Symtom på posttraumatisk stress efter en hjärtinfarkt
Idag är alltfler sjukdomar kopplade till vår livsstil. Stress anses till exempel vara ett allvarligt folkhälsoproblem. Trots pandemins härjningar, fortsätter hjärt-kärlsjukdomar (CVD), såsom hjärtinfarkt, faktiskt att vara en av de främsta dödsorsakerna i utvecklade länder. Nedan kikar vi närmare på en av deras följder: posttraumatisk stress efter en hjärtinfarkt.
I Europa orsakar varje år hjärt-kärlsjukdom 3,9 miljoner dödsfall. Det är faktiskt den vanligaste dödsorsaken i EU. I USA dör en person var 34:e sekund av hjärt-kärlsjukdom.
Enligt American Psychiatric Association är posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) ett kliniskt tillstånd som drabbar människor som har varit utsatta för en livshotande situation. Ett exempel är att ha överlevt en hjärtinfarkt.
“PTSD är ett tillstånd som kan utvecklas efter exponering för en extremt hotfull händelse eller serie av händelser.”
-Världshälsoorganisationen-
Psykosociala faktorer: utlösande faktorer som orsakar hjärtinfarkt
Det finns en hel del forskning som beskriver påverkan av olika psykosociala faktorer i utvecklingen av en hjärtinfarkt. Det inkluderar ökad stress, produkten av en “galopperande” livsstil där allt verkar gå ovanligt snabbt. Det inkluderar också den press som individer utsätts för till följd av sin arbetssituation och den ekonomiska stress som upplevs efter en konstant prisuppgång.
Dessutom har samband hittats mellan personlighetsfaktorer (som fientlighet) och dessa sjukdomar. Till exempel löper patienter med en tendens till fientlighet högre risk att få en hjärtinfarkt. Personer med typ D-personlighet är också mer i riskzonen (Jackson et al., 2018).
Som en konsekvens av dessa faktorer upplever utvärderade personer en högre förekomst av negativt laddade känslor. Depression och ångest är två av de kliniska tillstånd som mest korrelerar med CVD. Faktum är att de fungerar som den tändande gnistan vid en hjärtinfarkt. De påverkar också avsevärt dess förlopp (hur det fortskrider) och dess prognos (om tillståndet kommer att kunna avhjälpas effektivt eller utveckla komplikationer).
Metaanalyser definieras som analyser av analyser eller studier av studier. De utgör ett av de mest sofistikerade sätten att skaffa vetenskapliga bevis. Detta beror på att de “skapar” vetenskap via de vetenskapliga resultaten själva. Resultaten av metaanalyser i detta avseende indikerar otvetydigt att psykosociala faktorer är förknippade med förlopp och prognos för infarkter (Castilla et al., 2022). Som Murielle (2022) säger:
“Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är förknippat med en betydande ökning av efterföljande hjärtinfarkt och sjukhusvistelser för hjärtinfarkt eller hjärtdödlighet.”
-Murielle Jacquet-Smailovic-
Posttraumatiska symtom efter en hjärtinfarkt
Efter att ha genomlidit en hjärtinfarkt rapporterar patienter ofta att de upplever symtom på posttraumatisk stress. Men även om dess samband med en CVD-prognos är bevisad, ägnar kardiologer och psykologer ofta liten uppmärksamhet åt dessa symtom. Denna bristande uppmärksamhet har visat sig öka sannolikheten för att patienten i framtiden kommer att läggas in igen efter att ha fått ytterligare hjärtinfarkter.
Som vi nämnde i början av artikeln är en hjärtinfarkt en situation som äventyrar en patients liv. Detta uppfyller definitionen av situationen som ges av American Psychiatric Association. Dessutom är det vanligt att patienter i en situation efter infarkt upplever akuta stressymtom under veckorna efter händelsen. Om akuta stressymtom fortsätter i mer än en månad kan PTSD diagnostiseras.
Ur klinisk synvinkel är det viktigt att göra en utvärdering av patientens psykiska tillstånd direkt efter infarkten (Castilla et al., 2022). De exakta biologiska mekanismerna som kopplar samman stress och dödlighet efter hjärt-kärlsjukdom är fortfarande okända. Man menar dock att en ökning av inflammation kan uppstå. Dessutom kan det förekomma dålig efterlevnad av läkemedelsbehandling och ohälsosamma livsstilsvanor.
Vilka faktorer förutsäger symtom på posttraumatisk stress efter en hjärtinfarkt?
Det finns flera kandidater att betrakta som förutsägande faktorer för posttraumatisk stress efter en hjärtinfarkt. Enligt forskaren Cristina Castilla har man identifierat följande:
- Att vara ung.
- Låg socioekonomisk nivå.
- Att vara kvinna.
- Att ha uppfattningen av en “förlust av kontroll”.
- Patienten lider av depression vid tidpunkten för hjärtinfarkten.
- En psykiatrisk historia.
- Brist på socialt stöd.
- Att uppfatta hjärtinfarkten som en “extremt allvarlig” händelse.
- Tillskriva hjärtinfarkten till sig själv. Till exempel “Det hände för att jag inte tog hand om min hälsa”.
Vetenskapliga bevis visar att människor som har genomlidit en hjärtinfarkt och, som ett resultat av det, utvecklar ett negativt affektivt tillstånd, tenderar att utveckla symtom på posttraumatisk stress. Detta händer eftersom de uppfattar händelsen som “extremt allvarlig”. Dessutom tillskriver de den ofta till sig själva (“Det är mitt fel”).
Som du kan se är det livsviktigt att vårdpersonal som är involverad i återhämtning och rehabilitering av patienter som har genomlidit en hjärtinfarkt uppmärksammar symtom på posttraumatisk stress. Därför är korrekta utvärderingar viktiga. Dessutom bör man utveckla interventionsprotokoll som avgränsar och minskar dessa symtom.
“Den självupplevda svårighetsgraden av infarkten är direkt relaterad till svårighetsgraden av de posttraumatiska symtomen kopplade till kranskärlstillståndet.”
-Cristina Castilla-
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- American Psychiatric Association. (2022). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition, Text Revision (Dsm-5-Tr(tm)) (5.a ed.). American Psychiatric Association Publishing.
-
CIE-11. (s. f.). https://icd.who.int/es
-
Peña Coto, C., Ramírez Muñoz, J., & Castro Vargas, F. (2012). Infarto agudo del miocardio por estrés laboral. Medicina Legal de Costa Rica, 29(2), 111-1190.
- Jackson, C. A., Sudlow, C. L., & Mishra, G. D. (2018). Psychological distress and risk of myocardial infarction and stroke in the 45 and up study: A prospective cohort study. Circulation: Cardiovascular Quality and Outcomes, 11(9). https://doi.org/10.1161/CIRCOUTCOMES.117.004500
- Jacquet-Smailovic, M., Brennsthul, M. J., Denis, I., Kirche, A., Tarquinio, C., & Tarquinio, C. (2022). Relationship between Posttraumatic Stress Disorder and subsequent myocardial infarction: a systematic review and meta-analysis. Journal of affective disorders, 297, 525–535. https://doi.org/10.1016/j.jad.2021.10.056
- Castilla, C., García, F. E., & Vázquez, C. (2022). Causal Attributions and Perceived Severity as Predictors of Posttraumatic Stress Symptoms after a First Myocardial Infarction (Doctoral dissertation, Sociedad Española para el Estudio de la Ansiedad y el Estrés-SEAS.-Colegio Oficial de Psicologos de Madrid (copmadrid)).
- acquet‐Smailovic, M., Tarquinio, C., Alla, F., Denis, I., Kirche, A., Tarquinio, C., & Brennstuhl, M. J. (2021). Posttraumatic stress disorder following myocardial infarction: a systematic review. Journal of Traumatic Stress, 34(1), 190-199. https://doi.org/10.1002/jts.22591
- Johnson, J., & King, K. (1995). Influence of expectation about symptoms on delay in seeking treatment during myocardial infarction. American Journal of Critical Care, 4, 29-35. https://doi.org/10.4037/ajcc1995.4.1.29