Pollyanna-principen: att bara fokusera på det positiva
Pollyanna-principen kommer ursprungligen från Eleanor H. Porters romaner. Romanernas huvudkaraktär är en liten flicka vid namn Pollyanna, som har förmågan att bara se den positiva sidan av saker. Denna oövervinnerliga optimism har varit en inspiration som visat oss att vi faktiskt kan leva lyckligare liv.
Bör vi fokusera på det positiva som denna psykologiska princip uppmanar till? Det är möjligt att våra läsare är väldigt tveksamma till detta. De där rosafärgade glasögonen kan ibland hindra oss från att se saker från vissa perspektiv. Saker som är relevanta och som kan göra att vi inte förstår verkligheten om vi missar dem.
“Spelet består av att hitta något att vara glad över i varje situation.”
-Pollyanna-
Boomen inom den positiva psykologin, som leds av Martin Seligman, håller på att undergå viktiga reformer. Inrättningar som University of Buckingham, där man utbildar genom att använda denna doktrin, har börjar ändra på vissa grunder inom utbildningen. En av dessa grunder har att göra med definitionen av lycka.
Man skulle kunna säga att denna “nya” positiva psykologi har övergett idén att man alltid ska läras att vara lycklig. Den berömda lyckokulturen i självhjälpsböckerna har gett upphov till ett nytt perspektiv. Detta nya perspektiv ger oss även redskap för att hantera negativa saker och motgångar, för i livet kommer inte allt vara positivt, vilket Pollyanna verkade tro.
Vad är Pollyanna-principen?
Efter att ha blivit föräldralös fick Pollyanna bo hos sin bittra och strikta faster Polly. Hon gav inte upp sin optimism och insisterade på att tillämpa den filosofi som hennes far hade lärt henne sedan tidig ålder. Denna filosofi handlade om idén att hon kunde förvandla sin värld och bara se de positiva sakerna. Hon tänkte inte på hur olycklig en situation var och fokuserade istället på att se positivt på varje situation.
Denna karaktär hade också en viktig effekt på andra. Förr eller senare skulle den lilla flickans glada personlighet vinna över alla apatiska och ledsna karaktärer. Eleanor H. Porters böcker gav oss ett budskap av absolut positivism. Denna optimism hjälpte till att inspirera ett par psykologer under 1970-talet, Margaret Matlin och David Stang.
Vem tillämpar Pollyanna-principen?
- I en studie från 1980-talet visade Matlin och Stang att personer som är alltför positiva tog längre tid på sig att upptäcka obehagliga och farliga stimuli runt sig. Med andra ord fanns det ingen direkt “blindhet” för verkligheten, som många hade påstått.
- Pollyanna-principen menar att även då vi är medvetna om de negativa händelserna i livet, bör vi bara fokusera på de positiva. När man är involverad i en negativ händelse bör man försöka se mer optimistiskt på den.
Ett minne som bara kommer ihåg det positiva
Doktor Steven Novella, en välkänd neurofysiker vid Yale University, har gjort flera arbeten och studier rörande de falska minnen som folk skapar med denna doktrin. Ett intressant faktum rörande Pollyanna-principen är att optimister inte är så värst bra på att komma ihåg negativa händelser i livet.
Deras minne är optimerat och perfekt för positiva händelser. De anser dock inte att smärtsamma händelser är viktiga i deras liv.
Positiv partiskhet och språk: Vi är alla Pollyanna
År 2014 utförde Cornell University en studie för att reda ut om vårt språk är mer inriktat mot aggressivitet eller optimism. Professor Peter Dodds och hans team analyserade fler än 100 000 personer inom 10 olika språk. De analyserade även interaktioner på sociala medier.
De fann att meddelandena vi sänder har en tydligt positiv partiskhet. Denna slutsats går i linje med Matlin och Stangs. Det är därför bevisat att folk lutar mot Pollyanna-principen.
Kritik av Pollyanna-principen
Vissa psykologer kallar det Pollyanna-syndromet istället för Pollyanna-principen. Denna förändrade terminologi försöker höja medvetenheten rörande de begränsningar och problematiska aspekter hos denna rutin som uppstår då den blir för extrem.
Om vi exempelvis väljer att bara tänka på livets positiva sidor, kan vi drabbas av många svårigheter när det kommer till att hantera problem i livet. Pollyanna-principen hjälper inom vissa situationer. Att alltid ha en positiv attityd kommer motivera oss. Det är dock även viktigt att uppleva negativa situationer och lära sig från dem. Vår verklighet inkluderar både ljus och skuggor. Vi kan inte alltid välja den ljusa sidan.
Vad bör vi göra då? Är det lämpligt att följa Pollyanna-principen? Svaret på denna fråga, precis som med många andra saker i livet, handlar om balans. Det är bra att ha ett perspektiv där man ser positivt på saker samtidigt som man inte flyr undan svårigheter. Den positiva psykologin är alltid inspirerande, men ibland kan vi inte kontrollera det som händer oss.
Vi måste vara förberedda på att hantera varje situation och veta att att vi har att göra med ljus, skuggor och även gråskalor.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Matlin, M. W., & Stang, J. D. (1978). The Pollyanna Principle. Selectivity in language, memory, and thought. Memory and Thought.
