Reptilhjärnan och maktberoende – vad är kopplingen?

Reptilhjärnan och maktberoende går hand i hand. De är personligheter som styrs av känslor som är primitiva, är väldigt aggressiva och saknar empati. Det enda som existerar är njutningen av dominans och att ta hand om sig själva. I deras sinnen existerar inte självkontroll, och än mindre oro över någon annan.

Det var Paul D. MacLean som 1952 presenterade teorin om reptilhjärnans evolution för att förklara emotionella processer och deras förändring under vår evolution som art. Enligt den berömda psykiatrikern och neuroforskaren har dagens människor fortsatt att bibehålla tre grundläggande strukturer: reptilhjärnan, det limbiska systemet och neocortex – en hjärna som är ny, komplex och ansvarig för högre funktioner.

Om det är sant att neurologer håller med om detta koncept, som anspelar på vår hjärnas biologiska evolution, är det inte mindre sant att de verkar skeptiskt till idén om en “fragmenterad” hjärna och brist på harmoni. De tror att försvar av denna sista konceptualisering skulle vara som att försvara en radikal, nästan besatt distinktion mellan de högra och vänstra hjärnhalvorna, vilket har varit en trend på senare år.

Vi bör se på den mänskliga hjärnan som en helhet, annars har vi fel. Den är nämligen inte ett pussel, utan ett organ med vissa specialiserade områden som är sammankopplade med andra för att utföra vissa funktioner som en helhet. Likt en effektiv maskin som alltid är perfekt. Men ibland kan aktiveringen av en del belysas, speciellt när vi talar om känslor.

Personer vars beteende är beroende av deras instinkter – vilket lämnar emotionell balans och kontroll av det limbiska systemet samt neocortex bakom sig – agerar under åsikten från en väldigt konkret och exklusiv del av hjärnan: reptilhjärnan.

Reptilhjärnan och våra irrationella beslut

Vi har redan diskuterat det faktum att det finns en väldigt konkret personlighetstyp som leds exklusivt av reptilhjärnan. Detta är personer som är beroende av territorialitet, kontroll, dominans eller till och med aggression. Betyder det att alla andra har detta djupa, medfödda och atavistiska område av hjärnan?

Absolut, och experter inom neuromarknadsföring har stor kunskap om detta. Reptilhjärnan, denna gamla och mörka följeslagare, kontrollerar även många av våra grundläggande funktioner, såsom våra instinkter. Uppgifter såsom andning eller att känna hunger och törst ligger faktiskt under dess kontroll. Det gör även de mer primitiva känslorna kopplade till sex, makt och till och med våld i syfte att överleva.

Reklamindustrin vet att människor nästan alltid styrs av reptilhjärnan när de väljer en eller annan produkt.

Rökaren kommer till exempel fortsätta köpa tobak med vetskapen att han kan dö, endast i syfte att stilla sitt beroende. I dessa fall har neocortex – den logiska delen av hjärnan – ingen talan eller röst. Detta är så pass sant att experter inom neuromarknadsföring vet att förmågan att ta beslut i dessa fall inte når 20%.

Maktberoende och låg emotionell kontroll

Att jämföra en despot som kontrolleras av personligheten hos en 3-åring kan ibland vara en ganska pricksäker metafor. Detta av en väldigt enkel anledning: personens brist på självkontroll när det kommer till att hantera sina känslor. David MacClelland – en välkänd motivationspsykolog och berömd för sin teori om behov – förklarar att människor i grund och botten karaktäriseras av tre mål: relationer, prestationer och makt.

Det finns ett behov hos oss alla som sticker ut. Vissa värderar relationer mer, andra vill nå specifika mål och ytterligare andra har bara en besatthet: att utöva makt där de kan.

Dessa kommer vara de grundläggande karaktärsdragen hos personer som är associerade med denna typ av personlighet

• De är energiska och i samklang med utsidan. De etablerar nya sociala relationer samtidigt som de verkar ha stor vänlighet, närhet och överdriven öppenhet.
• Denna öppenhet döljer i själva verket ett kamouflerat intresse: att känna för att kontrollera, att känna för att utpressa samt att skapa allianser för att få mer makt.
• De är individer som alltid är på defensiven. Åtminstone kommer de känna sig sårade eller svikna, och i dessa fall tvekar de inte att agera aggressivt.
• De tenderar att ha väldigt lätt för att tappa humöret. Reptilhjärnan saknar nämligen filter och kontrollmekanismer för att hantera ilska, vrede, irritation och till och med rädsla.
• De är inkapabla att vara mottagliga eller empatiska för andra människors behov. Denna djupa och intima struktur i hjärnan saknar nämligen emotionellt sammanhang, jämvikt och den styrka som skiljer mellan instinkt och resonlighet.

Även om vi kanske känner någon som passar in på denna profil, måste vi ha en sak klar för oss: reptilhjärnan vägleder utan tvekan många av våra reaktioner och val. Vi bör dock inte låta den ta kontroll över alla våra beteenden.

Teorin om “reptilhjärnan” är vital för att förstå känslornas värld. Men framförallt för att bli medveten om det ultimata behovet att investera tid och ansträngning i ordentlig känslomässig utveckling. Precis som att vi tränar vår kropp och försöker utveckla vårt intellekt varje dag, bör vi bli bättre på att hantera dessa drifter, de primitiva känslor som styr en stor del av våra liv, även om det kan vara svårt att tro.