland. Hon kom från en judisk familj som ursprungligen var från Linden i regionen i Preussen.

Arendts far var en ingenjör som dog av syfilis när hon bara var sju år gammal. Och hennes mor, Martha Cohn, var en kvinna med liberala idéer. Hon ville ge sin dotter samma utbildning som pojkar fick vid denna tid.

Hannah Arendt visade tidigt tecken på att ha stora intellektuella förmågor och en upprorisk personlighet. Vissa säger att hon vid 14 års ålder redan hade läst Emmanuel Kants och Karl Jaspers verk.

Hon blev dock relegerad från skolan p.g.a. “disciplinära problem” vid 17 års ålder.

Hannah reste sedan ensam till Berlin där hon tog kurser i teologi och filosofi. Hon började då med självstudier och tog samt klarade av inträdesprovet till Marburgs universitet vid 18 års ålder.

Johanna Arendt, en judisk intellektuell person och en pluralistisk tänkare

Johanna Arendt intervju.

En populär man vid namn Martin Heidegger var en av Arendts lärare. De två blev förälskade och hade en hemlig romans. Han var gift och hade redan barn.

Situationen blev outhärdlig för Hannah som sedan flyttade en termin till Albert Ludwigs Universitet i Freiburg.

Där tog hon en doktorsexamen i filosofi år 1928 efter att ha studerat under Edmund Husserl. Karl Jaspers var hennes uppsatshandledare och han blev senare en av hennes närmsta vänner.

Vid den tiden var hon också nära vän med många berömda filosofer.

Nazismens progressiva upptåg började med en gradvis ökning av antisemitism. Hannah Arendt använde sitt eget hus för att hjälpa många barn och unga att fly.

1933 blev hon arresterad av Gestapo och inspärrad under åtta dagar. Hon flydde sedan till Frankrike där hon träffade sin första man Gunther Stern.

En statslös tänkare

Johanna Arendt var en av de få europeiska intellektuella tänkare som uttalade sig radikalt om nazismen redan från början, till skillnad från andra filosofer som försökte försonas med den nya regimen.

1937 skiljde sig Hannah från Gunther och samma år drog den tyska regeringen in hennes nationalitet. Hon lyckades få ut sin mor ur Tyskland 1939. 1940 gifte hon sig med Heinrich Blucher.

Kort därefter blev hon skickade till ett koncentrationsläger i Frankrike för att “hon var tysk”, trots att hon inte var det. Hon lyckades fly och emigrerade till USA med sin man och sin mor.

Då hon kom till USA så började hon arbeta som journalist eftersom hon redan hade erfarenhet av detta. 1951 blev on amerikansk medborgare även då hon alltid sade att hennes hjärta var knutet till Tysklands språk, konst och poesi.

Johanna Arendt hade en fantastisk karriär

Då hon blev amerikansk medborgare så “frigjorde” hon sig från sitt statslösa tillstånd. Hon sade till och med att ett medborgarskap var “rätten att ha rättigheter”.

Hon hade sedan en fantastisk karriär och skrev sina främsta verk i USA.

1961 arbetade hon som korrespondent för The New Yorker och rapporterande om rättegången mot Adolf Eichmann. 1959 blev hon den första kvinnan till att undervisa vid Princeton University.

1963 blev hon professor vid University of Chicago och arbetade därefter vid andra akademiska institutioner.

Hennes man dog 1970. Fyra år senare drabbades Hannah av en hjärtattack som hon återhämtade sig från. Hon fortsatte arbeta till 1975, då en andra hjärtattack tog hennes liv under ett akademiskt möte.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Arendt, H. (2005). Arendt sobre Arendt. H. Arendt, De la historia a la acción. Buenos Aires: Paidós.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.