Sköldkörtelsjukdomar och depression
Även om de är separata tillstånd så har vi känt till kopplingen mellan sköldkörtelsjukdomar och depression under lång tid. Det är vanligt att sköldkörtelpatienter känner sig trötta, modfällda eller apatiska. Det kan gå så långt att de känner sig deprimerade på grund av denna vanliga hormonobalans.
För åratal sedan underrättade en artikel i Psychology Today något för sina läsare som fick dem att reflektera. Dr. Amir A. Afkhami – psykiatriprofessor vid George Washington University – påpekade att ett enkelt sköldkörtelproblem kan vara boven bakom många mentala problem.
Läkare förbiser ibland det faktum att rotorsaken till vissa mentala problem kan vara ett fel i sköldkörteln.
Sköldkörteln är liten, fjärilsformad och väger lite över 30 gram. Det är intressant att detta pyttelilla organ har så pass stor påverkan på vår ämnesomsättning, vår inre balans och vårt välmående. Alla förändringar kan orsaka tydliga fysiska symptom och sköldkörtelsjukdomar. Vidare vet vi att det finns patienter med psykiska tillstånd som är kopplade till hypotyreos.
Allt detta indikerar att det är viktigt att utesluta möjliga sköldkörtelproblem när man försöker behandla psykiatriska sjukdomar. Dr. Afkhami säger faktiskt att allvarliga konsekvenser kan uppstå om vi inte gör det. Ett ej upptäckt sköldkörtelproblem kan innebära att patienten genomgår onödig behandling och terapi innan den sanna boven upptäcks.
Sköldkörtelsjukdomar: ett väldigt vanligt problem
Enligt en studie från 2010 om prevalensen av sköldkörtelproblem i USA hade nästan 10% av befolkningen ett oupptäckt sköldkörtelproblem. Incidensen var högre hos kvinnor än män. Bland de drabbade hade många även en depressiv sjukdom.
Med andra ord finns det många patienter som inte får rätt behandling för sköldkörtelsjukdomar. Hur konstigt det än må verka så genomgår de behandling för depression utan att se några förändringar eller någon förbättring. Allt detta eftersom deras läkare inte diagnostiserar problemet korrekt. Det är värt att nämna att intensiv ångest också är vanligt. Den diagnostiska etiketten hos sammanflödet av dessa två drag kallas subklinisk hypotyreos.
Intressant nog har vi känt till denna kliniska verklighet sedan 1825. På den tiden beskrev läkare det som en “nervös påverkan” som orsakas av en sköldkörtelsjukdom. Detta är ett intressant faktum att komma ihåg, speciellt med tanke på en annan bit information från Journal of Thyroid Research. Den säger att 40% av personerna med underaktiv sköldkörtel eller hypotyreos löper risk för depression.
Låt oss ta en titt på några av symptomen som patienter med subklinisk hypotyreos tenderar att uppvisa:
- Torr hud
- Håravfall
- Trötthet och en känsla av tyngd
- Minnes- och koncentrationsproblem
- Diarré
- Viktuppgång
- En känsla av kyla även om det är varmt
- Ökning av det onda kolesterolet (LDL)
- En känsla av modfälldhet
- Svårigheter att slutföra lätta uppgifter
- Frekvent irritation och dåligt humör
- Hjälplöshet och negativa eller fatalistiska tankar
- Fertilitetsproblem
Subklinisk hypotyreos är framförallt vanligt hos kvinnor. Det tenderar att förekomma mer frekvent i samband med klimakteriet.
Vad är behandlingen för subklinisk hypotyreos?
Vi känner redan till kopplingen mellan sköldkörtelsjukdomar och depression samt humör. Vi vet att depression är ett vanligt symptom hos patienter med subklinisk hypotyreos (tillsammans med ovan nämnda symptom). Frågan du kanske har nu är huruvida det finns en behandling för dessa tecken.
Svaret är ja, det finns behandlingar och de tenderar att vara framgångsrika. En studie från University of Anhui i Kina visar att efter sex månader av behandling med levotyroxin (syntetiskt sköldkörtelhormon) visar patienter tydliga tecken på bättring.
- Deras kognitiva processer förbättras. De kan återigen koncentrera sig på uppgifter. Deras minne förbättras, de känner sig motiverade att bli organiserade och sätter mål.
- Det är även viktigt att inse att en patient som lider av subklinisk hypotyreos med associerad depression inte kommer se någon förbättring med antidepressiva medel.
Specialister varnar inte bara för att antidepressiva medel inte är användbara i dessa fall, utan även att de kan ha negativa bieffekter. De kan orsaka sömnlöshet, viktuppgång och påverka patientens emotionella tillstånd negativt. Som vi sade i början bör alla läkare kolla efter hormonobalanser när de träffar en patient med depression.
Om läkaren inte har hormonobalanser i åtanke kan patienten få fel behandling. Den kliniska behandlingsplanen kan till och med förvärra saken. Vi kan avsluta med att säga att levotyroxin fungerar, och efter några månader kommer förbättringen vara uppenbar på alla fronter. Patienten går ned i vikt, håret blir starkare och personen mår bättre och är mer optimistisk.
Det är viktigt att ta hand om den endokrina hälsan. Människor säger ofta “vi är vad vi tänker och känner”. Det är värt att lägga till en annan detalj – vi är även våra hormoner, och deras rätta balans garanterar vårt välmående.