Psykiatern Eugen Bleuler: pionjär inom schizofreniforskning
Psykiatern Eugen Bleuler föddes 1857 i Zürich. Under hela sin yrkeskarriär gjorde han oräkneliga insatser inom psykologin. Därför är det viktigt att vara bekant med hans liv och en del av hans mest kända och betydelsefulla arbete.
Men innan du lär dig mer om Eugen Bleuler är det värt att notera att han var starkt influerad av Freud. Han var så fängslad av Freuds verk att det bildade utgångspunkten för hans eget arbete. Du kommer i denna artikel att få lära dig vilket inflytande Freud hade på hans studier.
Psykiatern Eugen Bleuler: hans tidiga år
I artikeln “Paul Eugen Bleuler and the origin of the term schizofrenia“ kan man läsa att det var i Zürich som psykiatern påbörjade sina studier i medicin. Efter att ha praktiserat en tid som psykiater, bodde Bleuler senare också i Paris, London och München där han fortsatte sin forskning i psykologi.
I München arbetade han i ett laboratorium till år 1885, då han blev medicinsk assistent på vårdanstalten Burghölzli. Året därpå, vid blott 29 års ålder, blev han direktör för det psykiatriska sjukhuset i Rheinau. Efter denna imponerande karriärstart, och exakt 12 år senare, började han arbeta som högskolelektor vid universitetet i Zürich.
Freuds studier i hysteri
Eugen Bleuler var oerhört intresserad av Freuds studier i hysteri. Och av okänd anledning var han även intresserad av hypnos och introspektion (själviakttagelse). Därför läste han alla studier som Freud utfört i ämnet.
Men även om Bleuler verkade vara fixerad vid Freuds studier, var han mycket försiktig med det han läste. Eugen Bleuler ställde sig tveksam till en del av de begrepp som Freud använde sig av, som exempelvis libido.
“Här delar libido och ego-intresset samma öde och de har än en gång blivit omöjliga att särskilja från varandra. Den sjuka personens välkända egoism täcker dem båda.”
-Sigmund Freud-
Så även om Bleuler var en stor beundrare av Freud och använde sig av psykoanalysens begrepp för att komma fram till egna viktiga svar, så bestred han många av Freuds begrepp.
Psykiatern Eugen Bleuler och termen schizofreni
Enligt artikeln “Paul Eugen Bleuler and the Birth of Schizofrenia (1908)“ var det psykiatern Eugen Bleuler som först myntade termen i april 1908. Denna baserades på vissa begrepp som han hämtade från Sigmund Freud och psykoanalysen.
Vidare tog han på nytt upp begreppet demens, som redan myntats av den tyske psykiatern Emil Kraepelin. Dock insåg Bleuler att termen hänförde sig till ett av symtomen vid schizofreni.
Efter att ha granskat ämnet noga kom han till slutsatsen att vissa människor lider av en splittrad tankeprocess. Utifrån det grekiska språket använde han orden skhízō (splittrad) och phrḗn (sinne) för att bilda termen schizofreni.
Undertyper av schizofreni
När han väl myntat begreppet fortsatte Eugen Bleuler sin forskning kring schizofrenin. Och genom luta sig på Kraepelins forskning av demens drog han slutsatsen att schizofreni kan indelas i olika undertyper: paranoid, hebefren (desorganiserad) och kataton. Alla dessa undertyper hade redan blivit fastställda av Kraepelin, men Bleuler hade en del egna teorier. Kraepelins demens ingick inte alltid i den gradvisa försämringen, den inträdde inte i ett tidigt skede och undertyperna var inte avgränsade.
Av denna anledning forskade Bleuler vidare för att introducera ett nytt begrepp som stämde bättre överens med de insikter han fått. Därför har vi idag en mer passande term tack vare det arbete som denne psykiater utförde.
Den rashygieniska steriliseringen
Vi bör också påminna om begreppet rashygienisk (eugenisk) sterilisering. Detta var en process som syftade till sterilisera människor med schizofreni. Avsikten var att hindra barn från att ärva denna sjukdom.
Numera betraktas schizofreni inte som en ärftlig sjukdom. Bara för att någon i en familj lidit av schizofreni betyder inte detta att det även kommer drabba andra familjemedlemmar. Men vid Bleulers tid hade man inte gjort många studier om schizofreni och forskningen låg fortfarande i sin linda.
Psykiatern Eugen Bleuler lade grunden för utredningen av en sjukdom som idag berör mer än 21 miljoner människor, enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Han gjorde en otrolig insats. Och även om mycket återstår att lära, så bidrog han till många värdefulla genombrott.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- del Río Diéguez, M. (2006). Creación artística y enfermedad mental. Universidad Complutense de Madrid, Facultad de Bellas Artes.
- Garrabé, Jean. (2009). La psiquiatría de la persona. Salud mental, 32(5), 359-363. Recuperado en 21 de octubre de 2019, de http://www.scielo.org.mx/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0185-33252009000500001&lng=es&tlng=es.
