Upptäck hur oro påverkar hjärnan

Stress, ångest, kroniskt trötthet, brist på energi och pessimism... Orons påverkan på hjärnan är giftig. Den tar alla dina känslomässiga resurser till bristningsgränsen, tills du befinner dig i ett konstant hotfullt tillstånd.

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Hur oro påverkar hjärnan kan beskrivas i ett ord: gift. Även om det är en naturlig reaktion vid hot så är mycket av vår oro ogrundad och till och med besatt.

Detta leder till höga utmattningsnivåer och förlust av energi, mod och varje liten bit av motivation du besitter.

Något vi alla vet är att effekterna som oro kan ha ibland är ännu farligare än det som faktiskt oroar dig. Detta påverkar framförallt hjärnan. Det kan verka som en ordlek, men det går långt mycket längre än så.

När du förblir i ett tillstånd där stressen stärks och förvränger minsta lilla detalj, då hamnar allt bortom din kontroll. Du kommer ta dåliga beslut och den känslomässiga konflikten blir värre.

Ju mer du oroar dig över din dåliga sömnkvalitet, desto mer sömnlöshet kommer du uppleva. Ju mer du oroar dig över att vara perfekt och effektiv på jobbet, desto mer kommer du misslyckas.

Om du oroar dig för mycket över att din partner inte älskar dig kommer du skapa situationer där den andra personen känner sig pressad och obekväm.

Ju mer press du lägger till i sinnet i form av oro, desto värre kommer det påverka hjärnan. Du kommer göra slut på dina resurser. Sedan kommer minnet fallera och du kommer bli mer utmattad.

Oro påverkar hjärnan på en rad olika sätt på grund av den biologiska påfrestning som stress orsakar. Låt oss ta reda på hur detta funkar.

Hur oro påverkar hjärnan

Oro påverkar hjärnan på ett mycket mer intensivt sätt än man kanske tror. Neuroforskare som Dr. Joseph LeDoux från New York University säger att påverkan är relativt allvarlig.

Detta orsakas främst av det faktum att folk generellt sett inte vet hur de ska oroa sig över saker på ett hälsosamt sätt. Vi har en märklig tendens att få panik och överdriva saker och ting.

Han pekar dock även på en annan faktor som, åtminstone delvis, kan friskriva oss från en del av ansvaret. Vår hjärna är programmerad att oroa sig först och tänka senare.

Med andra ord är vårt emotionella system, och främst den cerebrala amygdalan, det första att upptäcka ett hot och därefter aktivera en emotion hos oss.

Signalsubstanser som dopamin släpps konstant ut och genererar stress såväl som nervositet. Senare stimulerar det limbiska systemet cerebrala cortex för att underrätta de högre mentala strukturerna.

Vad är syftet? Att uppmuntra dem att ta kontroll och få oss att använda logiskt tänkande för att reglera rädslan – den alarmerande känslan.

Den inledande ångesten och oron är dock mycket kraftfull och har stark påverkan på sinnet. Det kan bland annat leda till följande effekter:

Överdriven oro leder till psykologisk smärta

Vad menar vi med “psykologisk smärta”? Skiljer den sig från fysisk smärta? Ja, men den är precis lika begränsande. Psykologisk smärta är i princip ångest, utmattning, negativitet och modfälldhet, bland annat.

I en ängslig hjärna som domineras av konstant oro kontrolleras du av amygdalan. Det får dig att se faror där det inte finns några. Allt du uppfattar är ett hot. Du misstror allt och allt gör dig rädd.

Dess hyperstimulans påverkar cerebrala cortex och minskar dess aktivitet. Sedan börjar du uppfatta allt som kaotiskt och obalanserat.

På samma sätt aktiverar amygdalan olika områden med koppling till cerebral smärta, såsom främre gördelvindlingen. Som en konsekvens förstärks obehaget.

När oro påverkar hjärnan intensivt misslyckas dina kognitiva processer

Vad menar vi med “kognitiva processer”? När oro påverkar hjärnan intensivt eftersom vi genomgått veckor eller månader av grubblande tankar, då kan du börja märka av följande:

• Dåligt minne.
• Koncentrationssvårigheter.
• Svårigheter med att ta beslut.
• Problem att förstå budskap, texter, etc.

Hur man slutar oroa sig

Du bör faktiskt inte sluta oroa dig. Det handlar snarare om att börja oroa dig på rätt sätt.

Annars löper du risken att utveckla generaliserat ångestsyndrom, vilket slogs fast i en studie från University of Cambridge och Dr. Ernest Paulesu.

För att lära dig att oroa dig bättre, kom ihåg psykologen Albert Ellis råd:

• Analysera dina irrationella tankar. Tro det eller ej, men runt 80% av dina orosmoln är oproportionerliga och ologiska.
• Tala om dina känslor. Ge den namn, ta fram dem och belys dem. Det är möjligt att du oroar dig överdrivet om ditt jobb eftersom du i själva verkat inte är nöjd med det.
• Ta inte beslut baserat på ditt humör. Innan du tar och agerar på beslut ska du lugn och resonligt utvärdera dina tankar. Ja, känslor är viktiga, men om de ackompanjeras av målinriktat och fokuserat tänkande så har du bättre chans för framgång.

Du kan vara mer proaktiv genom att veta hur oro påverkar hjärnan. Undvik att falla in i dessa smärtsamma cirklar och använd hälsosamma och logiska metoder istället.

Om du inte kan göra det på egen hand, sök professionell hjälp.