Teorier om hunger: varför äter vi?

Granskad och godkänd av psykologen Gema Sánchez Cuevas.

Skriven av Francisco Javier Molas López

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Det är middagstid och du är hungrig. Du känner dig ännu hungrigare allt eftersom minuterna går och måste äta nu! Du är dock upptagen just nu, så det kan du inte. Klockan är nu fyra på eftermiddagen och du är inte hungrig längre. Hur många gånger har du inte hört fraser som “Jag är inte hungrig längre”? Det finns många teorier om hunger som ger oss olika svar på frågan om varför vi äter.

Svaret kan verka enkelt: eftersom man är hungrig. Men är det verkligen så? Delvis ja, men varför försvinner hungern så många gånger? Då du äter din favoritmåltid, varför äter du mer än du egentligen behöver? “Jag är inte hungrig längre, men jag älskar det”. Och så äter du tills du är proppmätt.

I den här artikeln kommer vi ta upp några populära teorier om hunger som förklarar vårt ätbeteende och ger ett svar på frågan ovan.

Teorin med en ursprungspunkt

Denna teori menar att hunger är en brist på energi. Så då du äter så återställer du dina optimala energinivåer. Detta är känt som en energijusteringspunkt.

Enligt denna teori äter en person tills han eller hon känner sig mätt. Vid det här laget slutar personen äta eftersom han eller hon har återställt sin ursprungspunkt. Ätandet har därför uppfyllt sin funktion. Personen kommer därför inte äta igen förrän kroppen har gjort sig av med tillräckligt med energi för att den ska ligga under ursprungspunkten.

Detta system består av tre komponenter:

• Justeringsmekanism: Etablerar ursprungspunkten.
• Detektormekanism: Identifierar eventuella avvikelser från ursprungspunkten.
• Handlingsmekanism: Det är en mekanism som tar bort avvikelserna.

Alla system med ursprungspunkter (Wenning, 1999) är negativa återkopplingssystem. Den återkoppling som uppstår från förändringar i en viss riktning skapar en kompensatorisk effekt i motsatt riktning. Vi kan faktiskt hitta dessa system hos däggdjur och deras syfte är att bibehålla homeostasen.

Om denna teori var 100% sann så hade man slutat äta då man nått ursprungspunkten. Men detta är inte alltid fallet eller hur?

Teorier om hunger: Glukostatisk ursprungspunktsteori

I mitten av 1900-talet trodde flera forskare att folk åt för att bibehålla sina blodsockernivåer. Detta är den glukostatiska ursprungspunktsteorin. Med andra ord äter du då dina glukosnivåer i blodet sjunker och slutar äta då de har återfått sina normala nivåer.

Teorier om hunger: Lipostatisk ursprungspunktsteori

Enligt denna teori har varje personen en justeringspunkt för kroppsfettet. Folk äter därför får att återta denna ursprungspunkt.

Begränsningar med ursprungspunktsteorier

Den första begränsningen med dessa teorier är att de inte tar i beaktande den influens som kommer från matens smak, hur man blivit uppfostrad och sociala faktorer.

Så kan exempelvis vara fallet då du hittar din favoritmat på en social tillställning. Föreställ dig att där finns ett bord med din favoritmat samt en annan typ av mat som du inte tycker så värst mycket om. Du kommer antagligen inte att äta mycket av den mat som du inte tycker om. Du kommer definitivt att äta mycket av den mat som du faktiskt tycker om, även då du känner att du är mätt. Med andra ord är det möjligt att äta även då man inte är hungrig.

Lowe (1993) hävdade att över 50% av alla amerikaner har ett stort överskottsfett då de börjar äta. Detta faktum gäller även för personer som har för stora fettlager och fortsätter att äta ändå. Denna punkt visar också att teorierna med ursprungspunkten inte är fullständiga.

Om dessa teorier var exakta så skulle människan inte ha överlevt till denna dag. Pinel, Assanad och Lehman (2000) hävdade att “Ursprungspunktsteorier gällande hunger och ätande går inte i linje med grundläggande evolutionära tryck som är relaterade till hunger och ätande som man i nuläget tror.”

Författarna förklarade att våra förfäder behöver äta mycket mat i händelse av att de inte skulle hitta någon mat senare. De lagrade därför kalorier i kroppen i form av fett. Om ursprungspunktsteorierna var exakta så hade de slutat äta då avvikelserna hade återställs. Men om de inte hade haft något att äta så hade de inte haft några kalorireserver.

Positivt incitament-perspektiv

Enligt teorin med positivt incitament är människor och andra djur normalt sett inte motiverade att äta p.g.a. brist på energi, utan p.g.a. det välbehag som uppstår då man äter; även kallat positivt incitament-värde (Booth, 1981).

Denna teori tar upp hypotesen att hungern kommer från de historiska tryck vi lidit av p.g.a. brist på mat. Så istället för en brist på energi så orsakas hungern av förekomsten av aptitretande mat eller tanken på det.

Dina hungernivåer beror på interaktionen av olika faktorer:

• Smak
• Det du har lärt dig om matens effekt
• Den tid som har gått sedan du hade din sista måltid
• Den typ av mat som du för närvarande smälter i dina tarmar
• Huruvida det finns personer runt omkring dig eller om du äter ensam
• Blodsockernivåer

Teorier om hunger: Det är inte allt som är som det verkar

I denna översikt rörande våra främsta teorier om hunger så har vi sett att svaret på frågan varför vi äter inte är så enkelt. Något så vanligt som att äta går inte så lätt att förklara. Anledningen till detta är att vi inte bara äter då vi är hungriga, utan även för att vi tycker om viss mat.

Å andra sidan betonade Jaime Silva (2007) att känslor och humör också påverkar matkonsumtionen. Han säger att “Å ena sidan kan emotionella tillstånd och humör påverka hur vi äter. Å andra sidan så kan mat modifiera känslor och humör.”

Hur många gånger har du ätit mer än nödvändigt för att lindra din ångest? Eller hur många gånger har du slutat äta p.g.a. detta? Hungern måste utforskas vidare.