Tre tips för att odla kreativiteten hos barn
De flesta föräldrar vill att deras barn ska vara lydiga, uppmärksamma, smarta och trevliga. De vill det bästa för barnen och arbetar långa och hårda timmar för att uppnå det. Att odla kreativiteten i dem är också något de vill. Om de bara hade funnits något magiskt trick för att kunna göra detta!
Vilka är nycklarna till att odla kreativiteten hos barn? Hur får du dem att skapa de där magiska stunderna där helt nya idéer uppstår?
Det finns flera olika strategier för detta. De är alla logiska, följdriktiga och effektiva. Som sagt, de kräver att föräldrarna är aktiva och engagerade, långt ifrån de populära fraserna som ”Kan du inte lugna ner dig?” eller ”Jag har inte tid just nu”.
Om du vill att dina barn ska bli kreativa, även fast de till stor del fostras i ett utbildningssystem som främjar homogenitet, måste du lägga tid och kraft på att bryta kedjan.
Tre nycklar för att odla kreativiteten hos barn
1. Tidsstyrning, en utmaning för att odla kreativiteten
Engelska, simning, matematik, fotboll, schack, skrivövningar, utbudet av aktiviteter för barn är omfattande. Man skulle kunna påstå att de är privilegierade eftersom de inte måste bo i en storstad för att lyckas hitta aktiviteter som intresserar dem eller deras föräldrar.
Hotet från en konkurrensfylld vuxenvärld har fått många föräldrar att se till att deras barn går ytterligare kurser utanför skolschemat.
Men denna ambition kommer med ett pris. Barn som aldrig hinner bli uttråkade behöver inte hitta på några lekar. De måste inte anstränga sig för att omvandla en miljö så att de kan ha kul i den. Kreativitet uppstår med bus, lekar och kontroll över sin egen tid. Detta är mycket svårt att uppnå om barnen inte har någon ledig tid.
Således är den första strategin för att stimulera kreativitet hos barn att ge dem tid och utrymme att fatta beslut utan pressen att behöva svara på externa krav. Avvikande tankar i en situation helt utan möjlighet till autonomi är meningslöst: kreativitet har endast nytta då den hjälper till att lösa verkliga problem.
2. Utmaningarnas svårighetsgrad
Det är dock sant att barn även kan utveckla sin kreativitet under styrda aktiviteter. Detta sker på ett speciellt sätt vid en intelligent reglering av utmaningar. Låt oss prata om två av dem:
Den första gruppen består av utmaningar som barn kan klara själva. I denna situation kan vuxna hjälpa till med uppmuntrande fraser, genom att ta sig an en parallell utmaning eller genom att helt undvika frestelsen att lägga sig i. Barn är kapabla varelser, och att uppnå sina mål kommer att stärka deras självförtroende.
Den andra gruppen består av utmaningar som barn behöver lite hjälp med. De kanske inte vet vad de ska göra. De kanske inte vet betydelsen av ett ord och biblioteket är för långt bort för att de ska kunna besöka det på egen hand.
I dessa fall bör frestelsen att kontrollera motstås. Föräldern kan hjälpa barnet att räkna ut en sak, men det måste lösa problemet självt. Du kan slå upp något i ordboken, men barnet måste svara på frågor om historia. Du kan hålla det sällskap, men barnet måste själv välja vägen.
3. Teknik och sociala sammankomster
Så sött, vad trevligt! Många föräldrar älskar när deras barn visar upp förmågor de just har lärt sig. Med det sagt, de flesta barn gillar inte alls när deras förmågor testas i en miljö där de känner sig kritiserade och osäkra. Detta kan få dem att misslyckas. Det kan göra att de känner ångest, vilket gör att de inte vill fortsätta.
Å andra sidan är sociala miljöer bra ställen för att odla kreativiteten. Där sker naturliga och oväntade förändringar som de måste reagera på. De måste tänka och svara.
Det är därför det är viktigt att viss teknik inte finns i deras händer ännu. Det handlar om att barn ska få möta verklighetens utmaningar. Att de även får möta utmaningar från andra. Det handlar emellertid inte om att spela spel på en skärm.
Kreativitet har dock flera komponenter: person, process, produkt och personlighet (de fyra P:na, som beskrivs av Kaufman och Sternberg, 2007).
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
Ferrándiz, C. (2011) Estrategias metodológicas de aprendizaje activo para el alumnado con altas habilidades: Documento general desarrollo de la creatividad. [Apuntes académicos].
Universidad de Murcia.
