The Rocky Horror Picture Show: en sexuell frigörelse

The Rocky Horror Picture Show bygger på en scenmusikal skapad av Richard O’Brien. År 1975 gjordes en filmanpassning av musikalen som idag ses som en kultklassiker. Även soundtracket till filmen har blivit en klassiker. Filmen blev även en lyckad inledning för skådespelarna Susan Sarandon och Tim Curry.

Granskad och godkänd av psykologen Sergio De Dios González.

Skriven av Leah Padalino

Senaste uppdateringen: 07 oktober, 2022

The Rocky Horror Picture Show är en minst sagd underlig film redan från början. Den bryter genregränser: det är trots allt en science-fiction-skräck-komedi-musikal-parodifilm, där parodin presenteras som en hyllning till B-filmer från 1930- fram till 1970-talet. Den har en väldigt mystisk och lätt skrämmande stil, men det är den billigt surrealistiska och humoristiska miljön som verkligen gör den speciell.

Den var inte så populär när den först kom ut. Men allteftersom åren har gått har den blivit som en av de kultfilmer vi fortfarande pratar om i modern tid. Det är också en film du inte borde ta för allvarligt, den tar dig med in i en karnevalliknande, bisarr värld. Du antingen älskar eller hatar den, men ingen lämnar salongen utan någon slags åsikt.

Den brister ut i galenskap

Ett par påfallande röda läppar sjunger låten som inleder filmen. Det är en nästan hypnotiserande introduktion som fångar din uppmärksamhet, påminner dig om gamla B-skräckfilmer och gör att du vill veta vad som kommer att hända härnäst.

En kriminolog i berättelsen fungerar som berättaren. Det är han som säger att du kommer att få bevittna något chockerande och helt utanför normen. Han visar dig ett ungt förlovat par, Brad och Janet. De är ett tydligt exempel på den typ av par som ska vara ”ordentliga” och socialt acceptabla för den tiden. Naturligtvis tar filmen detta till det yttersta, för det här är definitivt inte en där saker sker halvdant.

Det unga paret har lovat att inte ha sex före äktenskapet. Sedan ber Brad Janet att gifta sig med honom under deras vänners bröllop. Scenen får karaktärerna att se ganska löjliga ut, eftersom de förklarar sin kärlek till varandra på ett så taffligt sätt som gör det mer lustigt än romantiskt. De bestämmer sig för att träffa en gammal professor vid namn Dr. Everett Scott för att förtälja honom de underbara nyheterna.

När kursen mot deras öde förändras

På vägen råkar de ut för en kraftig storm och kan inte fortsätta. Vilsna mitt på vägen svänger de av med lättnad när de ser ett ljus i mörkret och tror att de kommer att kunna få hjälp där. Men det kunde inte vara längre från sanningen. Ödet kommer att föra dem till ett underligt, illvilligt slott med de mest förvånansvärda bosättarna.

Det är här du möter Magenta och Riff Raff, två tjänare i slottet, tillsammans med Columbia och Dr. Frank-N-Furter, en udda vetenskapsman och transvestit. Frank-N-Furter, en uppenbar referens till Frankenstein, bjuder in de nya gästerna till sin väl tilltagna fest. Det slumpar sig så att de anländer under en mycket speciell dag, eftersom detta är dagen då han ska visa upp sin nya skapelse, Rocky: en muskulös blond, ung man.

Brad och Janet gör desperata ansträngningar för att förstå vad som händer runt dem, för de befinner sig mitt i en fest där alla är utlänningar från Transsexuell i Transsylvanien. Men det är ju helt som det ska vara. Eller?

Sexuell frigörelse i The Rocky Horror Picture Show

Sex har under lång tid varit ett tabuämne, och är fortfarande det på vissa platser. Men det är en naturlig aspekt av livet som går långt utöver alla typer av begränsningar vi kan påföra det. Sexuellt förtryck och dess frigörelse spelar en grundläggande roll i den här filmen, tillsammans med accepterandet av homosexualitet, bisexualitet, transsexualitet osv.

Allt detta utspelar sig på ett komiskt sätt, i en slags omvänd värld där det inte är normalt att vara heterosexuell. En plats där Brad och Janet, som är socialt accepterade i sin värld, är de som sticker ut. Med andra ord presenteras det som människor ansåg vara normalt som konstigt, och det som var annorlunda normaliseras.

Den skapar en kontrast och visar dig en brutal kollision mellan de båda världarna, mellan två helt motsatta ytterligheter. Du bör komma ihåg att den här filmen är från 1975. På den tiden ansågs den som radikal. Den bröt med alla konventioner, och till och med idag är den alltjämt unik. Den är en film som öppnade en väg för att utforska andra verkligheter och banade vägen för senare musikaler som Priscilla – öknens drottning.

Har sex alltid varit ett sådant tabuämne?

Sexuell normalisering och frigörelse som det ser ut idag kom definitivt sent, vid slutet av 1900-talet. Men det finns fortfarande mycket utrymme för förbättring. Det finns ännu idag i vissa delar av världen gott om fördomar, fördömanden av och diskriminering mot homosexuella, bisexuella och transsexuella. Har det alltid varit så?

Det är lite underligt att böcker och filmer som Fifty Shades of Grey i dag av vissa ses som så skandalösa och kontroversiella. Vad de gör är inte ens något nytt. På medeltiden fanns det berättelser, som den om Rustico och Alibech i Boccaccios Decamerone, som är mycket mer obekväma och skandalösa än Fifty Shades of Grey. I linje med detta, men ännu mer chockerande, har vi Markis de Sades verk: De 120 dagarna i Sodom, skriven på 1700-talet. Det här är en bok med allt från tortyr, sex och koprofagi till allt annat som människosinnet kan föreställa sig. Michel Foucault utforskade grundligt allt detta i sitt verk i tre volymer med titeln Sexualitetens historia.

Från att ha varit osynlig till att nå kultstatus

Man kan säga att det fanns ett döljande eller en blockad när det kom till att prata om sex vid tiden då filmen kom ut. Så The Rocky Horror Picture Show använde parodi av film och musik för att lyfta upp ämnet till ytan. Men filmen visades inte på alla biografer, och av de besökare som ändå såg den var det endast en minoritet som tycke om den. Men allteftersom tiden har gått har människor börjat bli betydligt mer intresserade av filmen.

Ett tag var intresset så stort att vissa biografer inte visade något annat. Visningarna skedde också på ett mycket speciellt sätt: publiken uppmuntrades att delta i och spela upp några av scenerna. Detta förvandlades så småningom till en gedigen tradition. Biograferna anställde skådespelare och publiken uppmanades att komma uppklädda samt att interagera med själva filmen.

Och denna tradition lever fortfarande än idag. Filmen är fortfarande mycket populär och man kan fortfarande se den på biografer lite varstans. Människor organiserar fortfarande särskilda kvällar för fenomenet, där publiken klär ut sig och kastar ris på skärmen under bröllopscenen, bland annat… Eller så täcker de huvudet med en tidning precis som Brad och Janet gör för att skydda sig mot regnet. Det finns även fanklubbar för filmen. Beundrandet har gått i arv från generation till generation, och det finns en otrolig kultfascination kring denna musikal.

Det mest fantastiska är att det inte har funnits någon omfattande marknadsföring eller stor annonskampanj som har orsakat allt detta. Allt detta har skett från mun till mun och av det faktum att människor började interagera med filmen. Det skedde då de började dansa med till ”Time Warp” och när de kom utklädda till visningarna.

Var är The Rocky Horror Picture Show nu?

The Rocky Horror Picture Show har haft en sådan inverkan att man gjorde en TV-anpassning av den år 2016. Där fanns även något nytt som inte fanns med i originalet: de rollsatte Laverne Cox, en transsexuell skådespelerska, som Frank-N-Furter. Dessutom var Tim Curry (Frank-N-Furter från 1975-versionen) fortfarande med i den. Liknande har också TV- serien Glee ett avsnitt där de hyllar filmen. Vi skulle faktiskt kunna göra listan lång på alla hyllningar och referenser som blivit gjorda under åren till denna unika film.

The Rocky Horror Picture Show är en musikal som inte har gått ur modet. Den är fortfarande lika aktuell idag. Den medförde en sexuell revolution och frigörelse, och kärnan i filmen lever vidare. Den är en av de där filmerna där du kan hitta något du tidigare hade missat varje gång du ser den igen. Den har skapat ett helt nytt sätt på vilket man kan gå på bio och se en film. Soundtracket har lämnat ett enormt avtryck och skapat plats för ännu fler filmer och musikaler på liknande tema. Det är absolut en av de filmer du måste se minst en gång i ditt liv.