Spegelneuroner och empati

Spegelneuroner utlöses på samma sätt när du utför en handling som när du observerar någon annan göra den. Det faktum att din hjärna har samma reaktion på varje situation förklarar inlärning genom imitation, emulering och till och med empati. Detta eftersom du upplever den andra personens handlingar som dina egna, och det hjälper dig att förstå dem.

Den första gången spegelneuroner upptäcktes var i ett experiment med djur, närmare bestämt apor. En studie identifierade dem för första gången i en typ av makaker och placerade dem i premotoriska cortex, som specialiserar sig på planering, val och utövande av rörelser.

Efter upptäckten hos apor har många olika studier genomförts på människor för att ta reda på huruvida vi har spegelneuroner och om de är relaterade till inlärning, imitation och empati.

Spegelneuroner hjälper dig att sätta dig själv i en annan persons skor

Människor kan känna igen andra personers gester och identifiera deras känslor bara genom att titta på deras ansikten. Även om vi inte känner personen så hindrar det oss vanligtvis inte från att gissa hur denne mår, och vanligtvis har vi rätt.

Så när du ser någon som skyndar sig eller ramlar så kan du känna dennes stress eller smärta som om den vore din egen. Denna förmedling är helt och hållet medfödd. Med det sagt kan vi fråga oss: vilka hjärnmekanismer gör detta möjligt? Allt pekar på spegelneuroner och deras kopplingar med olika delar av hjärnan.

Spegelneuroner har även att göra med hur vi tolkar andra personers handlingar. De kan inte bara hjälpa oss att internalisera och upprepa en handling vi precis sett, utan kan även hjälpa oss att förstå handlingar och hitta logik i dem. De kan hjälpa oss att förstå varför andra personer agerar som de gör och huruvida de är i behov av vår hjälp.

När dessa specialiserade neuroner aktiveras så aktiveras även andra områden av hjärnan, såsom det limbiska systemet. Vi kan känna igen ansiktsuttryck genom att ta del av våra minnen och saker vi lärt oss. Därefter kan vi kombinera all denna information för att tolka situationen och ge den mening.

Känslor är smittsamma

Människor är väldigt lättpåverkade. Så pass att vi kan påverkas av andra personers humör, vilket producerar en förändring av vårt eget humör. När en medarbetare är ledsen och dennes ansikte förmedlar denna sorg så är vi inte bara kapabla att förstå att något är fel, utan kan även få vårt eget humör påverkat. Empati låter oss inte bara veta vad den andra personen tänker, utan sätter oss dessutom i dennes skor.

Man har även bevisat att ett framtvingat leende kan få dig att må bättre. Prova det: en dag när du känner dig deprimerad ska du skratta. Något så enkelt som att fejka glädje kommer få dig att må bättre. Det kan även hjälpa att vara i en grupp med vänner som inte slutar skämta. Även om du haft en förfärlig dag kommer deras skratt säkerligen vara smittsamt.

Precis som andra personers känslor kan vara smittsamma och ha en effekt på dig, kan andra personers handlingar också ha det, speciellt vid tidig ålder. Så utsättning för våld hos små barn genom TV kan öka deras nivå av våldsamt beteende eftersom vi tenderar att imitera vad vi ser (men kom ihåg att vi inte är robotar och att vi har förmågan att välja våra egna handlingar).

Lär känna andra personers avsikter

Vi har imiterat sedan vi var unga. Först imiterade vi våra mödrars gester, sedan låtsades vi vara läkare, kockar, poliser etc. Under ungdomen hade vi idoler och personer vi ville härma, och som vuxna emulerar vi framgångsrika personer.

Under hela våra liv har vi imiterat andra och satt oss själva i andra personers skor. Vi har låtsats vara personer vi inte är. Det är därför film och teater existerar; de kommer från vårt behov av att imitera och leva i en annan verklighet.

Till skillnad från apor, som också har spegelneuroner som aktiveras när de ser andra apor utföra en handling, är vi kapabla att tolka huruvida någon låtsas. Kanske är detta ett karaktärsdrag som skiljer oss från andra arter. Vi kan sätta ett namn på en persons handlingar och bilda hypoteser om dennes syften.

Spegelneuroner kan aktiveras genom att höra, observera, utföra eller tänka på en handling, men alla utlösare har inte samma reaktion. Vi kan till exempel känna igen situationen bättre när vi ser den än när vi hör den. Människor jobbar faktiskt främst med visuell information, även om resten av sinnena också är väldigt viktiga.

Spegelneuroner och deras effekter på vårt dagliga liv

Namnet på dessa neuroner säger mycket om vad de är. Namnet antyder att de aktiveras när vi ser någon göra något. När detta sker låter de hjärnan reflektera samma aktiveringsmönster som personen som utför handlingen. Med andra ord är det för hjärnan som om vi gör samma sak som den andra personen gör. De fungerar som en spegel.

Vi har den överraskande, medfödda förmågan att identifiera små gester som är svåra att fejka. Detta är ett bra verktyg för att veta hur den andra personen mår och hur man ska behandla denne. Det är en väldigt anpassningsbar förmåga som hjälper oss interagera och undvika problem.

Detta fenomen upptäcktes för inte så länge sedan, och idag studerar man hur det kan vara relaterat till vissa beteenden och sjukdomar. Låg aktivitet i neuronerna har till exempel upptäckts i hjärnorna hos personer med autism. Så att kunna studera dem är en stråle av hopp för att förstå autism bättre. Det kan hjälpa oss att finna behandlingar som lindrar symptomen och främjar anpassningsförmågan hos personer med denna diagnos.