Skuggarketypen – den mörka sidan av ditt psyke

Vi har alla en mörk sida av vår personlighet, som har representerats av skuggarketypen i jungiansk teori. Låt oss se vad den består av.

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 03 juli, 2023

Enligt Carl Jungs analytiska psykologi representerar skuggarketypen den mörka sidan av ditt psyke och din personlighet. Det är en tumultartad undervärld i psyket, där du förvarar de mest primitiva delarna av dig själv.

Själviskheten, de undertryckta instinkterna och det “okategoriserade” jag som ditt medvetna sinne stöter bort. Detta är delen som är begravd i de djupaste skrymslena av ditt väsen.

Du har förmodligen hört om detta koncept tidigare. Idén om skuggarketypen är en känd sådan, och psykologer använder den än idag för att tala om konfrontation. Den refererar till känslan av intern konflikt som du ibland upplever när du är frustrerad, rädd, osäker eller arg.

Men glöm inte att idén som Jung bildade i sitt arbete med arketyper redan var historiskt och kulturellt närvarande i vårt samhälle. Konceptet med en skugga eller mörk sida är en vanlig dualitet.

Den inspirerade till och med Robert Louis Stevenson till att skriva sin klassiska roman Dr. Jekyll och Mr. Hyde. Stevenson skrev givetvis romanen innan Jung utvecklade sin teori om skuggarketypen.

Allt som din utbildning och de moraliska normerna i samhället kallar för “dåligt” utgör en del av den mörka sidan av ditt psyke. Men det är inte bra att se denna interna dynamik som klandervärd eller farlig. Denna typ av tänkande leder till att man får sin egen “Hyde” inom sig, som försöker komma ut.

Jung själv förklarade att det finns olika typer av skuggor. Han sade att ett sätt att uppnå välmående, läkning och personlig frihet är att konfrontera dem och vara medveten om dem.

Skuggarketypen – den mörka sidan av människor

Skuggarketypen är nära kopplad till Freuds koncept om det undermedvetna. Men den har en unik aspekt som avsevärt skiljer den från denna idé. Dessa unika aspekter berikar även Jungs koncept.

Glöm inte att den intellektuella romansen mellan Freud och Jung till slut svalnade avsevärt. Så pass att Jung kallade psykoanalysens fader för “en tragisk figur, en stor man… men jag kan inte hålla med om hans terapeutiska metoder”.

Jung utvecklade sin egen metod – analytisk psykologi. Han avfärdade soffan och det asymmetriska förhållandet mellan terapeut och patient. Jung föredrog terapi baserat på konversation. Han ansåg att terapi borde fördjupa sig i psykets och det undermedvetnas struktur, där arketyperna finns.

Av alla dessa arketyper var den med högst terapeutiskt värde otvivelaktigt skuggarketypen. Låt oss lära oss om karaktärsdragen hos denna arketyp…

Skuggan: en känd men undertryckt närvaro

• “Skuggan” var en term som Jung lånade från Friedrich Nietzsche.
• Denna idé representerar den dolda personlighet som varje människa har. Från utsidan verkar de flesta av oss vara goda och vänliga personer (vilket även är vad vi tror om oss själva). Men det finns delar av oss som är undertryckta. Dessa är ärvda instinkter som våld, ilska och hat.
• Skuggarketypen existerar inte bara hos individer. Grupper av människor (sekter, religiösa grupperingar, politiska partier) kan också ha en skuggarketyp. Dessa grupper kan närsomhelst visa sin mörka sida för att rättfärdiga våld mot mänskligheten.
• Ju mer vi undertrycker skuggan, desto mer destruktiv, lömsk och farlig blir den. Enligt Jung kan den då “projicera” sig själv och dyka upp i form av neuros eller psykos.
• Vidare identifierade Jung två typologier inom skuggarketypen. Den första är den personliga skuggan. Detta är den vi alla har, med våra små frustrationer, rädslor, själviskhet och generell negativitet. Den andra är den opersonliga skuggan. Den innehåller den mest arketypiska essensen av ondska och kommer med folkmord, hänsynslöst dödande etc.

Hur kan jag konfrontera min skugga?

Du kanske tycker att teorin om skuggarketypen är intressant. Den har sin charm, i sin metaforiska essens, och en viss mystik. I denna figur ser vi reflektionen av vad som normalt sett är tabu. Den representerar ondska och den lömska sidan av människans personlighet som alltid väcker vår nyfikenhet. Men finns det något hos denna teori som vi kan använda i vårt dagliga liv?

Svaret är “ja”. Jung påminner oss om detta i sitt skriftliga verk, i böcker som The Archetypes and the Collective Unconscious. Han säger att vår uppgift i livet är att acceptera oss själva helt och integrera vår “skugga” i våra personligheter. På så sätt kan vi bli medvetna om och jobba med den öga mot öga.

Att ignorera den och låta den stanna i det undermedvetna kan beröva oss på balans och chansen att vara lyckliga. Glöm inte vilka typer av saker som utgör det koncept vi kallar “skugga”. Där finns våra rädslor, vårt tidigare trauma och besvikelser som förgiftar oss, såväl som drömmarna som aldrig blir förverkligade på grund av vår obeslutsamhet.

Om vi gömmer alla dessa inre demoner så blir de vilda. Om vi tystar dem så kommer de börja kontrollera oss. De kommer projicera en bild av oss själva som vi inte gillar eller håller med om.

Som en konsekvens kan vi glömma att vår personliga tillväxt och vårt psykologiska välmående alltid beror på vår förmåga att ta fram dessa skuggor i ljuset. När vi gör denna modiga ansträngning så kommer det försiktiga men värdefulla arbetet med att läka börja. Endast då kommer vi kunna fina frid och välmående.