Så fungerar hjärnans skuldområde

Varför känner vissa människor skuld och andra inte? Det finns ett område i hjärnan som aktiveras då du känner skuld. Läs vidare för att lära dig mer om hur hjärnans skuldområde fungerar!

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Hjärnans skuldområde är relaterat till skuld- och skamkänslor på ett mycket nära sammankopplat sätt. Det har dock bevisats att dessa områden inte aktiveras hos vissa människor. Inte överraskande är detta fallet med narcissister och de som inte finner några problem med att ljuga för, samt angripa, andra.

Hjärnans skuldområde verkar inte fungera på samma sätt hos alla. Även fast de flesta människor har förmågan att känna en påverkansbar skuld, är detta ett område av hjärnan som knappt ens aktiveras hos andra. Detta kan till exempel gälla hos narcissister eller genuint våldsamma individer.

Först och främst måste vi förstå skuldens mycket intressanta egenskaper. Det är en viktig känsla. Trots det faktum att vi associerar skuld med något negativt (Fischer, Shaver och Carnochan, 1990), är det i själva verket så att denna känsla hjälper oss att kontrollera vårt sociala beteende.

Skuldbördan uppmuntrar oss att uppträda som vi borde. På så sätt kan vi lära oss hur vi undviker att drabbas av skuld och kan komma ihåg detta under hela vårt liv. Det är dock inte en garanti för att vi helt ska undvika uppleva uppleva vissa omfattande misslyckanden, eftersom skuld är en av de svåraste känslorna att hantera.

Sigmund Freud sa att människor tillgriper sofistikerade försvarsmekanismer för att skydda sig från skuld. Detta beror på att de negativa tankarna om vad vi gjort eller inte gjort är komplicerade att hantera. Men vi känner ändå smärta, vilket innebär att vi har ett samvete. Detta är dock en känsla som vissa människor varken kan erkänna eller acceptera. De väljer att förneka verkligheten hellre än att acceptera eget felande; högmod i ett nötskal.

Var ligger hjärnans skuldområde?

2019 bevittnade vi ett nytt massmord: attacken mot de två moskéerna i Christchurch, Nya Zeeland. Mannen som var ansvarig för det lade upp attacken på sociala medier. Han sökte inte bara det största antalet offer, utan, som han förklarade i sitt manifest, så var det en strävan efter att fortsätta sitt arbete och dessutom inspirera andra.

Något som verkligen märks hos den här mannen är hans absoluta kyla. Som i ett videospel sköt denna person alla som kom in på hans väg utan ett uns av skuld. Brutaliteten, bristen på samvete och inte ens ett spår av skuldkänslor för vad de gjort är mer än uppenbart bland dessa individer. Vad är det som pågår i denna typ av individ? Finns det områden i hjärnan som kan förklara detta beteende?

Orbitala cortex

Monash University genomförde en studie med videospel med våldsamt innehåll. Pascal Molenberghs, ansvarig för studien, ville undersöka vilket område i hjärnan som är relaterat till skuld. Med hjälp av en magnetröntgen ville han se vad som hände hos försökspersonerna när de spelade ett videospel där de dödade många människor.

Hjärnskanningen visade brist på neuronaktivitet i orbitala cortex. Detta stämde perfekt med tidigare arbete utfört av Gerhard Roth. Denna författare studerade hjärnorna hos mördare, våldtäktsmän och andra brottslingar i ett fängelse för att undersöka vad som hände i deras hjärnor.

Resultaten var tydliga. Faktum är att Roth proklamerade att detta var hjärnans skuldregion. Fångarna visade knappt någon aktivitet alls i orbitala cortex. De som lider av skuld visar emellertid aktivitet i detta område. Ibland kan denna brist på aktivitet bero på närvaron av en tumör. I de flesta fall är det inte klart varför detta händer. Vad som heller inte står klart är kausaliteten bakom.

Vissa psykologer tror att en kontinuerlig exponering för våld ibland påverkar detta hjärnområde. Detta kan förklara beteendet hos mördaren på Nya Zeeland, som hävdade att hans våld delvis berodde på hans passion för videospel.

Att känna skuld gör oss mänskliga

Skuld är relaterad till skam. Även om båda dessa känslor får oss att känna oss obekväma, motiverar de oss också att bli bättre för att mildra obehaget.

Egentligen är allt detta positivt. Detta är kärnan som gör oss till mänskliga och sociala varelser som vill förbättra livet för andra och för oss själva. Dock är denna psykobiologiska aspekt inte till samma grad närvarande hos psykopater, narcissister eller människor som kan skada andra utan att känna någon ånger.

Dessa människor väljer att inte reflektera över sina felaktigheter eller känna empati för de människor de har skadat. Naturligtvis är detta något skrämmande, men vi är till sist tvungna att acceptera verkligheten. Tyvärr finns det många människor som Brenton Tarrant, angriparen i Christchurch. Det finns tyvärr hela ideologier och världsrörelser som förespråkar ett avhumaniserande av den uppfattade fienden, och andelen individer som väljer att ge upp kritiskt tänkande för att ansluta till dem kan räknas i många miljoner. Men att förstå är att föredra framför att kliniskt fördöma.

Det mörka sinnet som Gerhard Roth talade om är något som verkligen existerar. Hjärnans skuldområde fungerar inte på samma sätt hos oss alla. I slutändan har vi ingen annan att skylla på än oss själva för den vi valt att vara.