Socialpsykologi: vad är det och varför är det så viktigt?
Området psykologi går att dela in i två grupper: tillämpad psykologi och grundläggande psykologi. Grundläggande psykologi studerar enkla psykologiska processer såsom uppfattningsförmåga, uppmärksamhet, minne, språk och inlärning. Å andra sidan fokuserar tillämpad psykologi på att studera andra psykologiska karaktärsdrag, som har mer att göra med problemlösning. Inom tillämpad psykologi finns det olika aspekter, och socialpsykologi är en av dessa.
Socialpsykologi kan definieras som en studie av interaktioner mellan människor, speciellt inom sociala grupper och situationer, och betonar hur sociala situationer påverkar mänskliga beteenden. Mer specifikt fokuserar socialpsykologin på vetenskapliga studier av hur människor tänker, känner och hur beteenden påverkas av den verkliga, inbillade eller underförstådda närvaron av andra människor. (Allport, 1985)
Vad undersöker socialpsykologin?
Socialpsykologin har som mål att studera sociala relationer (Moscovici och Markova, 2006). Det påstås att socialpsykologiska processer skiljer sig från individuella psykologiska processer. Socialpsykologin försöker förstå både gruppbeteenden och individuella beteenden när vi reagerar eller tänker på den sociala miljön.
Socialpsykologin tenderar att först och främst studera gruppbeteenden. Den försöker beskriva och förklara mänskliga beteenden genom att förminska dem till psykologiska variabler. På det sättet försöker socialpsykologin etablera teorier angående mänskliga beteenden som kan hjälpa oss att förutse beteendemönster innan de sker, och på så sätt kunna ingripa. Genom att veta hur vissa faktorer främjar vissa beteenden strävar den mot att ingripa och ändra dessa mönster på något sätt.
Ämnen inom socialpsykologi
De teman som socialpsykologi omfattar är vida och breda (Gergen, 1973). Genom att fokusera på några av de problem som är dess främsta fokus så kan vi utröna dess identitet. Social identitet (Taylor och Moghaddam, 1994) eller hur mycket människor identifierar sig och delar karaktärsdrag inom grupper, är en faktor som socialpsykologin frekvent undersöker. Social identitet avgör ofta hur människor kommer att bete sig. När en person till exempel kraftigt identifierar sig med en grupp så kommer personens beteende stämma överens med de normer och värderingar som den gruppen har.
Ett annat vanligt tema inom socialpsykologi är stereotyper (Amossy and Herschberg Pierrot, 2001). Stereotyper är bilden vi har av en annan grupp. Detta är vanligtvis en förenklad och generaliserad bild som försöker kategorisera alla medlemmarna i en specifik grupp.
En vanlig bild folk har av spanjorer är exempelvis att de är lata. Så fort människor som har den här bilden av spanjorer faktiskt träffar en spanjor, kommer de att tänka att personen är lat innan de faktiskt har lärt känna denne.
Socialpsykologi och fördomar
Fördomar är nära besläktade med stereotyper (Dovidio, Hewstone, Glick and Esses, 2010). Fördomar är förutfattade meningar som gör att vi snabbt bildar oss en uppfattning om en person eller situation. Det är uppfattningar som baserar sig på ofullständig information och vanligtvis är negativa.
I dagsläget så tror många att alla muslimer är våldsamma och till och med sympatiskt inställda till terrorism, vilket inte är sant. Även när de får se tydliga bevis som talar emot deras felaktiga uppfattning så insisterar många med att fortsätta tro så. Denna övertygelse påverkar deras känslor och beteende mot människor som praktiserar denna religion.
Ett annat studieområde inom socialpsykologi är värderingar (Ginges and Atran, 2014). Värderingar är fastställda riktlinjer som samhället etablerar för att de ska bli uppfyllda. Värderingar tenderar att ha en social konsensus och skillnader mellan kulturer. De är så viktiga att de för vissa människor blir heliga. Oavsett hur irrationella vissa av värderingarna är så kommer människorna försvara dem så gott de kan och till och med göra stora uppoffringar för dem.
Socialpsykologin studerar många olika ämnen så därför kommer vi inte kunna berätta om dem alla. Några som vi inte har diskuterat är aggression och våld, socialisering, grupparbete, ledarskap, sociala rörelser, lydnad, konformism samt interpersonella och gruppbaserade processer.
Viktiga personer inom socialpsykologi
Inom fältet socialpsykologi har det funnits människor som har lämnat ett stort avtryck. Här är några av dem:
- Floyd Allport: Mest känd för att vara grundaren av socialpsykologin som en vetenskapsgren.
- Muzafer Sherif: Känd för att leda “Tjuvgrottan”– experimentet där en grupp av scouter delades upp i två grupper för att undersöka fördomar inom sociala grupper. Experimentet skapade The Realistic Group Conflict Theory, som översatt blir “den realistiska teorin om gruppkonflikt”.
- Solomon Asch: Hängav sitt liv åt att studera sociala influenser. Hans studier om anpassning är hans mest kända verk. Han använde streck med olika längder för att se om deltagarna skulle svara fel. De svarade faktiskt fel och detta inte för att de trodde att svaren de gav var de rätta, utan för att de ville samtycka med de svaren som andra människor gav.
- Kurt Lewin: Känd som grundaren av modern social psykologi. Han bidrog till gestaltpsykologi, studerade konceptet social distans och formade fältteorin. Det sistnämnda visar att det är omöjligt att identifiera människors sanna beteende om de inte är i sin egen miljö.
- Ignacio Martín-Baró: Förutom att vara en psykolog så var han en jesuitpräst. Han föreslog att psykologi bör vara sammankopplat med de sociala och historiska förhållandena i området där det utvecklas. Det bör också vara kopplat till de mål som människorna som bor där har. Han är skaparen av Social Psychology of Liberation.
Andra viktiga personer
- Stanley Milgram: Har lett experiment med tveksam etik. Det mest välkända experimentet handlade om att lyda auktoriteter. Under detta experiment gav en av deltagarna elchocker till en annan deltagare med närvaron av en auktoritär person. Han är också ansvarig för experimentet vid namn the Experiment of the Small World (Experimentet av en liten värld), som också är känt som The Six Degrees of Separation (De sex nivåerna av separation).
- Serge Moskovici: Studerade sociala representationer. Detta är sättet som kunskap omformuleras när grupper tar hand om den och på så sätt förvränger den från sin ursprungliga form. Serge är också känd för sina studier om påverkan av minoriteter.
- Philip Zimbardo: Mest känd för att ha lett experimentet på fängelset i Stanford. Under detta experiment tog han några studenter och delade upp dem i två grupper. En grupp som fängelsevakter och den andra som fångar. Han skickade sedan ner dem i ett påhittat fängelse i källaren på universitetet. Slutsatsen blev att det var situationen som orsakade deltagarnas beteenden och inte deras egna personligheter.
- Albert Bandura: Visade att våldet i media uppmanade till ett aggressivt beteende hos dem som tittade på det. Han ledde ett experiment där en modell visade på aggressivt beteende mot en docka. Detta imiterades sedan av barn. Det här är känt som Bobo Doll-experimentet. Bandura är även skaparen av Teorin om Upplevd Självförmåga.
Sammanfattning
Som vi nu har sett så fokuserar socialpsykologin på vårt sociala beteende. Detta är något som de flesta inte är medvetna om och en upptäckt som verkligen förvånar de som väljer att läsa psykologi. Detta då vi ofta underskattar hur mycket andra människor påverkar oss, om det så är indirekt eller direkt. Vi gillar att se oss själva som helt självständiga och oberoende, att vi kan agera och känna precis som vi vill, utan att vår omgivning påverkar oss särskilt mycket.
Men dessa studier inom socialpsykologin har visat oss att så inte är fallet. Därför är upptäckterna som detta område inom psykologin gör väldigt intressanta och berikande.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Allport, G. W. (1985). The historical background of social psychology. En G. Lindzey & E. Aronson (Eds.). The handbook of social psychology. New York: McGraw Hill.
- Amossy, R., Herschberg Pierrot, A. (2001). Estereotipos y clichés. Buenos Aires: Eudeba.
- Dovidio, J. F., Hewstone, M., Glick, P. y Esses, V. M. (2010) «Prejudice, stereotyping and discrimination: Theoretical and empirical overview», en Dovidio, J. F., Hewstone, M., Glick, P., y Esses, V. M. (eds.) The SAGE handbook of prejudice, stereotyping and discrimination. London: SAGE Publications Ltd.
- Gergen, K. J. (1973). Social psychology as history. Journal of Personality and Social Psychology, 26, 309-320.
- Ginges, J. y Atran, S. (2014) «Sacred values and cultural conflict», en Gelfand, M. J., Chiu, C. Y., y Hong, Y. Y. (eds.) Advances in Culture and Psychology. New York: Oxford University Press, pp. 273-301.
- Moscovici, S. & Markova, I. (2006). The making of modern social psychology. Cambridge, UK: Polity Press.
- Taylor, D., Moghaddam, F. (1994). «Social Identity Theory». Theories of Intergroup Relations: International Social Psychological Perspectives (2nd edición). Westport, CT: Praeger Publishers. pp. 80-91.
