Prosopagnosi: att inte känna igen ansikten
Prosopagnosi är en sjukdom som för tillfället påverkar 2,5% av befolkningen. Den har drabbat välkända människor såsom Brad Pitt, medgrundaren av Apple Steve Wozniak och neurologen Oliver Sacks, som nyligen gick bort.
Personer med denna åkomma kan inte känna igen ansikten, inklusive sitt eget. Har du någonsin tänkt på hur livet skulle vara om du led av “ansiktsblindhet”?
Tänk dig att du går ut med hunden och springer på din bästa vän, men du säger inte “hej” eftersom du inte vet att det är hon. Tänk dig att du ska säga god natt till dina barn, men utan att du känner igen deras ansikten. Eller att gå till kontoret och se på dina medarbetare som kompletta främlingar.
För någon med prosopagnosi är dagen komplicerad. Personer med denna åkomma vet faktiskt ofta inte om att de lider av den.
Vem är du? Och vem är jag?
Denna åkomma hindrar inte bara ansiktsigenkänning hos familj, vänner och bekanta. Den kan även påverka identifieringen av känslomässiga uttryck och kön. Alla ansikten ser likadana ut, utan särskiljande drag.
Det är därför en person i samma sociala krets som en person med prosopagnosi kan känna sig sårad. De har delat så många upplevelser, men nu känner hon inte ens igen dig.
Skådespelaren Brad Pitt har faktiskt sagt just detta. Han berättade att han på grund av denna åkomma har avskrivits som självcentrerad och arrogant av personer i hans närhet.
I de allvarligaste fallen kan personen inte ens känna igen sig själv i en spegel eller i ett gruppfotografi. Detta kan få väldigt negativa konsekvenser. Inte bara för interpersonella relationer, utan även på arbetsplatsen. Det kan påverka självkänslan och till och med orsaka depression.
Vissa tror att prosopagnosi är ett minnesproblem
Termen kommer från grekiskan proposon (ansikte) och agnosia (frånvaro av kunskap). Personer som lider av det har fullt fungerande syn; de kan komma ihåg och känna igen de flesta föremål utan problem. Det är därför de precis som en frisk person vet vilka deras föräldrar är, vilka deras barns favoritfärger är, vad deras barn gillar och ogillar, vad de åt igår eller hur bra deras rumskamrat sjunger.
Även om områdena i hjärnan som bearbetar ansikten är i konstant interaktion med de neurala minnesnätverken, är det inte direkt ett problem med minnet. Det är snarare en problematik som är specifikt kopplad till ansikten.
Vi uppfattar en generell modell av ansikten
Innan de lär sig att prata eller ens jollra kan bebisar instinktivt lägga märke till ansikten. När de är fyra månader gamla bearbetar de ansikten på ett tydligt definierat sätt. Detta på grund av det faktum att ansikten är extremt informativa. De reflekterar känslor, identitet, kön och etnicitet.
En person med prosopagnosi kan identifiera olika delar av ansiktet (näsa, mun, ögon etc.), men är inte kapabla att komma ihåg deras exakta position i ansiktet. De kan inte sammanställa en komplett ansiktsstruktur. De kan inte omvandla ansiktsdrag till ett unikt mönster av drag. Och de kan inte associera ansiktsdrag med en persons identitet.
Detta sker eftersom ansikten bearbetas som helheter, inte i delar. Vi kan alltså inte identifiera någon bara efter deras ögon eller mun. Eftersom vi får så mycket information från någons ansikte kan vi samtidigt ta in allt och skapa en generaliserad modell av ett ansikte.
Lösningen är att använda kontextuella ledtrådar
En oförmåga att känna igen ansikten är det drag hos prosopagnosi som står ut mest. I vissa fall av denna åkomma kan de dock känna igen ansiktena hos personer som står dem nära. De kan göra det så länge ansiktena står ut från mängden på grund av specifika drag.
På så sätt använder de olika kontextuella ledtrådar för att göra det enklare att undvika pinsamma situationer. De kan sluta sig till vem de har framför sig genom att lägga märke till karaktäristiska detaljer hos personen.
Några exempel är: att lägga märke till hårfärg, glasögon eller sättet någon går på. Andra ledtrådar är hudton, unika ärr, leverfläckar eller röstegenskaper.
Ju mer påtagliga dragen är, desto snabbare och enklare är det att identifiera personen. Väldigt tjocka ögonbryn, öron som är väldigt brett isär, neongröna glasögon, en stark parfym, etc. Alla dessa egenskaper kan hjälpa en person med prosopagnosi att identifiera personer.
Föds man med prosopagnosi?
Denna sjukdom kan visa sig vid födseln. Den kan vara ärftlig och föras vidare från generation till generation, även om det är ovanligt. I majoriteten av fallen orsakar skada på båda hjärnhalvorna denna åkomma. Detta kan vara ett resultat av en stroke eller hjärntumör. Mindre ofta är det resultatet av kranium- och hjärntrauma eller infektioner såsom encefalit, som drabbar det centrala nervsystemet.
Uppfattning av ansikten kräver kognitiva processer i olika områden och hjärnstrukturer. Det finns dock en region av hjärnan som specifikt har hand om ansiktsigenkänning: det fusiforma ansiktsområdet. Det ligger i den temporala loben i Gyrus fusiformis.
Vilka behandlingar finns?
Det finns ingen effektiv behandling för prosopagnosi. Läkare kan dock träna sina patienter att använda kontextuella ledtrådar. Experter rekommenderar att personerna omkring dem gör deras dagliga liv så enkelt som möjligt. Man kan till exempel säga namnet på alla närvarande och undvika stora folksamlingar, fester eller filmer med för många karaktärer.
Nu vet du lite mer om denna mindre kända sjukdom. Den drabbar ganska många människor och gör dem blinda för ansikten. Vad har du för tankar kring detta?