Skillnader mellan social psykologi och sociologi
Social psykologi och sociologi. Vet du vad som skiljer dem åt? Vid första anblick kan de tyckas vara samma sak, men så är inte fallet. Det stämmer dock att de har vissa gemensamma element, och att en av dem delvis existerar på grund av den andra.
I början fanns det bara sociologi och psykologi. Ett område av psykologin började sedan att inkludera sociala processer och grupprocesser, och det är så den sociala psykologin uppstod. Det är anledningen till att namnen är så lika: social psykologi uppstod när man blandade psykologi med sociologi.
Sociologin började också inkludera de individuella processer som psykologin fokuserar på. Det blev intressant för sociologerna att studera interaktionen mellan människan och dess omgivning.
Detta innebar att de rörde sig bort från den tidigare makro-sociologiska strukturen. Du kommer därför märka att det ena fältet har haft en stor påverkan på utvecklingen av det andra och vice versa. De har därmed utvecklats tillsammans.
Både dessa kunskapsfält har nu blivit mer specialiserade, vilket har lett till att det nu finns större skillnader mellan dessa ämnen än förr.
Sociologerna har fokuserat mer på makro-variabler, som social struktur (Bourdieu 1984) och migration (Castles, 2002). Den sociala psykologin har dock inriktat sig mer på variabler som gruppidentitet (Tajfel och Turner, 2005) och influens (Cialdini, 2001).
En sorts hatkärlek
Det är också viktigt att påpeka att båda dessa vetenskaper studerar samma sak: det mänskliga beteendet. Men socialpsykologin är mer som en gren av psykologin som studerar hur vår dagliga miljö direkt eller indirekt påverkar våra handlingar och vårt beteende (Allport, 1985).
Sociologin är en vetenskap som systematiskt studerar samhället och de grupper som samhället utgörs av (Furfey, 1953). Man hade kunnat säga att de båda studerar relationerna mellan olika personer, men att de ser saker från olika perspektiv.
De kan därför berika varandra samtidigt som de växer ifrån varandra. En av de stora skillnaderna mellan dem är att psykologin studerar effekten av sociala aspekter på själva individen, medan sociologin fokuserar på de kollektiva fenomenen. Med andra ord studerar den sociala psykologin det mänskliga beteendet på en individuell nivå och sociologin det mänskliga beteendet på gruppnivå.
Social psykologi
Det främsta målet med social psykologi är att analysera interaktionen mellan individer och samhället (Moscovici och Markova, 2006). Dessa interaktionsprocesser uppstår på olika nivåer som forskarna vanligtvis delar upp i intrapersonella, interpersonella, intragruppbaserade och intergruppbaserade processer.
De är i grund och botten processer med människor och processer med grupper. När det gäller de interpersonella processerna (skillnader mellan personer), studerar de informationsprocesser och hur människor använder denna information inom sina grupper. Och i fallet med intergrupp-processer (skillnader mellan grupper) fokuserar man på att studera de roller som grupper spelar vid byggandet av individuella identiteter.
Social psykologi har alltid sociala fenomen i åtanke, men har dem inte som främsta fokus. Det analyserar istället hur dessa sociala fenomen påverkar individer. Social psykologi försöker förstå hur de flesta individer påverkas av sociala faktorer, och inkluderar inte skillnader mellan olika personers personlighet.
Sociologi
Sociologin studerar hur de organisationer som skapar våra sociala strukturer skapas, bibehålls och förändras. Den studerar dessutom den effekt som olika typer av sociala strukturer har på gruppbeteende och individer, samt de förändringar som dessa strukturer går igenom som ett resultat av den sociala interaktionen.
Richard Osborne (1994) menar exempelvis att “sociologi handlar om att förklara något som verkar uppenbart (hur vårt samhälle fungerar) för personer som tror att det är enkelt och inte förstår hur komplicerat det verkligen är”. De saker vi gör i våra dagliga liv har exempelvis ibland förklaringar som man aldrig har tänkt på.
Framstående forskare inom social psykologi och sociologi
Det finns många viktiga forskare inom både social psykologi och sociologi, men det finns vissa som verkligen står ut. Då vi inte kan ta upp alla de fantastiska forskare som finns så kommer vi här att ta upp några av de teorier och metoder som de mest välkända experterna i dessa båda fält har tagit fram. Detta kommer också hjälpa dig att bättre förstå skillnaderna mellan dessa två vetenskaper:
- Pierre Bordieu (1984) är exempelvis känd för att ha tagit fram konceptet habitus. Detta är ett antal ramverk som vi alla använder för att betrakta och handla i världen. Detta innebär att vår habitus har en stor påverkan på våra tankar, uppfattningar och handlingar.
I den här teorin är habitus fundamentalt för att förklara sociala klasser. Så du utgör en del av en social klass beroende på vilka egenskaper som den där klassen har. Och det innebär att du utför vissa handlingar som gör att du hamnar inom en viss social klass.
- Henri Tajfel och John Turner (2005) utvecklade teorin med social identitet. Enligt denna teori finns det en kategoriseringsprocess som gör att vi identifierar oss med grupper och regler som reglerar vårt beteende. Så ju mer du identifierar dig med en grupp desto mer villig kommer du vara att följa den där gruppens regler. Du kan även komma att göra vissa uppoffringar för att fortsätta tillhöra gruppen.
Bourdieu säger att de ramverk som man använder för att se världen kommer avgöra ens beteende, men Tajfel anser att ens beteende kommer avgöras av gruppen och dess relaterade beteenden. Med andra ord studerar de båda samma sak, men från olika perspektiv.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Allport, G. W. (1985).The historical background of social psychology. In G. Lindzey & E. Aronson (Eds.). The handbook of social psychology. McGraw Hill.
- Bourdieu, P. (1998). Distinción: Una crítica social del juicio. Taurus.
- Castles, S. (2003). Globalización y transnacionalismo: implicaciones para la incorporación de inmigrantes y para la ciudadanía. Revista de Occidente, (268), 22-44. Disponible en: https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=669345
- Cialdini, R. B. (2001). Influence: Science and practice. Allyn & Bacon.
- Furfey, P. H. (1953). The scope and method of sociology: A metasociological treatise. Harper.
- Marín, A. (2006). Sociología: Una invitación al estudio de la realidad social. Ediciones Universidad de Navarra, S.A.
- Moscovici, S. & Markova, I. (2006). The making of modern social psychology. Polity Press.
- Osborne, R., Loon, B., Fernández Aúz, T. y Eguibar Barrena, B. (2005). Sociología para todos. Paidós Ibérica.
- Sebastián, M., Martínez, J. y Scandroglio, B. (2008). La Teoría de la Identidad Social: una síntesis crítica de sus fundamentos, evidencias y controversias. Psicothema, 20(1), 80-89. Disponible en: https://www.redalyc.org/articulo.oa?id=72720112
- Tajfel, H. y Turner, J. C. (2005). An integrative theory of intergroup contact. In Austin, W. G. y Worchel, S. (eds.) The Social Psychology of Intergroup Relations ( pp. 34-47). Nelson-Hall.
- Tezanos, J. (2006). La explicación sociológica: Una introducción a la sociología. Universidad Nacional de Educación a Distancia.
- Varela, S. (2009). Habitus: Una reflexión fotográfica de lo corporal en Pierre Bourdieu. Iberoforum. Revista de Ciencias Sociales de la Universidad Iberoamericana, 4(7), 94-107. Disponible en: https://www.redalyc.org/articulo.oa?id=211014858005