Skuggarketypen – den mörka sidan av ditt psyke

23 februari, 2019

Enligt Carl Jungs analytiska psykologi representerar skuggarketypen den mörka sidan av ditt psyke och personlighet. Det är en tumultartad undervärld i psyket, där du förvarar de mest primitiva delarna av dig själv.

Själviskheten, de undertryckta instinkterna och det ”okategoriserade” jag som ditt medvetna sinne stöter bort. Detta är delen som är begravd i de djupaste skrymslena av ditt väsen.

Du har förmodligen hört om detta koncept tidigare. Idén om skuggarketypen är en känd sådan, och psykologer använder den än idag för att tala om konfrontation. Den refererar till känslan av intern konflikt som du ibland upplever när du är frustrerad, rädd, osäker eller arg.

”Man blir inte bara upplyst av att föreställa sig figurerar av ljus, utan genom att göra mörkret medvetet.”

Carl Jung

Men glöm inte att idén som Jung bildade i sitt arbete med arketyper redan var historiskt och kulturellt närvarande i vårt samhälle. Konceptet med en skugga eller mörk sida är en vanlig dualitet. Den inspirerade till och med Robert Louis Stevenson till att skriva sin klassiska novell Dr. Jekyll och Mr. Hyde. Stevenson skrev givetvis novellen innan Jung utvecklade sin teori om skuggarketypen.

Allt som din utbildning och de moraliska normerna i samhället kallar för ”dåligt” utgör en del av den mörka sidan av ditt psyke. Men det är inte bra att se denna interna dynamik som klandervärd eller farlig. Denna typ av tänkande leder till att man får sin egen ”Hyde” inom sig, som försöker komma ut.

Jung själv förklarade att det finns olika typer av skuggor. Han sade att ett sätt att uppnå välmående, läkning och personlig frihet är att konfrontera dem och vara medveten om dem.

Persons skugga

Skuggarketypen – den mörka sidan av människor

Skuggarketypen är nära kopplad till Freuds koncept om det undermedvetna. Men den har en unik aspekt som avsevärt skiljer den från denna idé. Dessa unika aspekter berikar även Jungs koncept. Glöm inte att den intellektuella romansen mellan Freud och Jung till slut svalnade avsevärt. Så pass att Jung kallade psykoanalysens fader för en ”tragisk figur, en stor man… men jag kan inte hålla med om hans terapeutiska metoder.”

Jung utvecklade sin egen metod – analytisk psykologi. Han avfärdade soffan och det asymmetriska förhållandet mellan terapeut och patient. Jung föredrog terapi baserat på konversation. Han trodde att terapi borde fördjupa sig i psykets och det undermedvetnas struktur, där arketyperna finns.

Av alla dessa arketyper var den mest högst terapeutiskt värde otvivelaktigt skuggarketypen. Låt oss lära oss om karaktärsdragen hos denna arketyp…

Skuggan: en känd men undertryckt närvaro

  • ”Skuggan” var en term som Jung lånade från Friedrich Nietzsche.
  • Denna idé representerar den dolda personlighet som varje människa har. Från utsidan verkar de flesta av oss vara goda och vänliga personer (vilket även är vad vi tror om oss själva). Men det finns delar av oss som är undertryckta. Dessa är ärvda instinkter som våld, ilska och hat.
  • Skuggarketypen existerar inte bara hos individer. Grupper av människor (sekter, religiösa grupper, politiska partier) kan också ha en skuggarketyp. Dessa grupper kan närsomhelst visa sin mörka sida för att rättfärdiga våld mot mänskligheten.
  • Ju mer vi undertrycker skuggan, desto mer destruktiv, lömsk och farlig blir den. Enligt Jung kan den då ”projicera” sig själv och dyka upp i form av neuros eller psykos.
  • På samma sätt identifierade Jung två typologier inom skuggarketypen. Den första är den personliga skuggan. Detta är den vi alla har, med våra små frustrationer, rädslor, själviskhet och generell negativitet. Den andra är den opersonliga skuggan. den innehåller den mest arketypiska essensen av ondska och kommer med folkmord, hänsynslöst dödande, etc.

”Dessvärre råder det inga tvivel om det faktum att människan, som helhet, är mindre god än vad han tror och vill vara. Ala bär med sig en skugga, och ju mindre förkroppsligad i individens medvetna liv, desto svartare och tjockare är de. Om en underlägsenhet är medveten har man alltid chansen att korrigera den. Vidare är den i konstant kontakt med andra intressen, så att den stadigt utsätts för modifikationer. Men om den undertrycks och isoleras från medvetandet, blir den aldrig korrigerad. Vidare finns risken att den hoppar fram i en stund av omedvetenhet. Den bildar ett omedvetet krux som blockerar de senaste försöken.”

-Carl Jung-

Carl Gustav Jung

Hur kan jag konfrontera min skugga?

Du kanske tycker att teorin om skuggarketypen är intressant. Den har sin charm, i sin metaforiska essens, och en viss mystik. I denna figur ser vi reflektionen av vad som normalt sett är tabu. Den representerar ondska och den lömska sidan av människans personlighet som alltid väcker vår nyfikenhet.

Men finns det något om denna teori som vi kan använda i vårt dagliga liv?

Svart är ”ja”. Jung påminner oss om detta i sitt skriftliga verk, i böcker som Archetypes and the Collective Consciousness. Han säger att vår uppgift i livet är att acceptera oss själva helt och integrera vår ”skugga” i våra personligheter. På så sätt kan vi bli medvetna om och jobba med den öga mot öga.

Att ignorera den och låta den stanna i det undermedvetna kan beröva oss på balans och chansen att vara lyckliga. Glöm inte vilka typer av saker som utgör det koncept vi kallar ”skugga”. Där finns våra rädslor, vårt tidigare trauma och besvikelser som förgiftar oss, såväl som drömmarna som aldrig blir sanna på grund av vår obeslutsamhet.

Om vi gömmer alla dessa inre demoner så blir de vilda. Om vi tystar dem så kommer de börja kontrollera oss. De kommer projicera en bild av oss själva som vi inte gillar eller håller med om.

Som en konsekvens kan vi glömma att vår personliga tillväxt och vårt psykologiska välmående alltid beror på vår förmåga att ta fram dessa skuggor i ljuset. När vi gör denna modiga ansträngning så kommer det försiktiga men värdefulla arbetet med att läka börja.

Endast då kommer vi kunna fina frid och välmående.

  • LaLlave, J. A., & Gutheil, T. G. (2012). Expert witness and Jungian archetypes. International Journal of Law and Psychiatry. https://doi.org/10.1016/j.ijlp.2012.09.012
  • Daniels, M., & Rilke, R. M. (2000). The Shadow in Transpersonal Psychology. Transpersonal Psychology Review.