Behandlingar för utländskt accentsyndrom
Vad hade du tyckt om du en dag hade vaknat och helt plötsligt talade ditt eget språk men med en utländsk accent? Om du hade gjort det så hade det berott på något som man kallar för utländskt accentsyndrom.
Vi pratar om ett fenomen som beskrevs av den franske neurologen Pierre Marie 1907. Han berättade om en man från Paris som började prata med en elsassisk accent efter att han hade fått en stroke.
Utländskt accentsyndrom är en sällsynt neurologisk talstörning som man har dokumenterat i omkring 20 specifika studier. En persons tal får ett ljud som verkar underligt för andra med samma modersmål. Detta är ett resultat av en hjärnskada och kan leda till att man tappar sin identitetskänsla eftersom man inte kan undvika att prata med en annorlunda accent.
Symptomen kommer antingen att fortsätta under några månader eller år eller försvinna spontant eller progressivt. I ett visst antal fall så manifesterar det sig hos patienter med psykiatriska störningar, schizofreni och konversionsstörningar. Många av de drabbade personerna förstår inte heller att accenten har förändrats och förvånas när någon poängterar detta.
“Mitt språks gränser innebär min världs gränser.”
-Ludwig Wittgenstein-
Symptom vid utländskt accentsyndrom
Detta syndrom kännetecknas kliniskt av brister:
- Segmentella. Det förekommer en större förändring av vokalerna än konsonanterna. Förändringen av tiden för uttalet av vokalerna är kortare hos vissa patienter och längre hos andra. Det förekommer dessutom förändringar och uttalsfel rörande konsonanterna.
- Prosodiska. Detta är relaterat till rytm och ordintonation. Forskarna har observerat att det förekommer en minskning av tiden mellan stavelser, insättandet av vokaler och dålig övergång mellan ord.
De främsta svårigheterna är:
- Förändringar gällande grammatiska, artikulära och prosodiska element utan manifestering av svårigheter när det kommer till att förstå och uttrycka själva språket. Det förekommer heller inte några fonetiska deformeringar.
- Brist på verbalt flyt manifesterar sig på samma sätt som vid afasi och apraxi. Till skillnad från dessa talbegränsningar så verkar personens verbala utlopp inte vara något patologiskt; det uppfattas bara som underligt.
Det finns inte några bevis rörande förändrad funktionalitet hos en persons dagliga rutin vid utländskt accentsyndrom. Den frekventa emotionella påverkan som denna störning för med sig kan dock ge upphov till psykosociala konsekvenser i livet hos den drabbade personen. Faktum är att detta är beskrivet i många studier.
Orsaker
Utländskt accentsyndrom är en plötslig åkomma som påverkar mönstret hos modersmålet. Det gör detta på ett sätt som gör att den drabbade personen, familjemedlemmarna och terapeuterna uppfattar förändringen som en accent.
Cerebrovaskulära problem och kraniecerebrala trauman som påverkar områden associerade med produktion och uttryck av språkhantering finns bland de främsta orsakerna, utöver andra patologier som multipel skleros och hjärntumörer.
Utländskt accentsyndrom kan bestå under månader eller år eller så kan det försvinna spontant eller progressivt. Det finns dock historier om personer som har behövt talterapi. Anledningen till detta är att detta syndrom kan ha en stor psykologisk påverkan på de drabbade allteftersom tiden går.
De vanliga behandlingarna i dessa fall är terapier och lingvistiska tekniker som låter de drabbade återta en del av hur de pratade innan syndromet uppstod. Talterapeuterna använder dessutom tekniker för att reducera accenter och lär patienterna att röra sina läppar och sina käkar på speciella sätt.
2010 kombinerade forskare från Universidad de Málaga dessa rehabiliteringsövningar med donepezil, ett läkemedel som vanligtvis används för att behandla Alzheimers.
Denna dubbla behandling gav enastående återhämtningsresultat hos en patient som drabbats av sjukdomen. Dessutom kan man använda maskerad auditiv feedback, fördröjd auditiv feedback och auditiv feedback med frekvensändring.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
Buentello-García, R. M., Martínez-Rosas, A. R., Cisneros-Franco, J. M., & Alonso-Vanegas, M. A. (2011). Síndrome de acento extranjero. Archivos de Neurociencias, 16(3), 167-169.
González-Álvarez, J., Parcet-Ibars, M. A., Ávila, C., & Geffner-Sclarsky, D. (2003). Una rara alteración del habla de origen neurológico: el síndrome del acento extranjero. Revista de neurología, 36(3), 227-234.
https://www.webconsultas.com/curiosidades/sindrome-del-acento-extranjero
Marie P, Foix C. Les aphasies de guerre. Rev Neurol (París) 1917; 24: 53-87.
Mato Díaz, R., Ricart Menéndez, R. C., Sotomayor Álvarez, M., & Méndez Amador, T. (2018). Síndrome de acento extranjero. Geroinfo, 13(3), 1-8.
